Hoppa till huvudinnehåll

Svenska kungafamiljen växer så det knakar - men hur många medlemmar ska få apanage?

Svenska kungafamiljen på Solliden, Öland, 2016.
Svenska kungafamiljen på Solliden, Öland, 2016. Bild: Anna-Lena Ahlström, The Royal Court, Sweden. Kronprinsessan Victoria,kungligheter,Svenska kungafamiljen,Carl XVI Gustaf,Drottning Silvia,Prinsessan Madeleine,Prins Carl Philip,Prinsessan Sofia

Denna fredag är en kunglig festdag i Sverige. Då döps kungafamiljens senaste tillskott, prinsessan Madeleines tredje barn prinsessan Adrienne.

Inför dopet har återigen en diskussion om apanage väckts i landet. Hur många prinsar och prinsessor ska egentligen de svenska skattebetalarna försörja?

Men vad händer om några decennier, när ytterligare en generation med barnbarnsbarn till Carl XVI Gustaf förhoppningsvis föds och växer upp? Snart nog riskerar vi ett kungahus med hundratals prinsar och prinsessor, fullt av kungliga sysslingar och bryllingar - därtill avlönade med kungligt apanage.― Hans Stigsson i Norrköpings Tidningar 21 maj 2018

Anslag, inte apanage

Claes-Johan Larsson, journalist på Sveriges Radio och ofta anlitad expertkommentator då det gäller kungliga frågor, påpekar att kungafamiljen själv inte talar om apanage utan om anslag.

- Slår man upp ordet apanage kan man läsa att det är fråga om en gåva. Tidigare i historien kunde en kung dela ut landskap till sina bröder och barn så de kunde leva på skatteinkomsterna, och då var det mera som en gåva.

Sedan dess har monarkin utvecklats en hel del, och på 1970-talet kom Torekovkompromissen, som innebar att den svenska monarkin stod kvar men att monarken fråntogs all politisk makt.

- I dag anhåller kungen om ett anslag, ett visst antal kronor som han anser sig kunna fördela på ett rättvist sätt inom familjen och hovet.

Extra pengar för bröllop och säkerhet

Med andra ord kommer det kungliga anslaget/apanaget inte automatiskt att förhöjas för att kungafamiljen blir större, det belopp kungen ansöker om är reglerat och i princip det samma varje år.

De nygifta visade upp sig för folket
Bröllop är dyrt. Kungen ansökte om extra pengar när kronprinsessan gifte sig. De nygifta visade upp sig för folket Bild: EPA/CARSTEN REHDER bröllop

- Det har bara funnits två undantag, förklarar Larsson, kungen bad om ett högre anslag inför kronprinsessans bröllop. Efter terrorattacken på Drottninggatan ansåg man att det behövdes ökad säkerhet kring kungafamiljen, och då ansökte kungen om mera pengar.

Ge kungen månadslön!

Republikanska föreningen arbetar för att Sverige ska bli en republik i framtiden. På föreningen välkomnar man att diskussionen om apanaget tagit fart.

- Vi vill ha diskussion om de här sakerna, det gynnar republikfrågan att folk tänker till. Ska vi verkligen ha ett odemokratiskt statsskick i det annars så moderna Sverige? säger generalsekreterare Magnus Simonsson.

Vilka som ska representera Sverige och bli försörjda av skattepengar behöver tydliggöras och begränsas. Det är inget annat än rimligt.― Lina Norberg Juuso i Sundsvalls Tidning 29 maj 2018

Så länge monarkin finns kvar har ändå Simonsson några förslag gällande apanaget.

- För det första bör apanaget granskas! På andra områden är vi väldigt noga med att granska hur skattemedel används, men vad kungen gör med sitt apanage vet vi inte. Därtill kunde man avskaffa apanaget i dess nuvarande form och helt enkelt betala ut en månadslön till kungen. Statsministern och talmannen har ju till exempel mycket mera rimliga månadslöner.

Pengar i första hand till kungen och kronprinsessan

Men vet man faktiskt inte alls vad kungen gör med sitt anslag i dag? Ja och nej, säger Claes-Johan Larsson,

- I en del saker har man insyn, men det kan ju också handla om löner till hovet. Men det är viktigt att komma ihåg att anslaget bara får användas för utförandet av sådana plikter man är tillsatt att göra.

I första hand ska alltså anslaget användas av statschefen och tronföljaren i deras officiella uppdrag.

Enligt Larsson får prinsessan Madeleine och prins Carl Philip med familjer ett bidrag de gånger de ställer upp för familjen och Sverige. I övriga fall betalar de för sig själva.

Skaffa jobb, prinsar och prinsessor

Magnus Simonsson ser det som en självklarhet att kungligheterna, med undantag då för kungen och kronprinsessan, ska kunna arbeta och förtjäna egna pengar.

- De övriga i kungafamiljen borde ju kunna skaffa jobb som de kan leva på. De har ju dessutom en privat förmögenhet som inte går av för hackor, så de kommer inte att hamna på bar backe för att man sänker apanaget.

Prins Carl Philip med familj.
Prins Carl Philip med familj. Bild: danapress/All Over Press Prins Carl Philip,Prinsessan Sofia,Prins Alexander

Vad kan då en kunglighet arbeta med? Prinsessan Madeleines man, finansmannen Christopher O'Neill, ville inte ha en prinstitel eftersom han önskade fortsätta arbeta som tidigare.

Prins Daniel var i sin tur tvungen att göra sig av med det gym han ägde inför giftermålet med kronprinsessan. Claes-Johan Larsson poängterar att prinsen är ett särfall eftersom den som är gift med tronarvingen har nästan lika många åtaganden som maken/makan.

Norges prinsessa Märtha Louise i juli 2011.
Prinsessan Märtha Louise driver företagsverksamhet Norges prinsessa Märtha Louise i juli 2011. Bild: EPA/JOERG CARSTENSEN Prinsessan Märtha Louise av Norge,prinsessa,Norge

- Man kan också rikta blicken mot Norge, där prinsessan Märtha Louise avstod från titeln "kunglig höghet" för att kunna idka företagsverksamhet och betala skatt.

Prins Carl Philip har i sin tur ett rätt framgångsrikt extraknäck som designer. Konstnärliga yrken verkar gå att kombinera med kungliga åtaganden.

Men vad göra om man är kunglig och inte det minsta konstnärlig? Kan man välja yrke fritt? Riktigt så enkelt är det inte heller.

- Kungligheterna har ju ögonen på sig hela tiden, och vi har sett kungliga personer bli indragna i skandaler. Ett färskt exempel är den spanska prinsessan Cristinas man som dömdes till flera år i fängelse för bland annat penningtvätt. Också prinsessan drogs in i skandalen, men blev friad.

Prinsessan Cristina och hennes man Iñaki Urdangarin under korruptionsrättegången i Palma 22.6.2016
Spansk skandal, prinsessan Cristinas man dömdes till fängelse Prinsessan Cristina och hennes man Iñaki Urdangarin under korruptionsrättegången i Palma 22.6.2016 Bild: EPA/CATI CLADERA Spanien,Iñaki Urdangarin,prinsessan cristina

Det gäller alltså för kungliga personer att välja klokt då det gäller med vad och vem de ska arbeta.

Kungligheter som PR-strategi

Den som uppskattar monarkin framhåller ofta att en kungafamilj är ett värdefullt visitkort för landet och att det därmed är värt en del skattemedel att understöda deras åtaganden.

Magnus Simonsson håller inte med.

- Det är något av en myt att kungafamiljen skulle gynna Sverige ekonomiskt på något sätt. Kungen bidrar inte till ökad export eller lockar flera turister till landet. Svenska företag är framgångsrika men det beror på att de är duktiga på det de gör. Och turisterna lockas av vår vackra natur och fina städer, inte kungafamiljen.

Claes-Johan Larsson som hängt med i de kungliga svängarna i 25 år ser saken på ett annat sätt.

- Jag har varit med på flera statsbesök och sett den nytta svenska bolag har av sådana, likaså välgörenhetsorganisationer och välgörenhetsfrågor som sätts i fokus av kungafamiljen. Kungligheterna sitter inte bara på flotta båtar och äter dyra middagar utan de jobbar från morgon till kväll.

Parlamentarisk utredning i görningen

Ledamöter från sex riksdagspartier har initierat en parlamentarisk utredning av hur anslaget ska fungera i framtiden.

"Vi ser framför oss att anslagets storlek inte ska öka i proportion till att fler och fler arvsberättigade personer uppnår vuxen ålder. I stället bör det definieras vilka personer i varje släktled som i första hand bör utföra de officiella plikterna." skrev man i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet den 16 maj (kräver inloggning).

Apanagets/anslagets framtid är alltså ännu oviss, men debatten lär inte ska avta i första hand.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes