Hoppa till huvudinnehåll

Vem bor i Hakalax och var finns Uteskog? – Karlebybor får rita in var de tycker olika stadsdelar finns

Karta över Karleby.
Karta över Karleby. Karta över Karleby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist kartor,Karleby

Det kan vara svårt att veta exakt var gränserna går mellan olika stadsdelar. Därför har Karleby under maj månad bett invånare ta fram kartan och ringa in vad de tycker hör till vilken stadsdel.

Var man bor och vad som hör till det området kan vara både en intressant och känslig fråga.

- Det är en del av Karlebys strategi att involvera invånare och ge möjlighet för dem att uttrycka sin åsikt. Och det är intressant att se hur folk uppfattar bostadsområden och var man hör hemma, säger markanvändningsingenjör Niklas Nisula.

Vitt skilda åsikter

Självklart har Karleby redan i dag namn på olika stadsdelar på sina kartor.

- Vi har ett ganska bra register redan men det är bra om det stämmer överens med hur folk uppfattar områdena, säger Nisula.

Några exakta gränser finns ändå inte på dagens kartor. Tanken är inte heller att man ska ändra några namn utgående från de knappt 100 svar man fick på enkäten.

Men skillnader lär komma fram, tror Nisula. Dels mellan yngre och äldre Karlebybor. Dels mellan nyinflyttade och andra.

- Det kan bli rätt stora skillnader. Till exempel var Storby ett jättestort, vidsträckt område. Där har nu kommit nya kvarter som fått helt andra benämningar inom det som tidigare var Storby, till exempel Hangas.

Uteskog eller Puntusåsen?

Och är man på väg mot Rödsö vid Kanaanslandsvägen kan åsikterna gå isär om vad man ser då man tittar ut.

Jenny Jungar och Niklas Nisula.
Jenny Jungar och Niklas Nisula. Jenny Jungar och Niklas Nisula. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,nisula

- Där är många nya områden och en person som har bott där länge kan ha helt annan uppfattning än någon som köpt hus där för tre år sedan, säger planläggningsarkitekt Jenny Jungar.

Till exempel heter området nära Puntusåsen i dag Uteskog. Det kan vara okänt för många.

"Bostadsmässområdet" ska bort

Tanken med kartläggningen är att också etablera nya namn. Till exempel ska "Bostadsmässområdet" inte heta så i all evighet.

- Kanske man småningom vill slippa benämningen bostadsmässområdet. Säkert kommer det att finnas kvar i folkmun, men på 1970-talet hade man bostadsmässa i Björkhagen och ingen talar längre om det, säger Nisula.

Bostadsmässområdet heter egentligen Havstullen enligt Karleby stads namnkommittés beslut.

I takt med att städer växer och förändras är det också oundvikligt att det behövs nya namn samtidigt som andra namn ändras i viss mån.

Namnet viktigt för identiteten

Det är viktigt att få rätt namn in på kartan, anser Jungar.

- Det är för områdets identitet. Och det tar sin tid, 10 år är helt okej. Då hinner ett område bebyggas och också identiteten byggs i takt med det, säger Jungar.

Nisula poängterar att namnen inte får ändras för mycket. Det är okej på nya områden där det inte finns något vedertaget eller traditionellt namn.

- Men annars är jag rätt konservativ. Det är en gammal stad med anor. Så folk är nog rätt medvetna vad man har kallat ett visst område.

Köukar låter kul

Syftet är inte heller att ändra namnen utan snarast att precisera namnen i takt med att staden växer.

Finns det något namn du tycker är extra kul att finns med?

- Åtminstone då jag studerade hade folk i Vasa roligt åt Köukar. Det var en del som hörde något helt annat då man sa det, säger Nisula.

Kvikant kan också låta roligt för utomstående.

- Jag tror att många finskspråkiga också använder Kvikant även om det officiellt heter Kuivakanta på finska.

Hakalax knepigt

Ett av de knepigaste områdena i dag är enligt Jungar stadsdelen Hakalax.

Det som ursprungligen var ett hemman är nu en stadsdel som enligt en del sträcker sig till Stadssundet medan andra säger att det börjar någonstans vid Karlebygatan.

Torget i Karleby sommartid
Går Hakalax ända ner till Stadssundet eller börjar det först bakom ämbetshuset? Torget i Karleby sommartid Bild: Yle/Anette Forsström sommartorg

- Och man talar till exempel om Norra Hakalax då man rör sig kring nya vattentornet. Men det står inte på kartan. Det finns säkert lika många åsikter som mänskor, säger Nisula.

Är frågan om var gränserna går känslig?

- Jag tror det kan vara känsligt, speciellt för de som vet var gamla gränser gått. Det blir intressant att se vad folk har svarat. Många av namnen är ändå gamla och etablerade, säger Nisula.

Nu kommer man på Karleby stad att gå igenom svaren på enkäten.

- Vi ska titta på kommentarerna i de öppna frågorna och också på gränsdragningarna. I höst informerar vi mera om resultaten, säger Jungar.

Rimmi, Korplax och Runttujärvi

Varken Jenny Jungar eller Niklas Nisula på staden kan alltså svara tvärsäkert på frågorna kring olika stadsdelar.

Det kan däremot invånarna Sven Harju, Bertil Wassborg, Lars Björkgård och Tarmo Lassila. Åtminstone på ett ungefär.

Var börjar Storby?

- Nå det är där på Kyrkbacken strax efter där landspolisen bodde, vad hette han nu, han bodde på gränsen, säger Harju.

Men finns en tydlig gräns mellan Kyrkbacken och Storby?

- Jag har ingen skillnad men andra har. De tycker det är noga.

Finns det någonstans ni inte skulle vilja bo?

- Ni tänker på Björkhagen, Halkokari och Yxpila. Men det ser ut att vara bra bostadsområden, säger Wassborg.

Men det finns fortfarande en uppfattning om att de inte är helt okej?

- De har fått dåligt rykte fast det inte behöver stämma alls.

Lars Björkgård bor i Nedre Korplax.

Vad är skillnaden till exempel Nedre och Övre Korplax och så Rimmi?

- Rimmi hör till Vittsar. Och Runttujärvi är gränsen mellan Nedre och Övre Korplax. Lahnakoski och Hassis och Kotkamaa hör till Övre Korplax, säger männen.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten