Hoppa till huvudinnehåll

Skrotningspremien delar åsikter – är jämlikhet viktigare än hårda miljökrav?

Ska så många som möjligt ha "rätt" att få skrotningspremie, eller borde man ställa hårdare miljökrav på de nya bilarna? Kommunikationsministeriets och miljöcentralens ord står mot varandra.

Den så kallade skrotningspremien som betalas till bilägare som skrotar sin gamla bil och köper en ny är inne på sin tredje version.

I år kan man få premien ända fram till den sista augusti.

Kraven är att bilen man skrotar ska vara minst tio år gammal, att bilen är i bruk och att man själv är ägaren.

Egentligen leder begreppet skrotning till fel tankar, för att få premien måste den gamla bilen återanvändas så långt det går.

Till exempel återanvändningsföretaget Kuusakoskis intyg ger rätt till skrotningspremie, och då utnyttjas kring 95 procent av bilens material.

Premie på 1 500 för ny bensin- eller dieselbil

Premien på 1 500 euro betalas ut när man köper en ny bil vars koldioxidutsläpp understiger 110 gram per kilometer. Om man köper en elbil är premien 2 500 euro.

Som i föregående kampanjer är det uttalade syftet miljövänlighet; att få bort gamla bilar från vägarna och nya utsläppssnåla i deras ställen.

Bilbranschen tackar för skrotningspremien

Men som tidigare är det mest bilhandlarbranschen som jublar.

Googlar man ”romutuspalkkio” på finska är det så gott som endast bilhandlare som ger träffar. Begreppet skrotningspremie har blivit en reklamslogan för nya bilar.

Miljövinsten är mindre, om man får tro till exempel Mikael Hildén som är direktör för klimatförändringsprogrammet på Finlands miljöcentral.

- Det går att köpa en helt ordinär bil som uppfyller kraven. Man kunde ju tänka sig att när staten sätter in pengar kunde man stöda radikala innovationer i stället.

mikael hilden
mikael hilden Finlands miljöcentral

"Det är bara en bil som byts ut mot en annan"

Mikael Hildén hade hellre sett att man betalade premie endast för nollutsläppsbilar, i praktiken elbilar. Dessutom hade man kunnat premiera cykelinköp och kollektivtrafikbiljetter också.

- Skrotningspremien borde inte handla om att bara byta ut en bil mot en annan.

Ministeriet: Orättvist om många inte har råd med ny bil

På Kommunikationsministeriet förstår överinspektör Eleonoora Eilittä kritiken som Hildén kommer med, men ...

- Elbilarna är såpass dyra ännu att det inte är möjligt för jättemånga att köpa en.

Men det är väl det premier är till för, att pressa ner priserna?

- Men nivån är ändå så hög att många inte överhuvudtaget skulle kunna använda skrotningspremie.

eleonoora eilittä
Eleonoora Eilittä eleonoora eilittä kommunikationsministeriet

Balansgången görs alltså mellan att i jämlikhetens namn låta så många som möjligt dra nytta av premien, men å andra sidan se till att man premierar något vettigt.

Varför inga gränser för närutsläpp?

Nu är koldioxidutsläppen det enda kravet. Andra utsläpp som kväveoxider som förorenar luften i storstäderna beaktas inte.

Speciellt dieselbilar har visat sig orsaka förhållandevis stora mängder närutsläpp.

Dieselbilarnas andel av de skrotningspremierade inköpen har ändå visat sig vara försvinnande liten, cirka två procent, berättar Eilittä.

- Och ser man till de koldioxidsnåla bensinbilarna har de i regel också låga närutsläpp så vi tyckte det är bra såhär.

Politikerna helt oeniga om framtida gränser

Skrotningskampanjen får säkert fortsättning de kommande åren i någon mån. Frågan är hurdana gränser man då ska sätta för de nya bilarna.

Svenska Yle bad om kommentarer av medlemmar i riksdagens kommunikationsutskott. Skrotningspremien var ett regeringsförslag som behandlades i just det utskottet.

Jari Ronkainen (Sannf)

Jari Ronkainen
Jari Ronkainen Bild: Riksdagen Jari Ronkainen

- Man borde höja gränsen till 120 gram koldioxid per kilometer. Som det är nu har barnfamiljer svårt att hitta en ny bil för premien som passar deras behov, t.ex. rum för barnvagnen.

- Man kunde också tänka sig premie för lite använda bilar, t.ex. högst fem år gamla. Deras utsläpp är ändå mindre än tidigare årtiondens modeller.

- Skrotningspremien ska gälla från gammal bil till ny bil. Om man vill stöda cyklism får man hitta en egen modell.

Jyrki Kasvi (Grön)

Jyrki Kasvi
Jyrki Kasvi Bild: Riksdagen Jyrki Kasvi

- Man borde sträva till att sänka utsläppsgränsen, men vi kan inte ännu sätta en exakt gräns, det beror på marknadssituationen då.

- Jag kunde tänka mig också andra krav för skrotningspremien, t.ex. gränser för kväveoxider och luftburna partiklar.

- Man kunde också få premien för elcykel- eller elskoterinköp.

Jari Myllykoski (VF)

Jari Myllykoski
Jari Myllykoski Bild: Riksdagen Jari Myllykoski

- Jag har redan tidigare sagt att gränsen borde ligga vid 95 gram koldioxid per kilometer, vilken är det kommande EU-medeltalet för maxutsläppgränser. Senare borde man stäva mot 50 gram per kilometer.

- Skrotningspremien borde också gälla för den som gör sig av med sin bil helt och hållet, för speciellt i stan finns det alternativ. Man kunde få biljettrabatt i kollektivtrafik, eller rabatt på elcykel.

Mats Löfström (SFP)

Mats Löfström
Mats Löfström Bild: Riksdagen Mats Löfström

- Gränsen borde sättas lägre om en ny skrotningspeng införs. 95 eller 100 gram koldioxid per kilometer kunde i så fall vara rimligt.

- Vi behöver inte andra gränser. Däremot kunde man diskutera om man alls ska få skrotningspeng för införskaffning av nya dieseldrivna bilar.

- Tanken på elcykelstöd är i sig bra, men det är viktigt att stödet inte överdimensioneras. Man ska inte ha en fast summa på 400 euro, som tidigare föreslogs av ministeriet. I stället tror jag ett procenttal i kombination med ett maxtak skulle vara bättre.

NB. Utskottsmedlemmarna Mirja Vehkaperä (C), Jukka Kopra (Saml), Ari Jalonen (Blå) och Suna Kymäläinen (SDP) hade inte svarat på förfrågan när artikeln publicerades.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes