Hoppa till huvudinnehåll

”Vi kommer att få ett nätverk av mobila apparater på vår kropp - vi blir kombinationer av människor och maskiner” - hälsoteknologin ska rädda våra liv

Monitor med symbol för puls och hjärta.
Monitor med symbol för puls och hjärta. hälsovård,sjukvård,hälsa,hjärtat,puls,kranskärlssjukdom

Elektroniken förväntas i framtiden bli en naturlig del av våra kroppar. Experter förväntar sig att det ska spara pengar och förbättra både vår hälsa och sjukvården. Redan nu räddar smartklockor regelbundet livet på sina bärare.

Sjukvårdssystemen världen över kämpar för att få ner kostnaderna. På många håll ses utgifterna som ett stort problem. Det här har skapat en lukrativ marknad för hälsoteknologiindustrin.

Francisco Jeronimo är forskningschef på analysföretaget IDC i London. Han är expert på mobil teknik.

Francisco Jeronimo är Forskningschef på analysföretaget IDC i London.
Francisco Jeronimo Francisco Jeronimo är Forskningschef på analysföretaget IDC i London. Bild: yle/ Patrik Schauman mobiltelefoner,Francisco Jeronimo

Enligt honom kan den mobila tekniken hjälpa att kapa ner sjukvårdskostnaderna genom att förbättra diagnoserna, förebygga en del av sjukdomarna och genom att hålla koll på en del av de kroniska sjukdomarna.

- Största delen av sjukvårdens utgifter världen över går till att övervaka kroniska sjukdomar.

För att kunna förstå problemen måste vi förstå vad som orsakar dem. Det är här teknologin kan hjälpa. Det gäller speciellt teknik som folk dagligen kan bära på sig för att monitorera vitala hälsoindikatorer som till exempel hjärtslag.

Christian Lindholm är vd för mjukvaruföretaget Koru som tillverkar operativsystem för smarta klockor och annan bärbar elektronik.
Christian Lindholm Christian Lindholm är vd för mjukvaruföretaget Koru som tillverkar operativsystem för smarta klockor och annan bärbar elektronik. Bild: yle/ Patrik Schauman smartklockor,Koru

Christian Lindholm är vd för det finländska mjukvaruföretaget Koru som tillverkar operativsystem för smarta klockor och annan bärbar elektronik. Han påpekar att branschen växer snabbt.

- Ett etablerat företag som Apple är redan till volymen större hela den schweiziska klockindustrin. Personer som tidigare har burit klassiska klockor byter ut dem till smarta klockor. Tills vidare är det främst trendsättare som bär dem, men jag skulle tro att de blir vanligare än konventionella klockor inom några år.

Vy över Uppgraded Life 2018.
Upgraded Life 2018 Vy över Uppgraded Life 2018. Bild: yle/ Patrik Schauman Mässa (marknad),Uppgraded Life 2018

Finland rider på vågen av hälsoteknologi

När Nokia tappade sin position på mobiltelefonmarknaden översvämmades arbetsmarknaden i Finland plötsligt av arbetslösa ingenjörer.

Det visade sig snabbt att många av dem var bra på just sådan teknik som behövs i hälsoteknologi.

Sedan dess har Finland gjort allt för att hänga med i utvecklingen inom hälsoteknologi.

Nyligen ordnades hälsoteknologimässan Upgraded Life i Helsingfors för femte gången.

Mässan är en mindre och en mera fokuserad version av det stora teknikspektaklet Slush.

Maria Nygård är chef för  Uppgraded Life.
Maria Nygård. Maria Nygård är chef för Uppgraded Life. Bild: yle/ Patrik Schauman Mässa (marknad),Uppgraded Life 2018

Maria Nygård som är chef för Uppgraded Life berättar att man också i Finland kan se den utveckling som Francisco Jeronimo talar om.

- Då vi började var det inte många av dem som ställde ut som sysslade med preventiv hälsovård. Nu finns det allt fler produkter som ska hjälpa vanliga människor att förebygga sjukdomar hemma. Det finns olika mätare som mäter sömn, stress och välmående. Tack vare dem kanske man inte behöver söka sig till sjukhus.

- I stället för att vänta på en sjukdomsattack som kräver sjukhusvård kan problemen upptäckas i förväg. Både användaren och hens läkare kan uppmärksammas och båda kan kontakta den andra för att diskutera problemet, säger Francisco Jeronimo.

Han målar upp en bild av hur läkaren i framtiden till exempel kan ringa sin patient och säga att hens smartklocka har slagit larm om att hjärtrytmen inte stämmer överens med hens övriga fysiska aktivitet.

- När vi börjar se på sådan teknik kan vi börja förebygga hälsoproblem, och då undviker vi kostnader för de hälsoproblem vi kan undvika. Det är största nyttan av att använda elektronik som man kan bära på sig.

Smartklockor verkar rädda liv varje dag

För Christian Lindholm handlar det om att på sikt kunna leva ett hälsosammare liv och kunna förebygga olika akuta sjukdomar.

- Fitbit är ett av de ledande bolagen inom smartklockor. Dess grundare Eric Friedman har sagt att han varje dag får e-post där någon användare tackar honom för att han har räddat deras liv. Ofta har klockan larmat då pulsen varit onormalt hög. Om man då i stället för att åka hem åker till sjukhuset har man kanske räddat sitt liv.

Elektronik som förebygger hälsovård handlar inte bara om smartklockor. Ett av de företag som ställde ut på årets Upgraded Life är det finländska företaget Dottli.

Vesa Kemppainen är vd för Dottli.
Vesa Kemppainen är vd för Dottli. Vesa Kemppainen är vd för Dottli. Bild: yle/ Patrik Schauman Mässa (marknad),Uppgraded Life 2018

Dottli marknadsför dels en mobil applikation som främjar hälsa, men också blodtrycksmätare, blodsockermätare och personvågar som trådlöst kan kopplas till appen.

- Du kan dela dina data med dem du vill. Det är viktigt. På det sättet kan du hitta motivation att få hjälp av människor omkring dig innan du insjuknar. Du kan också mata in till exempel vad du äter eller vilka mediciner du tar. Appen skapar en loggbok på din hälsa som du, om du, vill kan dela med din partner eller din läkare, säger Vesa Kemppainen som är vd för Dottli.

Gentester för hälsorisker

För en potentiell kund kvarstår ändå problemet att veta vilka sjukdomar det lönar sig för just en själv att hålla utkik efter.

Hur skall man i förväg veta vilka kroniska sjukdomar man löper risk att drabbas av i framtiden?

Maria Nygård säger att det var just därför som flera företag som sysslar med genetik deltog i Upgraded Life.

- Det finns bolag som har utvecklat test som man kan göra hemma för att få reda på vilka läkemedel som passar en själv och hurdan kost som är bra för en. Det är intressant att lära känna sin egen kropp bättre.

Hälsotekniken intresserar också äldre

Christian Lindholm säger att de här framstegen motiverar alla inom industrin att göra bättre sensorer och bättre hälsotekniklösningar.

- Klockor kan redan i dag bland annat hjälpa oss att få bukt med sömnproblem och hantera menstruationscykeln. De är dessutom inte stigmatiserande utan vackra.

Inom några år kommer vi att se elektronik över hela kroppen.

Samtidigt är det inte alla vanliga konsumenter som delar den här entusiasmen. Hur många vill egentligen dela alla sina blodtrycksmätningar eller skriva in allt man äter i en app?

Under till exempel en varm sommardag är det ofta trevligare att bara köpa en glass.

- Det är sant till den dagen då man första gången måste gå till läkaren för att man inte mår bra, säger Francisco Jeronimo, och fortsätter.

- Det då medvetenheten börjar. När vi är unga och friska bryr vi oss inte om ifall vi äter för mycket eller för lite eller om vi motionerar eller inte. Det är när vi får problem som vi blir oroliga. Det är då vi blir intresserade av att börja följa med hur vi mår. Åttio procent av alla som köper intelligenta armband och annan teknik som följer med kroppen gör det för att se om de motionerar tillräckligt och för att larmas om något är fel.

Kvinnor är mer intresserade av hälsoteknik än män

Det här syns tydligt när man ser på vem som köper smartklockor och annan liknande elektronik.

- När man är ung verkar man se sig som en stålman eller stålkvinna. Sedan när man fyller femtio konstaterar man att det kanske är en myt. I och med det börjar man koncentrera sig på sin hälsa och blir villig att investera i den. De facto är över sextio procent av dem som har smarta klockor kvinnor. Medelåldern är också högre än för annan ny hightech teknologi, säger Christian Lindholm.

Men Francisco Jeronimo konstaterar att det efter köpet inte alltid är så lätt att hålla engagemanget uppe.

- När jag väl lärt mig att jag i medeltal går 7000 steg per dag finns det ingen orsak att fortsätta använda armbandet efter två till tre månader.

Analys av användardata nästa steg

Det är här nästa steg i den tekniska utvecklingen kommer in.

- Vad vi har i dag är basinformation som företagen samlar in från sina produkter. Det vi inte ännu har är intelligens som bygger på dessa data. När min smartklocka berättar åt mig att jag går 7000 steg om dagen är det förstås intressant, men det säger mig inte vilken effekt jag får av att motionera mera eller mindre, säger Francisco Jeronimo.

Det att vi redan nu har grundläggande data om till exempel hjärtslag som kan hjälpa att förhindra en del hälsoproblem är förstås mycket intressant.

- Men om min smartklocka på morgonen berättar mig att mitt hjärta slog snabbare än vanligt under natten då jag sov kan det hjälpa mig att hitta fler problem. Om jag under dagen sitter vid mitt arbetsbord och utför normalt arbete och min puls eller min stress är mycket högre än de borde vara för den typen av aktivitet är det ett varningstecken och jag borde söka mig till läkare. Men sådan information får man bara om genom analys av data, säger Francisco Jeronimo.

Föremål på Uppgraded Life.
Föremål på Uppgraded Life. Bild: yle/ Patrik Schauman Mässa (marknad),Uppgraded Life 2018

Vi blir kombinationer av människor och maskiner

Elektronik som man kan ha på sig handlar i dag om smarta armband. klockor och smycken, men Francisco Jeronimo säger det håller på att förändras.

- Inom några år kommer vi att se elektronik över hela kroppen. Vi kommer att ha datachip som kan opereras in under huden. Några sådana finns redan.

Han förutspår att vi kommer att ha elektronik som gör det möjligt för till exempel personer med diabetes att i stället för att mäta blodsockret med särskild utrustning ha elektronik under huden som varnar mobilen då någonting är fel.

- Vi kommer att få kontaktlinser som varnar om något är fel med ögat. Den här elektroniken kommer att vara mycket liten och behöver inte laddas varje dag. Elektroniken kommer att blir en naturlig del av våra kroppar och inte bara något som vi bär på oss.

Christian Lindholm säger att vi på det här sättet blir kombinationer av människor och maskiner.

- Vi kommer säkert att få ett nätverk av olika apparater på vår kropp. En del kan vara något vi har i öronen som hjälper oss att höra bättre. Det kan spela musik för oss, men också mäta olika funktioner från öronkanalen. Varhelst det kan uppstå bra sätt att mäta någonting finns det en stor chans att vi har sensorer i framtiden.

Tips! Lyssna också på podden Besser & Wisser tar upp frågan.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes