Hoppa till huvudinnehåll

Drömmen om en fast väg lever vidare i Nagu

Broförbindelse till Nagu föreslås gå via Haverö.
Broförbindelse till Nagu föreslås gå via Haverö. Bild: Yle stormälö

I våras inleddes en utredning av de socioekonomiska effekterna av en fast vägförbindelse till Nagu.

Det är Stiftelsen för projektforskning som utreder frågan tillsammans med Pargas stad med hjälp av EU-pengar. Initiativet kommer från kommuninvånarna och föreningen Pro Nagu.

Just nu är man i det första skedet där man gör en analys av de olika effekterna av en fast vägförbindelse.

Till hösten kommer man att utreda olika finansieringsalternativ och mot slutet av året kommer sedan informationen att presenteras för allmänheten, berättar Anders Jungar som jobbar med utredningen.

Vill se brons effekter ur ett bredare perspektiv

- Det vi startar med är att vi måste se på olika alternativ. Vad kostar till exempel den nuvarande färjetrafiken och hur fungerar den i dag? Vi jämför det här med ett alternativ för fast vägförbindelse med kostnader och investeringskostnader. Finns det argument för att ersätta den nuvarande färjetrafiken?

Men i utredningen vill man också ytterligare bredda perspektivet och gå in på fler potentiella effekter av en fast förbindelse.

Vilka effekter har det på pendling? Hur påverkas företagen ute i skärgården? Och vad betyder med tanke på den outnyttjade turismpotentialen?

- Vi vill se på effekterna ur ett bredare perspektiv. Det är också intressant eftersom det ännu i dagsläget finns relativt lite väletablerade standardmetoder för att se på den här typens systemeffekter, också på internationell nivå, trots att det forskas i det här påpekar Jungar.

Erfarenheterna av brobygget i Replot också intressanta

Än så länge jobbar man ännu med analysskedet av projektet, men indikationer finns på vilka effekter en fast vägförbindelse skulle ha, till exempel ur ett ekonomiskt perspektiv.

- Ser man på den nuvarande kostnadsbasen för färjetrafiken gentemot vad en fast vägförbindelse skulle kosta ur statens perspektiv och tar man ett tillräckligt långt tidsperpektiv, så är det ekonomiskt vettigt att ersätta färjetrafiken.

Också skärgårdens fortlevnad är en faktor som ska utredas.

Hur ska man hindra avfolkningen och säkerställa skärgårdens livskraft? I utredningsarbetet tar man också del av liknande studier som gjorts på andra håll, till exempel i Österbotten, där man byggde en bro till Replot i mitten av 1990-talet.

- Utredningar som gjorts vid Vasa universitet visar att avfolkningen avstannade då Replotbron togs i bruk. Också andra studier som gjorts kring Östersjön visar att en fungerande transport och kommunikation, både då det gäller vägar eller bredbandsförbindelse, är helt avgörande för att flytta ut i skärgården eller fortsätta bo där.

Argumenten för och emot ska granskas

Men det finns också motargument för att bygga en fast väg som bör beaktas, poängterar Jungar.

- Det finns de som ifrågasätter om det verkligen finns ett behov för det eller om man kunde klara sig med den befintliga färjetrafiken. Det finns de som är oroade över att skärgårdens exotik ska försvinna med en fast vägförbindelse. En annan fråga som också dök upp i fallet med Replotbron var ifall brottsligheten skulle öka, men här har man senare kunnat konstatera att farhågorna var obefogade.

Spelar det någon roll då vilken typ av fast förbindelse det skulle vara frågan om? Nej, menar Jungar, inte ur ett bredare perspektiv. Men det finns tidigare utredningar som är svåra att förbise.

En fråga som har diskuterats så här länge som den här har inget entydigt svar. Det kräver något nytt för att den ska gå vidare.

- Det har talats om en fast vägförbindelse sedan 1960-talet och det har gjorts otaliga studier kring en fast vägförbindelse, den senaste 2015. Ser man på vad landskapsplanen för Egentliga Finland säger, så anses en bro via Haverö vara det vettigaste alternativet kostnadsmässigt och också av andra orsaker och det är ju någonting vi också måste beakta i vår analys. Så vi kan inte förbise allt det arbete som gjorts på den här fronten tidigare då vi analyserar effekterna.

Men det är viktigt att förstå och ta del av argumenten såväl för som emot, då det inte är frågan om en entydig fråga.

- En fråga som diskuterats så här länge som den här har inget entydigt svar. Det kräver något nytt för att den ska gå vidare. Men det här är inte ett lobbningsarbete utan vi måste vara så neutrala som möjligt och kritiskt granska alla argument.

- Syftet är ju att utreda huruvida det går att genomföra eller inte. Går det att göra finansierbart? Vi säger inte att vi ska göra det, utan frågar oss om det går, betonar Jungar.

"Fast väg det enda alternativet på sikt"

I Nagu väntar man nu på utredningens resultat, berättar Nagubon Åsa Rosenberg, som själv pendlar till jobbet på fastlandet.

- Visst underlättades situationen med förbindelserna en del då Elektra togs i bruk, men på sikt behövs det en fast förbindelse, säger hon till Yle Åboland då hon står i färjkön på Pargassidan.

Den här fredagen på eftermiddagen klockan 14 ryms hon inte med på färjan.

- För att kunna pendla, röra sig och flytta ut i skärgården behövs en fast förbindelse. Färjbolaget vill maximera sin vinst och kör så lite som möjligt, trots allt. Personalkostnader kan de knappast skära ner på och då är det turernas antal som går att påverka.

Samma konstaterar Annastina Sarlin, ordförande för Pro Nagu.

- Trafiken minskar inte och situationen är ohållbar. Ibland ryms man inte med på färjan om morgnarna trots förtursskyltar. Med tanke på kommande generationer och inflyttningen till skärgården så behövs en fast vägförbindelse.

Rosenberg lyfter också fram förbindelserna vinter- och nattetid.

- Under sommarmånaderna går turerna tätt, men då är det också mer människor i skärgården. På under nätter och helger, i synnerhet under vintern, så är det glest mellan turerna.

Tryggheten det viktigaste

Finnferries arbetar för att utveckla färjtrafiken och samarbetar med Rolls-Royce som utvecklar autonoma och fjärrstyrda lösningar för fartygstrafiken. Kunde det här underlätta situationen i framtiden?

- Det har jag inget emot. Det är tryggheten som är det centrala. De som bor i skärgården måste kunna känna sig trygga, att de kan komma dit och tillbaks för jobbet eller om det handlar om sjukdomsfall. Jag skulle gärna se att mina barn och barnbarn också kunde fortsätta bo i skärgården.

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland