Hoppa till huvudinnehåll

Nej, du kan inte försvara ditt flygande med att du äter mindre kött

Kossor och ett flygplan.
Kossor och ett flygplan. Bild: Mostphotos/Pia-Kristina Liikanen Olofsson Ko,marianne sundholm

Globalt sett är köttindustrin en större miljöbov än flygindustrin. Men på individnivå är bara en flygresa av och an till Thailand lika illa för klimatet som att äta kött i ett par år.

Att övergå till vegansk kost är det bästa mänskligheten kan göra för miljön, har flera medier rapporterat den här veckan.

Köttindustrin står för bara 18 procent av kalorierna som produceras inom jordbruket, men tar upp hela 83 procent av odlingsarealen. Globalt är köttindustrin ett så stort miljöproblem att alla som bekantar sig med forskningen borde förstå att skära ner på mjölk- och köttprodukter.

Därför har övergången till vegansk kost troligen större positiva effekter för miljön än att säg, sluta flyga eller börja använda elbil, sade en av forskarna till The Guardian.

Och det var den frågan många medier tog fasta på: att sluta äta kött är viktigare än att sluta flyga flygplan, vilket ju är en rubrik man gärna delar i sociala medier om man råkar tycka om att flyga.

Fast så enkelt är det förstås inte, för inget är enkelt när det gäller de allvarliga miljöhoten mot vårt jordklot i dag.

Fast så enkelt är det förstås inte, för inget är enkelt när det gäller de allvarliga miljöhoten mot vårt jordklot i dag

Frågan om köttproduktionens miljöpåverkan har undersökts också i Finland. Ett uttalande från statens naturresursinstitut Luke ger vid första ögonkast totalt motsatt svar än den nu aktuella forskningen: "En flygande vegan är värre för miljön än en nötköttätare som stannar hemma", rubricerade Maaseudun tulevaisuus i januari, förstås lite med egen ko i dike med tanke på tidningens främsta målgrupp.

Så jag ringer upp forskaren som citeras, ledande forskare Perttu Virkajärvi på Luke, för att höra hur det kan finnas så motsägelsefulla rubriker om kostval jämfört med resor.

Virkajärvi berättar dels att den finländska köttproduktionen inte är fullt lika påfrestande för vatten och mark som den kan vara på andra håll i världen, och att produktionen av olika sorters kött förstås har olika sorters miljökonsekvenser.

Men framför allt påpekar han att rubrikerna här blandar ihop två olika saker: de globala effekterna, och effekterna på individnivå.

Rubrikerna blandar ihop två olika saker: de globala effekterna, och effekterna på individnivå

Globalt sett är köttindustrin en mycket större klimatbov än flygindustrin. Därför finns det större minskningspotential i köttindustrins utsläpp än i flygindustrins.

Men det betyder inte att du personligen är en mindre miljöbov om du slutar äta kött än om du slutar flyga. Nämligen: räknar vi på individnivå måste du äta kött i minst två år för att komma upp i samma koldioxidutsläpp som en tur-returresa till Thailand, har Luke räknat.

Det är ett under att vårt globala ekonomiska system ser köttindustrin som lönsam överhuvudtaget, med tanke på hur mycket resurser den äter

Det här betyder förstås inte att den globala köttindustrin ska försvaras. Tvärtom säger Virkajärvi att det är ett under att vårt globala ekonomiska system ser köttindustrin som lönsam överhuvudtaget, med tanke på hur mycket resurser den äter. Men: att minska på köttätandet får inte ses som den enda lösningen.

Diskussionen om flygskam har inte riktigt kommit igång i Finland på samma sätt som i Sverige. Där var ordet flygskam veckans nyord i tidningen Språk i början av året, och det är ett ord som säkert klarar sållningen för hela årets nyord 2018, lika aktuellt som killgissa och döstäda i fjol.

Visst har vi försök till en diskussion om minskad flygning också i Finland. Större firmor funderar på hur mycket affärsresor de behöver göra och det ställs också krav på flygskatt i Finland.

Det finns knappt något annat lika miljövidrigt som vi fortfarande idealiserar lika förbehållslöst som resandet

Men ändå: Det finns knappt något annat lika miljövidrigt som vi fortfarande idealiserar lika förbehållslöst som resandet. Åtminstone är min spontana reaktion på någons planer att åka till Bali fortfarande “Ååh vad ljuvligt!”, inte "Men har du alls tänkt på miljökonsekvenserna?". Och härliga resebilder på Instagram, finns det något annat som är lika lätt att gilla?

Samtidigt var det bara tre procent av världens befolkning som flög i fjol, och det är bara 18 procent av världens befolkning som någonsin flugit. Vi privilegierade västlänningar står även i den här frågan för en alldeles oproportionerligt stor del av miljöproblemet.

Det är hög tid vi börjar diskutera flygskammen. Framför allt får vi inte skylla på varandra och rättfärdiga ett miljöbovsbeteende med ett annat. Med de miljöproblemen vi står inför i dag är det tyvärr inte så att vi kan välja vilka vi tar oss an, vi måste skärpa oss på alla fronter.

Läs mera:

WWF-rapport: Turism och dålig avfallshantering håller på att göra också Medelhavet till ett plasthav

Medelhavet är på väg att fyllas av plastskräp och mikroplast, visar en ny rapport av WWF. Problemen härstammar främst från massturism, brister i avfallshanteringen och användningen av plastvaror.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes