Hoppa till huvudinnehåll

Markbränder i Östnyland så gott som alla dagar: "Varningarna mister sin betydelse efter en tid"

Markbrand på kalhygge i Forsby i Lovisa i maj 2018
Arkivbild från en markbrand på ett kalhygge i Forsby i Lovisa tidigare i somras. Markbrand på kalhygge i Forsby i Lovisa i maj 2018 Bild: Lehtikuva markbränder,eldsvådor,Forsby, Lovisa,Lovisa

Räddningsverket har skippat varningsskyltar ute i naturen och satsar på information om fara för skogsbrand i sociala medier. Men alla förstår ändå inte hur torrt det är och utmanar ödet.

Skyltar som varnade för skogsbränder och för att göra upp öppen eld syntes förr i naturen om somrarna. Men numera används skyltarna inte längre.

Räddningsdirektör Peter Johansson vid Räddningsverket i Östra Nyland säger att man har slutat sätta upp dem.

– Problemet var att de tappade sin betydelse. Man brukade sätta ut dem på våren och plocka bort dem på hösten. Skyltarna var ute hela sommaren oberoende om det var varning för skogsbrand eller inte, så budskapet var inte alltid aktuellt.

Räddningschef Peter Johansson på Räddningsverket i Östra Nyland.
Peter Johansson. Räddningschef Peter Johansson på Räddningsverket i Östra Nyland. Bild: Yle / Hanna Othman räddningsverket i östra nyland

Numera försöker räddningsverket upplysa folk om fara för skogsbrand och förbud om att göra upp öppen eld via sociala medier och traditionella medierna.

Alla förstår inte hur torrt det är

Peter Johansson tror att de flesta har lagt märke till varningarna. Men alla förstår kanske inte hur torrt det på riktigt är.

– Det tycks finnas en villfarelse bland människor att det inte är torrt om det inte är hett ute. När vi hade en svalare period förra veckan trodde man kanske att det inte är lika torrt längre, säger Johansson.

Det stämmer ändå inte, säger han. Det har inte regnat ordentligt på en månad i Östnyland och skogen är kruttorr.

– För en eller två veckor sedan varnade vi oftare. Egentligen borde vi göra det varje dag, men varningarna börjar tyvärr tappa sin betydelse om man går ut med dem för ofta.

En del av markbränderna är anlagda

En del av markbränderna de senaste veckorna misstänks vara anlagda. Bland annat har det funnits misstankar om anlagda markbränder i Tolkis och vid motionsspåret i Humla i Borgå.

Under veckoslutet fick räddningsverket rycka ut till Vårberga för att släcka en markbrand intill lättrafikleden mellan Vårbergavägen och Häggvägen.

Också den misstänks vara anlagd eftersom det brann på samma ställe en vecka tidigare.

Hur stor del av markbränderna beror på oaktsamhet, och hur stor del tänds på med flit?

– Nu har jag inte grävt fram någon statistik, men i landet över lag brukar man säga att mellan 30 och 40 procent av alla bränder är anlagda. Min fingertoppskänsla är att ungefär samma gäller för markbränder, säger Peter Johansson.

Markbrand på kalhygge i Forsby i Lovisa i maj 2018
Markbrand i Forsby i Lovisa tidigare i somras. Markbrand på kalhygge i Forsby i Lovisa i maj 2018 Bild: Lehtikuva markbränder,eldsvådor,Forsby, Lovisa,Lovisa

En del av markbränderna har rasat på svårnådda platser. Bland annat i samband med eldsvådan i Sibbo storskogs nationalpark på söndagen fick brandmännen dra en kilometer slang för att kunna släcka den.

Samtidigt har vattenståndet varit lågt på sina håll på grund av den långvariga torkan.

Egentligen borde vi göra det varje dag, men varningarna börjar tyvärr tappa sin betydelse om man går ut med dem för ofta― Peter Johansson

Räcker vattnet till för att släcka alla markbränder? Hittills har det inte varit några problem, säger Peter Johansson.

– Oftast tar vi vatten från kommunala vattenposter. Sedan har vi ganska många mindre vattensamlingar där gränsbevakningens helikoptrar brukar fylla på sina vattenbombsäckar.

Johansson konstaterar ändå att åar och många andra vattendrag börjar vara ganska torra, så det kan bli problem om man måste använda motorspruta.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland