Hoppa till huvudinnehåll

Rapport: IT och artificiell intelligens kan minska på kostnaderna inom vården med så mycket som 5,5 miljarder euro på tio år

Läkare framför dator.
En hel del av vårdpersonalens arbetstid går i dagens läge åt till att använda IT-utrustning. Läkare framför dator. patientregister

Det finns stora möjligheter att bromsa den kostnadsökning som sker år efter år inom vården - med hjälp av nya IT-system. Den slutsatsen dras i en ny rapport från Jyväskylä universitet. Men den får mothugg av Statens ekonomiska forskningscentral Vatt.

– En försiktig bedömning är att man kommer att kunna dra ned kostnaderna med totalt 2,5 miljarder euro fram till slutet av år 2028, genom att förnya IT-systemen inom vården. Och som mest kunde man spara 5,5 miljarder under det kommande årtiondet, säger rapportens huvudskribent och professorn i datateknik Pekka Neittaanmäki.

Det skulle innebära att regeringens plan om att minska den årliga kostnadsökningen inom vården från nuvarande 2,5 procent till 0,9 procent kunde vara möjlig.

– Statssekreterare Martti Hetemäkis uppskattning om att minska på vårdkostnaderna med fyra miljarder euro under det kommande årtiondet är alltså helt realistisk.

Neittaanmäki säger att det gäller att frångå lapptäcket med närmare 200 olika datasystem, såsom planerat, och att satsa mycket på att utbilda personalen i att använda de nya och färre system som kommer istället.

– De främsta framtida inbesparingarna kommer att komma via effektivare tidsanvändning.

Han påpekar att det i dagens läge finns 250 000 arbetstagare inom vården och att de satsar mellan 10 och 50 procent av sin arbetstid på åtgärder som har med IT att göra.

Ofta handlar det om rutinsysslor och den tiden kunde alltså användas effektivare.

De beräknade kostnadsminskningarna är enligt rapporten troliga för att man på 2020-talet tar i bruk helt ny teknik; teknik som inte ännu är så utvecklad i dagens läge.

Det handlar till exempel om olika slags robotar - framför allt mjukvarurobotar, alltså dataprogram med artificiell intelligens - samt smarta sensorer och 5G-teknik.

Läkare använder surfplatta.
Datorprogram kan i framtiden till exempel allt oftare hjälpa läkare med att diagnostisera patienter. Läkare använder surfplatta. Bild: Mostphotos läkare,datorer

Dessutom väntas så kallad blockkedjeteknik möjliggöra smart, säker och automatisk dokumenthantering och automatiska betalningar. Det kan göra det lätt att involvera många olika aktörer i hela vårdkedjan.

Blockkedjeteknik används i dagens läge till exempel i samband med kryptovalutor såsom bitcoin.

Ny teknologi kombinerat med färre och bättre IT-system ska alltså ge de som jobbar inom vården en bättre helhetsbild av hur olika delar av vården fungerar.

– Kostnadsminskningarna kommer att komma från och med år 2023. Före det är det en hel del anskaffningar och utbildningar som måste betalas, preciserar professor Neittaanmäki.

I rapporten antar forskarna att vårdreformen blir av, men många av kalkylerna gäller också utan en sådan reform.

Vatt skjuter ned forskningen

Den färska rapporten får kritik av Antti Saastamoinen, som är äldre forskare på Statens ekonomiska forskningscentral Vatt.

Han säger att Jyväskylä universitets antaganden om kostnadsminskningar är alldeles för optimistiska och inte särskilt realistiska.

– Det finns en hel del osäkerhet med de kostnadsmål som nämns i rapporten, säger han.

Antti Saastamoinen
Antti Saastamoinen på Vatt. Antti Saastamoinen Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,vatt

En svaghet Saastamoinen ser med rapporten är att den på ett mycket schematiskt sätt antar att 20 procent av vårdpersonalens tid går åt till olika IT-system i dagens läge.

Dessutom är han kritisk till att man generaliserar observationer från enskilda regioner till att gälla för hela landet.

Han påpekar också att man inte nödvändigtvis främst siktar på att dra ned kostnaderna när det gäller att förnya IT-systemen - utan att till exempel kvalitet och ändamålsenlighet kan vara viktigare.

IT-system blir ofta dyrare

Flera exempel visar ändå att IT-system inom vården ofta blir dyrare än tänkt, och det är inget som tas i beräknande i den aktuella rapporten.

Ett exempel är patientdatasystemet Apotti i huvudstadsregionen - det har blivit dyrare än beräknat, och väntas inte heller fungera så väl om vårdreformen blir av, eftersom det då kommer att behöva användas annorlunda än det först var tänkt.

Mot den här bakgrunden är det förståeligt att många förhåller sig skeptiskt till om det faktiskt går att få så stora inbesparingar som professor Pekka Neittaanmäki vid Jyväskylä universitet räknar med.

Samtidigt har vi människor ändå en tendens att underskatta den betydelse ny teknik kommer att få på lång sikt, medan vi överskattar teknikens betydelse på kort sikt. Och i det här fallet handlar det om en ganska lång tidsperiod på tio år.

Professor Pekka Neittaanmäki säger också att han känner sig säker på att hans rapport stämmer - att det finns stora möjligheter att minska på kostnaderna, i och med att man börjar använda ny och bättre teknik.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes