Hoppa till huvudinnehåll

Social- och hälsovårdsorganisationer: Kårkulla kan inte ensamt sköta handikappservicen på svenska

Brandbackens servicecenter
Brandbackens servicecenter Bild: Yle/ Alexandra Karlsson service center

Senast nu måste man börja fundera på lösningar för hur den svenskspråkiga hälsovårdsservicen ska ordnas och på vad reformerna betyder för enskilda människor i vardagen.

Det säger Finlands social och hälsa rf, Soste – som är en riksomfattande paraplyorganisation för 200 social- och hälsovårdsorganisationer i Finland.

Medlemsorganisationerna i Soste har under flera års tid följt vården av personer med funktionsnedsättning och svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster och utvecklat olika lösningsmodeller för hur man i framtiden kan trygga tjänsterna på svenska.

Helhetslösning

Soste föreslår en helhetslösning för hur den svenskspråkiga social- och hälsovårdsservicen kan förstärkas.

En helhetslösning behövs för att sammanställa och trygga serviceproduktionen som nu är splittrad mellan den offentliga sektorn och den privata sektorn.

Soste betonar att förslagen där serviceproduktionen koncentreras så att en enda producent gynnas strider mot grundlagen.

Av den orsaken anser Soste att det inte är möjligt att hela den svenskspråkiga servicen för handikappade koncentreras till ett landskap och till den nuvarande samkommunen Kårkulla, såsom Kårkulla har föreslagit.

Skylt med texten Kårkulla samkommun - en resurs i Svenskfinland
Skylt med texten Kårkulla samkommun - en resurs i Svenskfinland Bild: Yle kårkulla

Enligt det skulle Kårkullas patientmålgrupp växa från 1 300 till nästan 45 000 personer.

För största delen av de svenskspråkiga handikappade riskerar de grundläggande rättigheterna äventyras och en stor del av tjänsterna riskerar upphöra, anser Soste.

Sostes generalsekreterare Vertti Kiukas betonar att organisationernas möjligheter att producera service måste tryggas.

En samkommun kan inte ersätta flera olika organisationers specialtjänster.

Soste: Slå vakt om sakkunskapen

- Det är viktigt att tillgången till svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster tryggas, men man måste också trygga den nuvarande förefintliga omfattande sakkunskapen och den föreslagna valfriheten, säger generalsekreteraren för Soste, Vertti Kiukas.

- Jag ser det inte som möjligt att svenskspråkiga utesluts ur valfriheten, säger Kiukas.

- Både de som använder och producerar tjänster för handikappade på svenska har varit överraskade över den lösning som Kårkulla föreslår, säger Ulrika Krook, specialexpert på Soste.

Krook säger att också kommunernas socialarbetare har undrat över förslaget eftersom det leder till att den svenskspråkiga handikappservicen hotar distanseras från övrig social- och hälsovård.

Krook påpekar att myndigheterna är skyldiga att redan i beredningsskedet höra de handikappade och deras representanter i ärenden som berör dem.

Kårkulla: Det handlar om servicen på svenska

- Det handlar inte om att bevara samkommunen, den upphör i och med reformen. Det handlar om att trygga servicen på svenska i framtiden, säger Sofia Ulfstedt, samkommunsdirektör vid Kårkulla.

Sofia Ulfstedt är ny chef på Kårkulla.
Sofia Ulfstedt Sofia Ulfstedt är ny chef på Kårkulla. Bild: Yle/Niclas Lundqvist kårkullas chef

- De svenskspråkiga volymerna är så små att ett landskapsöverskridande samarbete är nödvändigt för att kunna trygga service på svenska.

- Det optimala vore om ett flertal aktörer kunde erbjuda service på svenska för att ge större valmöjlighet till kunderna, helt inom ramen för vårt förslag som alltså inte handlar om produktion utan organisering. Det välkomnar vi varmt, säger Ulfstedt.

- Förslaget Kårkulla innebär inte att ett landskap ska få produktionsansvar för någon service utan organiseringsansvar, för att trygga svenskspråkig service i framtiden, säger Sofia Ulfstedt.

- Verksamheten skulle bolagiseras och landskapens affärsverk kunde äga sina egna bolag i sina landskap, alternativt kunde landskapen samäga bolagen, menar hon.

- De här bolagen kunde konkurrera på lika villkor med övriga producenter på marknaden.

- Kundernas valfrihet skulle på inget sätt minska eftersom de omfattas av kundsedel eller personlig budget med vilken de själv väljer serviceproducent. Landskapet eller dess affärsverk styr inte kundens val, konstaterar Ulfstedt.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes