Hoppa till huvudinnehåll

Superstora evenemang sväljer skattepengar och lämnar vita elefanter efter sig - tidigare ambassadör Ole Norrback minns OS i Aten

en övergiven volleybollstadion i aten. runt planen växer ogräs och läktarna är tomma.
Volleybollstadion i Aten i "aktivt" bruk - tio år efter OS. en övergiven volleybollstadion i aten. runt planen växer ogräs och läktarna är tomma. Bild: EPA/ORESTIS PANAGIOTOU Aten

På torsdag smäller herrarnas fotbolls-VM i gång på splitternya ryska arenor värda miljarder. Ambassadören Ole Norrback minns hur det gick när Grekland var värd för OS - där står majoriteten av arenorna tomma i dag.

Precis som inför vinter-OS i Sotji 2014 har värdlandet Ryssland inte snålat när det gäller budgeten för herrarnas fotbolls-VM.

En av de arenor som byggts i Sankt Petersburg, Krestovskij stadion, är världens dyraste stadion med en budget på drygt 900 miljoner euro.

krestovsky stadion på avstånd
Krestovsky stadion har kostat runt 900 miljoner euro att bygga. krestovsky stadion på avstånd Bild: EPA-EFE/ANATOLY MALTSEV Fotbollsstadion på västra delen av Krestovskijön

Det är inte den enda arenan som det har investerats enorma summor i.
Luzjnikistadion i Moskva byggdes ursprungligen på 1950-talet men har renoverats för närmare 300 miljoner euro inför VM. Cosmos-arena i Samara har också byggts för VM 2018 och den kostade drygt 270 miljoner euro.

Ytterligare fem arenor har byggts runt om i landet inför turneringen, och en totalsumma som figurerar i medier ligger på runt 10 miljarder euro - i summan ingår också annat än bara byggen.

Brasilien i backspegeln

När herrarnas fotbolls-VM arrangerades i Brasilien för fyra år sedan var prislappen ungefär den samma som i Ryssland. Beroende på var man letar så figurerar siffror på allt mellan 10 och 12 miljarder euro.

För fyra år sedan spelades matcherna på 12 olika arenor som antingen hade byggts eller renoverats för turneringen. I dag är många av byggnaderna så kallade vita elefanter - de står oanvända en stor del av året och genererar inte inkomster.

en bild från en nybyggd, tom arena i brasilianska manaus.
I Arena Amazonia ordnades bara elva evenemang under en femmånadersperiod efter VM 2014. en bild från en nybyggd, tom arena i brasilianska manaus. Bild: EPA/DANIEL DAL ZENNARO Manaus

En av arenorna, Arena Amazonia i djungelstaden Manaus, kostade över 200 miljoner euro att bygga och används nu enbart vid riktigt speciella tillfällen, går det att läsa i ett reportage i New York Times (engelska).

Ett lokalt fotbollslag kan ha en publik på runt 1000 personer - en fyrtiondel av kapaciteten. En av arenorna i huvudstaden Brasilia fyller i dag funktionen som en förvaringsplats för bussar, en annan arena har till och med hyrts ut för ett födelsedagskalas.

OS i Aten - en budget som svällde

Mega-evenemang som fotbolls-VM och de olympiska spelen sväljer enorma summor pengar.

Ole Norrback var finsk ambassadör i Aten under de olympiska spelen år 2004. Spelen anses i efterhand ha varit de olympiska spel som har spräckt budgeten mest.

Den ursprungliga budgeten ska ha legat på runt fem miljarder euro, och enligt vissa uträkningar kostade spelen i stället runt 11 miljarder.

- En intressant iakttagelse är att det fanns fler ledare och journalister på plats än idrottare, säger Ole Norrback.

Ole Norrback
Ole Norrback var finsk ambassadör i Aten 2003-2007 Ole Norrback Bild: Yle/Patrick Stenbacka Ole Norrback

Efter OS i Aten tycker Norrback att många liknande storevenemang borde ordnas med större eftertanke. Möjligheten att ordna dessa enorma tillställningar tillfaller ofta länder som har problem med mänskliga rättigheter, menar Norrback.

- De politiska ledarna putsar sina sköldar genom att vara värdar för idrotten, säger Norrback.

- Vi ser det i Ryssland inför fotbolls-VM, vi såg det i OS i Kina - mänskliga rättigheter förtrycks.

"Nationell självhävdelse"

Norrback misstänker också att den ekonomiska bördan som evenemangen för med sig aldrig får en upprättelse.

- Det blir nån slags nationell självhävdelse som värdskapet ger uttryck för. Men det är nog ett dyrt och ineffektivt sätt, säger Norrback.

I Greklands fall räckte det inte med ett storevenemang för att få landet på fötter. Norrback talar om ett genomkorrumperat land. I flera av byggprojekten valde man inte de billigaste offerterna, utan i stället kanske man valde en bekant firma.

- I Ryssland är det alldeles tydligt att det är oligarkerna som får bygga för dyra pengar samtidigt som det finns stor nöd bland människor i Ryssland, säger Norrback.

I vissa fall tar idrottsvärlden sitt ansvar - till exempel vad gäller dopingkontroll (borträknat den ryska dopingskandalen efter Sotji 2014). Norrback efterlyser en bättre samhällsmoral.

Ogräs på läktarna

En stor del av de arenor som byggdes för OS 2004 står i dag oanvända. Bland andra simstadion, kajakstadion och volleybollstadion är alla mer eller mindre lämnade åt sitt öde.

en övergiven kajakstadion i aten. en tom betongränna med hinder i sig. det växer ogräs överallt.
Kajak- och kanotstadion i Aten tio år efter OS 2004. en övergiven kajakstadion i aten. en tom betongränna med hinder i sig. det växer ogräs överallt. Bild: EPA/ORESTIS PANAGIOTOU Aten

Det är något som Norrback kunde förutspå redan då OS avslutades sommaren 2004.

- Man såg omedelbart att det inte fanns något intresse att upprätthålla verksamheten.

en tom simbassäng på en simstadion i aten. bassängen användes vid simhoppningstävlingarna under olympiska spelen i aten 2004
Simstadion var inte i aktivt bruk bara tio år efter OS i Aten. en tom simbassäng på en simstadion i aten. bassängen användes vid simhoppningstävlingarna under olympiska spelen i aten 2004 Bild: EPA/YANNIS KOLESIDIS Aten

Stadion renoverades utan hyresgäst

Ett annat tecken på kortsiktighet var en fotbollsstadion i staden Patras några timmar väster om Aten. Den renoverades klart till OS 2004 - en stadion med kapacitet för nästan 24 000 personer.

- Två år tidigare hade stadens fotbollslag gått i konkurs, så det fanns inte ens något lokalt lag som kunde använda stadion, säger Norrback.

- Man försökte skapa privat företagsamhet kring arenorna men utan att lyckas i någon större utsträckning.

I dag använder de lokala lagen i Patras stadens andra stadion för sina matcher. Den olympiska Pampeloponnisiako Stadium används bara för speciella evenemang.

Ole Norrback menar att fenomenet är typiskt grekiskt - man ser sällan en smutsig toalett hemma hos någon, men på gatan hopas skräppåsarna hur som helst.

- Man tar inte ansvar för det gemensamma, säger Norrback.

Välkommen infrastruktur

Spelen blev ändå något av en morot för att få större infrastruktursprojekt genomförda.

- Men det hade nog kunna byggas också utan de olympiska spelen.

Huvudarenan i Aten används ändå fortfarande - även för annat än idrottsevenemang.

en bild tagen från luften av den olympiska stadion i aten
Atens olympiska stadion är fortfarande i användning. en bild tagen från luften av den olympiska stadion i aten Bild: EPA/PANTELIS SAITAS Atens Olympiastadion

Enorma säkerhetsarrangmang

En stor kakbit av budgeten för OS 2004 gick till säkerhetsarrangemangen - hela 1,2 miljarder euro.

- Det är ju pengar som används där och då men ger ingenting på sikt, säger Norrback.

Som granne råkade Norrback få en amerikansk underrättelseofficer som hjälpte arrangörerna med säkerhetsarrangemangen och via honom fick Norrback en viss inblick i arbetet.

Norrback: Ordna OS i Aten vart fjärde år

Ole Norrback tycker att det är ohållbart att ordna megaevenemang på det sätt som de nu ordnas. Många länder kunde dela på ansvaret över fotbolls-VM.

I de olympiska spelens fall borde deordnas på samma plats vart fjärde år.

- Då skulle Aten vara en naturlig plats. Man skulle ordna det där vart fjärde år som man gjorde under antiken, säger Norrback.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle