Hoppa till huvudinnehåll

Bananflugan - en plåga i köket men guld värd för forskare

Kvinna håller upp ett provrör med flera bananflugor i.
Akademiforskare Annika Meinander håller upp ett provrör med bananflugor. Kvinna håller upp ett provrör med flera bananflugor i. Bild: Yle/ Nora Engström bananfluga,bananflugor,forskning,Åbo Akademi,annika meinander

Sommarhettan lockar fram bananflugorna, en ovälkommen gäst i våra kök. Bananflugornas surr kan irritera, men den är ytterst viktig då forskarna vill ta reda på hur olika sjukdomar fungerar och utveckla nya mediciner.

Tack vare den lilla flugan kan forskare ta reda på mer om hur cellerna i exempelvis vår tarm och hjärna fungerar. Det berättar Annika Meinander, forskare i cellbiologi vid Åbo Akademi.

Hon forskar bland annat i hur cellerna i bananflugornas tarmar fungerar och på så sätt kan vi få mer kunskap om hur människans tarmsystem reagerar på.

Flera bananflugor ligger under ett mikroskop, en person granskar dem med en pincett.
Bananflugorna sövs ner med koldioxid. Flera bananflugor ligger under ett mikroskop, en person granskar dem med en pincett. Bild: Yle/ Nora Engström bananfluga,bananflugor,forskning,Åbo Akademi

Meinander har också tips på hur man kan bli av med bananflugorna hemma för bananflugor vill hon inte heller se hemma i sitt kök - men först tar vi en titt på hennes arbetsutrymmen i laboratoriet i Biocity i Åbo.

Bananflugan blir nedsövd med koldioxid innan den undersöks

Vi kommer fram till ett rum med två skåp som ser lite ut som kylskåp. Inne i de här inkubatorerna finns rader av provrör med bananflugor.

De här flugorna forskar man i på olika sätt.

Innan man undersöker dem fyller man provröret med koldioxid för att de ska tuppa av. Efter det kan man lägga dem exempelvis under ett mikroskop.

Forskare Annika Meinander jobbar vid ett mikroskop i ett laboratorium.
Forskare Annika Meinander. Forskare Annika Meinander jobbar vid ett mikroskop i ett laboratorium. Bild: Yle/ Nora Engström bananfluga,bananflugor,forskning,Åbo Akademi,annika meinander

- Vi är väldigt noggranna med att det är just de här bananflugorna som vi forskar i. Vi vill inte ha de här bananflugorna i våra kök, eller tvärtom. Så vi är noggranna med att separera dem.

Inga bananflugor från laboratoriet får alltså komma ut i naturen, eftersom de är genetiskt modifierade.

De här bananflugorna lever alltså hela sitt liv i laboratoriet.

Men varför är bananflugan till en så stor nytta inom forskningen och medicinen?

- Bananflugan är ett litet, flercelligt djur. Den är billig och förökar sig i snabb takt så vi kan få många individer på en kort tid. Vi kan också få många individer från en specifik hona och en specifik hane, vilket gör att vi kan undersöka bananflugor, som är genetiskt modifierade på önskat sätt, berättar Meinander.

Bananflugan hjälper forskarna att förstå hur våra celler fungerar

Trots att bananflugan och människan inte liknar varandra, så finns har vi många saker gemensamt.

Helheten som organism fungerar på samma sätt, förklarar Meinander.

- Dess celler utvecklas på samma sätt. Den ska äta för att överleva, klara av att processera den mat den äter och måste bli av med slaggprodukter. Den måste ha ett mycket bra immunförsvar mot bakterier, svamp och virus som finns i miljön, för den äter ju ruttna frukter, säger Meinander.

Bananflugor i ett provrör.
Bananflugor i ett provrör. Bild: Yle/ Nora Engström bananfluga,bananflugor,Åbo Akademi,forskning

Med hjälp av de lägre organismerna kan forskarna ta reda på hur celler fungerari en organism.

Det här är viktigt att veta om vi vill ta reda på varför cellerna inte fungerar som de ska då vi är sjuka, förklarar Meinander.

- Vi kan forska i hur signalerna förs fram i cellerna och hur cellerna reagerar på olika stimuli. Vi kan också påverka signaleringen. Då kan vi ta reda på hur cellerna fungerar när vi är friska och hur vi kan påverka dem då de är sjuka.

Bananflugan har hjälpt forskare redan i hundra år

Bananflugorna har varit till stor hjälp i exempelvis forskningen av neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers och andra minnessjukdomar.

- Man har lärt sig otroligt mycket om hur hjärnans celler fungerar. Det som vi är speciellt intresserade av här på Åbo Akademi är tarmens epitel och hur det här samverkar med bakterier. Alltså helt enkelt hur bakterierna påverkar immunförsvaret, hur bakterierna som bor i tarmen påverkar cellernas immunförsvar, förklarar Meinander.

En del av bananflugorna i laboratoriet har exempelvis en kronisk inflammation i tarmen, liknande inflammationer i tarmen som också människan kan ha.

Ett provrör med flera bananflugor i.
Ett provrör med flera bananflugor i. Bild: Yle/ Nora Engström bananfluga,bananflugor,forskning,Åbo Akademi

Med hjälp av de här kan forskare ta reda på hur tarmfloran fungerar och hur den påverkar tarmen epitelceller. En del bananflugor är också genetiskt modifierade så, att de saknar ett immunförsvar.

Det är förvånansvärt ofta som cellerna i tarmen reagerar på samma sätt hos bananflugan och människan, konstaterar Meinander.

"Man måste uppskatta alla former av liv"

Men hur är det med den etiska biten? Bananflugan är ju också en levande organism.

- Man måste uppskatta alla former av liv. En stor etisk fråga för oss är att vi jobbar med genetiskt modifierade bananflugor.

En hona kan lägga 3 000 ägg, och en hane befrukta 10 000 ägg.

- Vi jobbar med bananflugorna då de är nedsövda. Inte tycker ju en bananfluga heller om att man petar på den. Men bananflugan har inte samma sinne för smärta som en människa.

Forskare intresserad av förhållandet mellan tarmceller och bakteriefloran

Enligt Meinander finns det ännu mycket att upptäcka.

Hon är mycket intresserad av förhållandet mellan tarmens celler och bakteriefloran och tror att vi kan lära oss en hel del om det här med hjälp av bananflugan.

- Precis som däggdjuren så lever bananflugan i symbios med bakterierna i tarmen. När vi påverkar tarmens bakterieflora, så påverkar det signaleringen i cellerna med otrolig exakthet. De här samma signalerna finns i bananflugan och i däggdjur.

Närbild på mikroskop i laboratorium.
Närbild på mikroskop i laboratorium. Bild: Yle/ Nora Engström bananfluga,forskning,Åbo Akademi,mikroskop,Laboratorium

- Det skulle vara intressant att ta reda på hur man kan manipulera bakteriefloran och få en större kunskap i hur vi kan ta hand om bakteriefloran i vårt tarmsystem.

Bananflugan är alltså viktig då forskare vill ta reda på hur våra celler fungerar när vi är friska och sjuka.

Bananflugan förökar sig snabbt - så det gäller att bli av med dem snabbt i hemköket

Men hur ska man då göra om man vill slippa bananflugorna hemma?

Ett glas vin eller frukter lockar bananflugor.

Enligt Meinander är bananflugan ivrig på att föröka sig. En hona kan lägga 3 000 ägg, och en hane befrukta 10 000 ägg, så det gäller att vara snabb om man vill bli av med dem i sitt hem.

Bananflugan är ändå en sötsugen rackare.

- Ett glas vin eller frukter lockar bananflugor. Den dör vid kalla temperaturer så om man har frukterna i kylskåpet så borde åtminstone alla vuxna flugor dö. Eller sedan kan man lämna lite vin kvar i glaset och lägga lite diskmedel i för att ändra på ytspänningen. Om man vill så kan man hälla i mer sprit så att de dör snabbare, tipsar Meinander.

Bananfluga på plommonsylt.
Bananfluga på plommonsylt. Bild: Rex Features Ltd 2012/All Over Press insekter,bananfluga

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland