Hoppa till huvudinnehåll

I radiodramat Superemma räddar barnagenter världen från en säker undergång

Sampo Sarkola, Alma Pöysti och Peppe Forsblom i radioteatern Superemma, 1992
Sampo Sarkola, Alma Pöysti och Peppe Forsblom i radioteatern Superemma, 1992 Sampo Sarkola, Alma Pöysti och Peppe Forsblom i radioteatern Superemma, 1992 Bild: Yle kuvapalvelu Alma Pöysti,Sampo Sarkola,1992,Peppe Forsblom,superemma

Superemma är en äventyrsserie för äldre barn i James Bond-stil inspelad år 1992.

Skåspelarna är de unga energiska Alma Pöysti och Sampo Sarkola samt de vuxna Peppe Forsblom och Rabbe Smedlund.

Emma (Alma Pöysti) långleds i skolan. Klasskamraterna är inte alltid så trevliga och hemma har föräldrarna inte tid för henne.

Men en dag får hon en mystisk uppgift.

Det hela börjar med att ett Hong Kong-bolag köpt sig till bestämmanderätt i en datakoncern. Koncernens ledare Sho Who vill göra alla till sina slavar.

Så förflyttas vi till en finländsk skolmiljö. Och Emma kommer med i bilden.

Emma är rullstolsbunden och har inte lyckats med sitt matematikprov. Hon sitter och leker med datorn och får höra röster som ber henne om hjälp. Emma och hennes kompis Matts kommer ligan på spåren.

Publikens och recensenternas mottagande av Superemma var mycket bra.

I Radio- och tvbladet skriver recensenten Lars Hamberg: "Det är inte ofta man satsar så ambitiöst och lyckat på en barn- och ungdomsproduktion som radioteatern nu gjort i Superemma."

Han menar att den passar alla fantasirika ungdomar i alla åldrar, också de som kallar sig "vuxna".

Tempot är snabbt och man underskattar inte ett ögonblick sina lyssnare. Radioteaterns gammalmodigt långsamma sätt att pedagogiskt markera spelrummet är helt borta.― Ann-Christine Snickars

Också Hufvudstadsbladets recensent Ann-Christine Snickars gillar Superemma i Hbl den 4 maj 1992. Hon tycker att det är en ambitiös och lyckad barn- och ungdomsproduktion.

Superemma sändes i riksradion 1992.

Medverkande i Superemma

Manus: Curre Boucht
Manusbearbetning och regi: Camilla Thelestam

Musik: Peter Thomasson och Tomas Ek
Inspelningstekniker: Niko Ingman
Digitalmixning: Matts Kullman
Producent: Solveig Mattsson

Personer:
Emma - Alma Pöysti
Matts - Sampo Sarkola
Stolen - Peppe Forsblom
Pappa - Erik Pöysti
Andrén - Rabbe Smedlund
Klassen - Årskurs 6 musik i Minervaskolan
Sho Who - Bengt Thorson
Digert - Robert Enckell
Kaptenen - Bo Andersson
Matrosen - Max Bremer
Tulldirektören - Sixten Lundberg
Henderson - Marjorita Huldén
Nyhetsuppläsaren - Björn B. Lindström
Polis - Göran Schauman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet