Hoppa till huvudinnehåll

I radiodramat Superemma räddar barnagenter världen från en säker undergång

Sampo Sarkola, Alma Pöysti och Peppe Forsblom i radioteatern Superemma, 1992
Sampo Sarkola, Alma Pöysti och Peppe Forsblom i radioteatern Superemma, 1992 Sampo Sarkola, Alma Pöysti och Peppe Forsblom i radioteatern Superemma, 1992 Bild: Yle kuvapalvelu Alma Pöysti,Sampo Sarkola,1992,Peppe Forsblom,superemma

Superemma är en äventyrsserie för äldre barn i James Bond-stil inspelad år 1992.

Skåspelarna är de unga energiska Alma Pöysti och Sampo Sarkola samt de vuxna Peppe Forsblom och Rabbe Smedlund.

Emma (Alma Pöysti) långleds i skolan. Klasskamraterna är inte alltid så trevliga och hemma har föräldrarna inte tid för henne.

Men en dag får hon en mystisk uppgift.

Det hela börjar med att ett Hong Kong-bolag köpt sig till bestämmanderätt i en datakoncern. Koncernens ledare Sho Who vill göra alla till sina slavar.

Så förflyttas vi till en finländsk skolmiljö. Och Emma kommer med i bilden.

Emma är rullstolsbunden och har inte lyckats med sitt matematikprov. Hon sitter och leker med datorn och får höra röster som ber henne om hjälp. Emma och hennes kompis Matts kommer ligan på spåren.

Publikens och recensenternas mottagande av Superemma var mycket bra.

I Radio- och tvbladet skriver recensenten Lars Hamberg: "Det är inte ofta man satsar så ambitiöst och lyckat på en barn- och ungdomsproduktion som radioteatern nu gjort i Superemma."

Han menar att den passar alla fantasirika ungdomar i alla åldrar, också de som kallar sig "vuxna".

Tempot är snabbt och man underskattar inte ett ögonblick sina lyssnare. Radioteaterns gammalmodigt långsamma sätt att pedagogiskt markera spelrummet är helt borta.― Ann-Christine Snickars

Också Hufvudstadsbladets recensent Ann-Christine Snickars gillar Superemma i Hbl den 4 maj 1992. Hon tycker att det är en ambitiös och lyckad barn- och ungdomsproduktion.

Superemma sändes i riksradion 1992.

Medverkande i Superemma

Manus: Curre Boucht
Manusbearbetning och regi: Camilla Thelestam

Musik: Peter Thomasson och Tomas Ek
Inspelningstekniker: Niko Ingman
Digitalmixning: Matts Kullman
Producent: Solveig Mattsson

Personer:
Emma - Alma Pöysti
Matts - Sampo Sarkola
Stolen - Peppe Forsblom
Pappa - Erik Pöysti
Andrén - Rabbe Smedlund
Klassen - Årskurs 6 musik i Minervaskolan
Sho Who - Bengt Thorson
Digert - Robert Enckell
Kaptenen - Bo Andersson
Matrosen - Max Bremer
Tulldirektören - Sixten Lundberg
Henderson - Marjorita Huldén
Nyhetsuppläsaren - Björn B. Lindström
Polis - Göran Schauman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Lapporörelsen ville kuva vänstern med våld och terror

    Mussolinis Italien var den stora förebilden.

    Lapporörelsen grundades 1929 av Vihtori Kosola. Under de tre år rörelsen var aktiv samlade den tusentals anhängare. Personer som ansågs vara vänster utsattes för fascistisk förföljelse och våld. Människor misshandlades och mördades, och demokratin sattes i gungning då partier förbjöds. Också borgerliga politiker råkade ut för Lapporörelsens terror. Till och med republikens tidigare president KJ Ståhlberg.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny podd om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors.. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höststormar från förr

    Höststorm i Helsingfors 1956 och 1970.

    I en kort stumfilm av Veikko Itkonen inbjuds vi till ett riktigt äventyr när en höststorm ryter fram över Helsingfors 1956. Och i fina färger får vi se stormen ryta till över havet 1970.

  • Varning för svart halka!

    I den här varningsfilmen informeras bilisterna

    Den svarta, genomskinliga is som bildas vid snabb nedisning av vägar är djävulskt farlig för bilister. I den här varningsfilmen informeras bilisterna med skrämselpropaganda.

  • Oktoberväder med Juha Föhr

    Juha Föhr och oktobervädret

    Finlands mesta meteorolog Juha Föhr berättar om oktobervädret i början av 1990-talet.

  • Det finlandssvenska höstvädret

    Godmorjens på er allesamman från meteorologiska institutet!

    "Och då säger vi godmorjens på er allesamman från meteorologiska institutet...". Kurre Österberg står med meteorologerna och presenterar det finlandssvenska vädret.

  • Den lögnaktiga selfien är också sanning

    En selfie är kommunkation. Man visar hur man vill se ut.

    En selfie visar man hur man vill se ut. Den utelämnar annat, men kan ändå innehålla sanning. Med en selfie kan du kommunicera med dina vänner. Eller bli en kändis.

  • Dina kläder berättar vem du är

    Teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

    Hur man klär sig är inte bara beroende av vad som är modernt och vad kompisarna säger. Klädseln kan också vara fråga om värderingar, man vill visa fram den subkultur man tillhör. I Bang 1981 intervjuas teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • OS i Mexiko 1968: Black Power och Kaarlo Kangasniemi

    Våldsamma studentkravaller i Mexco City.

    De olympiska spelen i Mexico City 12.10 till 27.10 1968 föregicks av våldsamma studentkravaller och själva spelen går till historien för afroamerikanernas Black Power-demonstration på prispallen.

  • Misslyckade solresor 1968

    Hur går det då resan till Spaniens sol blir en besvikelse?

    Resor till sol och värme i novembermörkret är bra för välbefinnandet. Men hur går det då resan till Spaniens sol blir en besvikelse: det utlovade jetplanet är ett propellerplan, simbassängens vatten är iskallt och man serveras margarin i stället för smör på hotellet?

  • Statsminister Olof Palme har mördats

    Chocken då Olof Palme sköts 1986

    Hela världen fick en chock morgonen den första mars 1986. Sveriges statsminister Olof Palme hade skjutits på öppen gata i centrala Stockholm och avlidit kvällen innan.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

Nyligen publicerat - Arkivet