Hoppa till huvudinnehåll

För dagens jordbrukare går datorn och traktorn hand i hand och högen av paragrafer växer år för år

Jordbrukare bjarne Mara med sina kor.
Jordbruksstödet utgör fyrtio till sextio procent av Bjarne Maras årsintäkter. Jordbrukare bjarne Mara med sina kor. Bild: Hedvig Sandell/YLE jordbrukare,bjarne mara

Jordbruksstöd har blivit en allt viktigare inkomstkälla för de finländska bönderna. De här stöden innebär dock inte bara ett klirr i kassan utan också en växande mängd byråkrati för bonden.

Idag, fredagen den 15 juni, var det sista dagen bönder kunde ansöka om EU:s årliga jordbruksstöd. För mjölkbonden Bjarne Mara från Korsholm utgör stöden en väsentlig del av årsinkomsterna.

- De utgör fyrtio till sextio procent av mina intäkter, så utan stöd skulle det vara oerhört tufft.

Mera tid framför datorn

Den här delen av den byråkratiska processen upplever Mara inte som särskilt besvärlig. Istället är helheten som gör att bondens tid ute på åkrarna eller bland djuren minskar och tiden framför datorn ökar.

- Allt går bra så länge du gör som man alltid har gjort, sår på våren och tröskar på hösten. Men så händer det en massa oväntade saker under året och det blir bekymmer.

Om en kalv föds eller en ko dör måste det anmälas inom sju dagar. Efter det blir det böter.

- Det betyder att du hela tiden funderar på när djuren föds eller dör och det bidrar till en mental stress. Dessutom har vi torka nu och funderar hela tiden på om fodret räcker till.

- Då känns det inte primärt att fundera på om du anmält allting inom utsatt tid.

Stöden har sina byråkratiska krav, produktionen likaså. Om du idag bestämmer dig för att bli jordbrukare så har du först en ansökningsguide på hundra sidor du måste bekanta dig med.

- Varje reform har utlovat en minskad byråkrati och ett smidigare system, men ändå växer högen av paragrafer för varje år som går.

Ständigt växande byråkrati

I medlet av 1990-talet jobbade Mara med att granska gårdar. På den tiden var protokollen i snitt fem sidor långa med några frivilliga kommentarer på slutet.

Granskningen gjordes på plats och var färdig när granskaren lämnade gården.

Idag ser processen helt annorlunda ut.

- Nu är protokollen på femtio sidor och i vissa granskningar kan det ta flera månader innan du får protokollet tillbaka.

Gårdarna blir allt färre

1995 fanns det närmare 120 000 gårdar i Finland. Idag är antalet 50 000 och om tio år har ytterligare 10 000 gårdar avslutat sin verksamhet.

I samma veva planerar staten en ny livsmedelsmyndighet med tusen anställda.

- Det är helt horribelt. Jag är besviken på staten som inte inser att ifall man vill få till stånd en förändring så måste vi börja från en ny grund.

Mara efterlyser från statligt håll en mera pragmatisk syn på en redan hårt pressad näring och i samma veva kunde vi backa det byråkratiska bandet med tjugo år.

- Då gjorde vi gjorde allt hundra gånger lättare än vad vi gör idag och det fungerade. Förmodligen också med mindre personal och med mindre slit, svett och tårar.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle