Hoppa till huvudinnehåll

Djurägare riktar klagomål mot hittedjurshusets ägare i Pyttis medan ägaren i sin tur suckar över människors okunskap

Hittedjurshuset Kuppis i Pyttis
Hittedjurshuset Kuppis i Pyttis Hittedjurshuset Kuppis i Pyttis Bild: Yle/ Olli Törönen Pyttis,upphittade djur,hittehundar,hemlösa katter,hittedjurshuset i pyttis

Människors känslor stiger lätt till ytan när det kommer till sällskapsdjurens välmående. Om ett djur dessutom försvinner kan ägaren reagera ännu kraftigare.

Hittedjursservicen i Södra Kymmenedalen har under senare tid varit föremål för stark kritik.

Nästan 300 personer har skrivit under ett klagomål som är riktat till Kotka stad. De undertecknade kritiserar verksamheten vid hittedjurshuset Kuppis i Pyttis.

Klagomålet har så många undertecknare att det tas upp till behandling i miljönämnden i Kotka på torsdag.

Katt i bur
Illustrerande arkivbild av hittekatt. Katt i bur Bild: Yle/Maja Ottelin upphittade djur,borttappade djur

De som klagar är missnöjda med nivån på servicen. De kritiserar också att man inte kan besöka hittedjurshuset för att se på djuren, utan djuren tas emot och lämnas över på gården.

I klagomålet kritiseras också hittedjurshemmets skötare Taina Marttinen för att vara oförskämd i telefonen. Å andra sidan fäster sig också undertecknarna vid Marttinens stora arbetsbörda.

Det är Kotkabon Lotta Kuronen som har samlat in underteckningar. Hon säger att folk bland annat kritiserar hittedjurshusets prissättning, men allra mest kritiserar människor Marttinens dåliga bemötande i telefonen.

- Hittedjursverksamheten är dåligt skött i hela Södra Kymmenedalen. Företagaren har betett sig verkligt illa i telefonen och många vill inte ens föra djur till Kuppis på grund av det här, säger Kuronen.

Företagaren: Folk har ingen aning om ansvarsområdena

Taina Marttinen som har drivit hittedjurshuset i åtta år säger att klagomålet innehåller mycket överdrifter och felaktigheter.

Enligt henne har många av dem som klagar ingen aning om vilka uppgifter som hör till ett hittedjurshus. Till uppgifterna hör inte att ta hand om vilda djur, djurskydd och att fungera som ordningsvakt.

Hon säger sig svara på alla samtal eftersom hon också har egna djur och annan företagsverksamhet.

- Folk kan ringa mitt i natten och kräva att jag kommer dit lika fort som en ambulans. Dessutom frågar människor efter telefonnummer till veterinärer och klagar på att grannens hund skäller, säger Marttinen.

Marttinen hämtar bortsprungna sällskapsdjur från hela södra Kymmenedalen. Främst är det katter som är på rymmen som hamnar i Kuppis. Hundar söker ägarna ganska fort.

Katt i hittedjurshuset i Vik i Helsingfors.
Illustrerande arkivbild av hittekatt. Katt i hittedjurshuset i Vik i Helsingfors. Bild: Maja Ottelin/YLE hittedjurshus

Det kostar 50 euro då hittedjurshuset hämtar ett sällskapsdjur. Efter det kostar uppehället 13 euro per dag.

Enligt lagen ska hittedjurshus förvara djuren i minst 15 dagar så det kan bli dyrt att hämta sitt sällskapsdjur om man inte agerar snabbt.

I klagomålet riktas bland annat kritik mot att det inte går att träffa djuren i Kuppis. Det här motiverar Marttinen med brist på tid och hygienaspekter.

På klagomålet att hon svarar osakligt i telefonen säger hon så här:

- Jag är inte ovänlig i början, men om den som ringer fortsätter att gnälla så blir jag upprörd. De som ringer beter sig också dåligt ibland.

Informationen borde bli tydligare

På grund av klagomålet har Marttinen beslutat att förändra hittedjurshusets rutiner så att någon annan alltid svarar i jourtelefonen.

Hittedjurshuset svarar efter det här bara i telefonen vardagar mellan klockan 10 och 18 och under veckosluten mellan 10 och 16.

Marttinen vill att staden ska bli tydligare i sin information om vilka djuruppdrag som hör till vem och vart man kan ringa.

Kotka håller redan på med att sammanställa råd för invånarna i området vart de ska vända sig i ärenden som gäller djur.

Marttinen uppmanar djurägare att själva se till att det finns någon som tar hand om djuren. Utgångspunkten är att ägaren själv har ansvar för sitt sällskapsdjur.

Kati Pulli som är verksamhetsledare för Finlands djurskyddsföreningars förbund säger att förbundet inte kontaktas särskilt ofta om hittedjursverksamhet, men kvaliteten varierar mycket på olika håll i landet.

En av katterna på djurhemmet i Barösund.
En av katterna på djurhemmet i Barösund. Bild: Yle/Christopher Marins hittedjurshem

- Vi hoppas så klart att städer och kommuner skulle fästa uppmärksamhet också vid annat än priset då de ber in offerter. Det skulle vara bra att ha någon form av kvalitetskriterier, säger Pulli.

Enligt Pulli söks bara tio procent av hittekatterna av ägaren. Upp till nittio procent av hundarna hittar tillbaka till sin ägare.

Det kan bli förändringar i hur hittedjur behandlas då den nuvarande djurskyddslagen ersätts med en lag om djurens välmående.

Enligt lagförslaget ska ägare och djur snabbare hitta varandra genom att hittedjurshusen förpliktigas att granska om djuret har ett mikrochip.

Samtidigt förkortas den tid som ett hittedjur ska förvaras från femton till tio dagar.

Artikeln baserar sig på Löytöeläintalon yrittäjä joutui lemmikkien omistajien hampaisiin – tuskailee ihmisten tietämättömyyttä: "Soitetaan keskellä yötä ja kysytään eläinlääkäriä" skriven av Valtteri Kykkänen.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland