Hoppa till huvudinnehåll

Flexarbetstid är en del av it-branschens vardag - nästa år sprider sig de flexibla tiderna till andra branscher

Mikael Montonen, personalchef på it-företag.
Mikael Montonen är personalchef på ett it-företag och i flera år har flexibla arbetstider hört till hans vardag. Mikael Montonen, personalchef på it-företag. Bild: Sasha Silvala / YLE IT-branschen

Om den nya arbetstidslagen träder i kraft nästa år kommer arbetstagaren och arbetsgivaren att ha möjlighet att mer flexibelt fördela arbetstimmarna. Inom it-branschen är flexibla arbetstider redan vardag.

Åbobördiga Mikael Montonen sitter i tågkupén, öppnar sin laptop med vana rörelser och kopplar upp datorn till nätet med sin mobiltelefon.

Det är dags för dagens tredje möte. Den här gången sker det på tåget. Tidigare har Montonen deltagit i ett distansmöte på kontoret och även träffat kollegor ansikte mot ansikte.

När nätuppkopplingen strular använder Montonen tiden till att fila på ett annat projekt.

- Så klart man ibland gör egna saker, som att lyssna på musik eller sova men oftast utnyttjar man nog tiden på tåget till att jobba. I en bil måste man koncentrera sig på att köra, säger Montonen.

Så ser vardagen ut för arbetstagare i it-branschen. I och med teknologins utveckling är allt färre finländares arbete bundet till en specifik tid eller plats.

Montonen jobbar som servicechef på ett stort internationellt it-företag i Finland. Varje vecka pendlar han mellan Åbo och huvudstadsregionen. Han har kontor och kunder i ett tiotal länder vilket betyder att han regelbundet åker utomlands.

Mikael Montonen, personalchef på it-företag.
Montonen sköter möten när han kan - ibland på resande fot, ibland på kontoret. Mikael Montonen, personalchef på it-företag. Bild: Sasha Silvala / YLE IT-branschen

Flexibelt arbete

Att vara sin egen chef, att bedöma arbetet utgående från prestation i stället för använd tid, förtroende och flexibelt arbete - de här teman kommer ständigt på tal när man diskuterar flexarbetskontrakt med Montonen.

Regeringens förslag till arbetstidslag erbjuder mer flexibilitet i arbetstiden och hur man planerar sina timmar.

Den nya flexarbetstiden kan tas i bruk i expertroller där slutresultatet och tidtabellen väger tyngre. Det här passar särskilt bra för arbetstagare inom it-sektorn.

Om riksdagen behandlar lagen i höst träder den i kraft nästa år.

Hanna Vuorikoski, Tieto.
Hanna Vuorikoski som arbetar på Tieto anser att den tjugo år gamla arbetstidslagen är föråldrad. Hanna Vuorikoski, Tieto. Bild: Sasha Silvala / YLE IT-branschen

Mer självständighet för arbetstagare

I praktiken innebär flexarbetstiden att arbetstagaren självständigt kan bestämma över åtminstone hälften av sin arbetstid och var och när hen jobbar.

Ibruktagandet av flexarbetstid kräver ett ömsesidigt avtal som vardera parten kan säga upp när de så önskar. I avtalet bör man anteckna dagarna man arbetar, veckovilans tidpunkt, eventuell fast arbetstid och arbetstiden efter att avtalet har upphört.

Det finska it-bolaget Tieto är intresserat av flexarbetstidsavtalet.

- Vi måste så klart granska lagens alla nya aspekter men alla flexmöjligheter tas gladeligen emot eftersom expertarbete i dagens läge skiljer sig avsevärt från hur det var tjugo år sedan. Därför måste det ske ändringar, säger Tietos personalchef Hanna Vuorikoski.

Vuorikoski betonar att arbetstagarens produktivitet och slutresultatet i kundprojekten inte är ett resultat av närvaro på arbetsplatsen - det handlar istället om välmående och motivation.

Innebär inte att arbetstimmarna ökar

Flexarbetstid innebär inte att arbetstimmarna ökar från medeltalet 40 timmar i veckan.

Det enda som sker är att arbetstimmarna kan omplaceras på ett flexibelt sätt. Uppföljningen av arbetstiden beror på avtalets klausuler och på förtroendet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Regeringen strävar efter att öka på båda parternas flextimmar i arbetslivet. Med flexibelt arbete kan arbetstagarens privatliv och jobb anpassas bättre i förhållande till varandra. Arbetsgivaren kan å sin sida agera friare utgående från företagets behov.

Mikael Montonen, personalchef på it-företag.
Arbetet upphör inte när kontorsdörren stängs och man går hem, anser Montonen. Mikael Montonen, personalchef på it-företag. Bild: Sasha Silvala / YLE IT-branschen,arbetstid

Den förnyade arbetstidslagen är avgörande eftersom den definierar arbetstidens undre och övre gränser. Den tjugo år gamla arbetstidslagen anses hopplöst föråldrad.

Enligt förhandsuppgifter från Arbets- och näringsministeriets arbetslivsbarometer arbetade 65 procent av löntagarna under någon form av flexarbetsöverenskommelse.

Majoriteten av deltagarna lyckades använda timmar som överskred den fastslagna arbetstiden som helt lediga dagar vid sidan om dagligt flexarbete.

Ett annat av regeringens förslag är möjligheten till en arbetstidsbank där arbetstagaren kan lagra övertid och semesterpengar och ta ut dem som ledig tid senare.

I flera branscher, bland annat it-branschen, har man redan kommit överens om en arbetstidsbank. Nu skulle det här bli möjligt för alla branscher. Lagen tvingar inte till att ändra på redan införda arrangemang.

Slut på klockstirrandet på arbetsplatsen?

I it-branschen är radikala förändringar osannolika. Flexibel arbetstid har varit vardag inom branschen redan i flera år.

Enligt Mikael Montonen är lagens ramar kring flexibilitet och arbetsmängd ändå en bra sak. Det här möjliggör en diskussion kring storleken på arbetstagarens arbetsbörda.

Han påpekar ändå att arbetstimmar fortfarande är det bästa sättet att mäta arbetsbördan.

- Hos oss sker största delen av arbetet mellan öronen vilket betyder att arbetet inte upphör när man stänger kontorsdörren och går hem, konstaterar han.

Mikael Montonen, personalchef på it-företag.
Montonen är oroad över arbetstagarens förhandlingsposition i en situation där ett flexarbetstidsavtal erbjuds. Mikael Montonen, personalchef på it-företag. Bild: Sasha Silvala / YLE IT-branschen

Montonen är oroad över arbetstagarens förhandlingsposition i en situation där ett flexarbetstidsavtal erbjuds. Arbetstagarens flexarbete ska vara frivilligt.

- Det får inte bli en sån stämning att arbetsgivaren pressar den anställda att arbeta vid specifika tidpunkter eller att det finns så mycket arbete att det inte går att fullborda under arbetstiden. Lagens avsikt är inte att förlänga arbetstiden, säger Montonen.

Övertidsbranschen

It-branschen var tidigare känd som övertidsbranschen. Enligt Montonen kan det här påverka en arbetstagares beslut. Man vågar inte säga nej eftersom det vid nästa övertidsrunda kan leda till att man drabbas av konsekvenser.

I nuläget kunde man ändå arbeta så mycket man orkar eftersom branschen lider av akut brist på arbetskraft. Det talas om att det råder en brist på drygt 10 000 digitalexperter och att behovet bara kommer att öka i framtiden.

Montonens arbetstider är flexibla och han kan också sköta sitt jobb på distans. Övertiden måste tas ut med tre månaders mellanrum.

Även på Montonens föregående arbetsplats hade man en arbetstidsbank i bruk.

Curiosa om arbetstidslagen:

  • Personer med regelbunden arbetstid kan i stället för 8 timmars dagar eller 40 timmars veckor jobba 10 timmar i dagen eller 48 timmar i veckan.
  • I genomsnitt borde den veckoliga arbetstiden jämnas ut till 40 timmar i perioder på fyra månader. I praktiken innebär det här att den anställda ibland har kortare dagar och ibland längre.
  • I lagförslaget pratar man inte om en årsgräns på övertid. Arbetstiden höjs till 2 304 timmar i året vilket leder till 54 timmar mer arbete än tidigare.
  • Ökning av övertidsarbete beror på branschen. Till skillnad från nuläget omfattar den maximala arbetstiden timmar under vilka man skött förberedande och avslutande arbete samt arbete utfört i en nödsituation.
  • Tilläggs- och övertidsarbetet genomgår inga förändringar. För den formen av arbete krävs arbetstagarens godkännande och då utbetalas en specialkompensation. För jobb gjort på söndagar får man i fortsättningen också en ersättning på 100 procent.

- Det bästa för återhämtningen är om man i förtid har avtalat att övertiden blir hela dagar. Det viktigaste är ens egen återhämtning - annars går det dåligt i något skede, anmärker Montonen.

När arbetsgivaren har kontor och projekt runt världen blir tidsskillnaderna en utmaning för arbetstiderna. Också arbetsresor till andra länder ökar på arbetsbördan.

Montonen har kollegor och kunder i Nordamerika och ibland drar det ut på tiden om man vill uppehålla kontakten.

- Nordamerika är minst sju timmar bakom Finland medan tidsskillnaden till Asien går åt andra hållet. Tidpunkten för mötet måste ordnas så att alla parter är på jobb så att man i Finland inte blir tvungen att jobba på kvällen eller efternatten, säger Montonen.

Gemensamma spelregler

Montonen rekommenderar att alla kommer överens om de gemensamma spelreglerna. Om arbetstagarna vill övergå till flexarbete måste man slå fast när kontors- och distansdagarna är och när möten går av stapeln.

Allt distansarbete kommer i fortsättningen att räknas som arbetstid. Tid som använts till resor hör inte i fortsättningen heller till arbetstiden men efter en resa måste en arbetstagare få återhämta sig tillräckligt.

Lagförslaget föreslår att man i ett dygn kan flexa arbetstiden med fyra timmar - i stället för den nuvarande ena timmen.

Hanna Vuorikoski, Tieto.
Hanna Vuorikoski anser att en utbränd arbetstagare inte är till någons fördel. Hanna Vuorikoski, Tieto. Bild: Sasha Silvala / YLE IT-branschen

Med flexibla arbetstider landar allt mer av ansvaret över arbetsledningen och den egna orken på arbetstagarens axlar. Förmannen sitter inte och kikar över axeln så länge uppgifterna slutförs inom utsatt tid.

En servicechef ansvarar för projektets eller tjänstens budget och ser till att arbetet slutförs i tid. Ibland leder tidsramen till att arbetstagare får jobba övertid vilket i sin tur kan leda till utmattning. Så gick det för Montonen på hösten.

- Det är svårt att veta när man själv jobbat för mycket. Slutligen går det att märka på småsaker. Det kan hända att arbetets kvalitet sjunker eller så är man mer irriterad på jobbet och hemma, säger han.

"Viktigt med arbetskultur där man bryr sig"

Också på Tieto har man tagit i bruk ett brett urval av flexibilitet i arbetet. Personalen utbildas i arbetsledning, tidshantering och återhämtning.

Förutom arbetstagarna övervakar också förmännen och personalavdelningen arbetstimmarna för att se till att de givna gränserna inte överskrids.

Hanna Vuorikoski intygar att deras arbetstagare vågar säga till om arbetsbördan är för stor. En utbränd arbetstagare är inte till någons fördel.

- Teknologin utvecklas hela tiden och det pågår hård konkurrens kring kunniga inom it-branschen. Jag skulle påstå att inte en enda arbetsgivare har råd med att inte lyssna på sina arbetstagare eftersom ingen vill arbeta på såna firmor, säger Vuorikoski.

Både Montonen och Vuorikoski betonar vikten av att förmannen och kollegorna ser till att man reagerar på utmattningstecken.

- Det viktigaste är arbetskollektivets ansvar eftersom de första tecknen på att man arbetat för långa dagar syns där. En arbetskultur där man bryr sig och reagerar i tid är mycket viktig, säger Vuorikoski.

Montonen tycker att förmannen har möjligheten att skapa en atmosfär där en arbetstagare vågar prata öppet om sina känslor.

- Förmannen har kanaler i sitt bruk genom vilka man vid behov kan söka hjälp. Förmannen ansvarar för arbetsmängden så att hela bördan inte faller på arbetstagarens axlar, säger han.

Förra hösten var Mikael Montonen utmattad och löste det genom att ändra på sina arbetsuppgifter. Från att ha hanterat externa kundprojekt övergick han till att sköta företagets interna it-projekt.

Texten är baserad på Yle Uutisets artikel "Uusi joustotyö tulee, oletko valmis? Työntekijä johtaa yhä enemmän itseään ja seuraa jaksamistaan – “Lain tarkoitus ei ole pidentää työaikaa”", skriven av Terhi Toivonen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes