Hoppa till huvudinnehåll

"Emilia": "Jag vill inte leta efter orden då jag talar om mitt illamående" - stor brist på svenskspråkiga terapeuter

Bild från Unsplash.com
Bild från Unsplash.com Bild: Volkan Olmez /Unsplash deprimerad

I flera år har man försökt få till stånd en utbildning för psykoterapeuter på svenska, men intresset har inte varit tillräckligt på många år. För många är det enklare att söka sig till en finskspråkig terapeut.

Johannas första graviditet kantades av ångest och tvångstankar och hon drabbades av en allvarlig depression.

Hon sökte hjälp via HUCS psykiatriska poliklinik. Hon var nöjd med hjälpen hon fick, även om den var på finska.

Efter ett år av medicinering och samtalshjälp ansökte hon om FPA-stöd för psykoterapi. Men där fortsatte problemen.

- Det var svårt att hitta en svenskspråkig terapeut, och jag hade mina tvivel även med den person som jag till sist hittade.

Hon anade redan från början att hon inte skulle passa ihop med terapeuten och det visade sig senare vara rätt intuition. Samarbetet fungerade inte.

När hennes andra barn föddes var depressionen återigen ett faktum. Då valde hon att söka hjälp på finska i stället, även denna gång via staden. Enligt henne var det inga problem alls att få kontakt på finska.

Bara en svenskspråkig terapeut hade tid

Hennes historia är långt ifrån unik. Många personer som behöver långtidspsykoterapi på svenska i huvudstadsregionen får uppleva en brist på svenskspråkiga terapeuter.

Det i kombination med att det är viktigt att personkemin mellan klienten och terapeuten fungerar leder i många fall till att patienter väljer att istället få sin vård på finska.

När Emilia kollapsade vid köksbordet efter en våg av utmattning efter stress relaterad till arbete, familj och privatliv ville hon sjukskriva sig från sitt liv.

Hon hade redan flera år tidigare drabbats av utmattningsdepression, men då fick hon ingen fortsatt vård på grund av långa vårdköer.

- Den här andra utmattningen tog sig uttryck i konstant oro, ingen glädje, ångest såsom andnöd, och sömnsvårigheter. Jag hade också panikångestattacker, som jag inte visste hur jag skulle hantera.

Efter några månader av sjukskrivning sökte hon senare upp en psykiater för att få remiss till terapi. Hela den här processen gick också på finska.

Emilia hade ändå tur och lyckades få en svenskspråkig terapeut relativt enkelt.

- Jag kontaktade 10 terapeuter som kunde ta emot nya klienter varav bara en talade svenska. Jag hade ganska många önskemål när det gällde terapeut till exempel gällande inriktning. Jag fick några nej och några som välkomnade mig på provbesök, däribland den svenskspråkiga.

Svartvit bild på flicka som sitter och håller i huvudet för att symbolisera ångestkänslor.
Svartvit bild på flicka som sitter och håller i huvudet för att symbolisera ångestkänslor. Bild: Yle/Lovisa Viinikka Panikångest,panikattack,panik,Psykisk störning,mental hälsa,ångest,ungdomar,nyhetsskolan

Eftersom provbesöken ofta kostar pengar valde hon att först besöka den svensktalande.

Till en början var hon tveksam men efter några provbesök föll bitarna på plats och Emilia anlitade den svenskspråkiga terapeuten hon fått kontakt med.

Personkemin mycket viktig

Bristen på svenskspråkiga psykoterapeuter har varit ett faktum under en längre tid. Efterfrågan är hög, och av de svenskspråkiga terapeuter som finns är det få som har möjlighet att ta emot nya klienter.

Eftersom det är viktigt att personkemin mellan terapeut och klient fungerar räcker det heller inte alltid med att en terapeut kan ta emot klienter på svenska.

När det också finns ett flertal olika psykoterapeutiska inriktningar så är det också en sak som måste passa innan väljer att arbeta med en terapeut.

I en del fall måste man besöka ett flertal olika terapeuter innan man hittar en som det passar att jobba med. Det gör att bristen märks av ännu tydligare.

Sedan tio år tillbaka har utbildningen av psykodynamiska psykoterapeuter ordnats av Helsingfors universitet i samarbete med Finlands psykoanalytiska förening.

Finlands svenska psykoterapiförening ansvarar för utbildningen på svenska tillsammans med universitetet.

Man har i flera omgångar försökt få till stånd en utbildning på svenska under de senaste åren, men alla gånger har man inte fått ihop tillräckligt många intresserade för att kursen ska bli av.

- Det skulle behövas tio studerande för att en kurs skulle genomföras och varje gång har det varit kanske åtta personer som har sökt, säger Camilla Renlund, ordförande i Finlands svenska psykoterapiförening.

De utbildningar som har genomförts har också alla ordnats i Helsingfors vilket gör att bristen blir ännu tydligare utanför huvudstadsregionen.

Det har ändå ordnats en del kurser i andra psykoterapeutiska inriktningar under de senaste åren, så som familjeterapi och kognitiv beteendeterapi.

Dyrt att utbilda sig

Att utbilda sig till psykoterapeut är också en dyr affär. Kostnaden för en utbildning kan enkelt bli tiotusentals euro.

Psykoterapiutbildningen klassificeras som en kompletteringsutbildning och betalas därför helt och håller av den studerande.

Under studietiden ska man dessutom själv gå i psykoterapi för att bekanta sig med sig själv och vad det innebär att gå i terapi. Också den kostnaden faller på den studerande.

Man är tvungen att ta ett lån för att kunna utbilda sig till psykoterapeut― Marica Brandt-Pihlström

Camilla Renlund tror att kostnaderna i kombination med osäkerhet inför framtiden har lett till att intresset minskat.

- Till exempel förändringarna kring vårdreformen kan leda till att man inte vet vad arbetsvillkoren för en terapeut kan vara i framtiden. Det är frågan om en stor ekonomisk satsning och också en tidsmässig satsning att utbilda sig till psykoterapeut, säger Renlund.

Marica Brandt-Pihlström arbetar som psykodynamisk psykoterapeut i centrala Helsingfors. Enligt henne är de höga kostnaderna för utbildningen antagligen också avskräckande.

- Man är tvungen att ta ett lån för att kunna utbilda sig till psykoterapeut, och det är inte lockande för personer som redan kanske har studielån efter att ha gjort en examen i psykologi eller socialt arbete, säger hon.

Marica Brandt-Pihlström
Marica Brandt-Pihlström Marica Brandt-Pihlström Bild: Yle / Petter Blomqvist psykoterapi,psykoterapeuter,marica brandt-pihlström

Brandt-Pihlström hoppas att till exempel de finlandssvenska fonderna kunde engagera sig i att göra utbildningen mer ekonomiskt hållbar för studerande.

- De kunde stödja enskilda studerande eller indirekt. Fonderna har ställt sig negativt till att stödja terapiutbildningen eftersom den ger en yrkeskompetens, men jag tycker att de kunde få upp ögonen för att det är ett bra ändamål.

Modersmålet viktigt för att behandla psykiska problem

Enligt Brandt-Pihlström är möjligheten att uttrycka sig på sitt eget modersmål mycket viktigt för terapin.

- Det påverkar ganska mycket på ett negativt sätt att inte gå terapin på sitt modersmål. Terapin fungerar nog ändå så länge personkemin mellan klient och terapeut är rätt, men det är verkligt synd om man inte kan genomföra den på sitt eget emotionella språk.

Camilla Renlund håller med om att modersmålet är viktigt i terapisammanhang.

- Det handlar om att få kontakt med och uttrycka känslor och för de allra flesta är det mycket enklare att göra på sitt modersmål.

En person i jacka med huva står med ryggen mot kameran framför en träddunge i mörkt höstväder.
En person i jacka med huva står med ryggen mot kameran framför en träddunge i mörkt höstväder. Bild: Yle/Simon Bergholm ångest,höst,Ungdom,ensamhet,depression,ensam

För Emilia har möjligheten att genomföra terapin på svenska varit mycket viktig för processen.

- Det terapeutiska samtalet är skört, det känns viktigt att inte behöva tveka på ordvalen när vi pratar om psykiskt illamående. Även om jag är tvåspråkig så är jag inte lika avslappnad på finska som på svenska.

Sist och slutligen är ändå relationen mellan klient och terapeut det viktigaste. För Johanna så kändes det som att det var mycket lättare att helt enkelt välja en finskspråkig.

- Det var mycket enklare att få hjälp på finska, dels eftersom jag redan haft dålig erfarenhet med en svenskspråkig terapeut och dels att jag inte orkade med FPA-utlåtande och att börja söka och välja. Jag hade inga problem att få kontakt på finska. Hellre finska än dålig stämning.

Johanna och Emilia heter båda något annat i verkligheten.

Artikeln uppdaterad 18.6.2018 kl 14.12: Det är utbildningen inom psykoanalytisk psykoterapi som ordnas av Finlands svenska psykoterapiförening. Kurser inom andra inriktningar har ändå ordnats under de senaste åren, vilket nu är förtydligat i texten.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen