Hoppa till huvudinnehåll

Karius och Baktus lever gott - också efter vårdreformen

Bild: YLE/Rolf Granqvist
En miljon finländare går inte till tandläkaren och i ministeriets beräkningar finns inte pengar för att ge vård till alla. Bild: YLE/Rolf Granqvist Bild: YLE/Rolf Granqvist webbdoktorn

En miljon finländare saknar en regelbunden kontakt med tandvården. När vårdreformen ska träda i kraft finns inga pengar budgeterade för att ge vård till dem. Karius och Baktus fortsätta att leva gott, och det blir dyrt, säger tandläkare.

Många hade säkert hoppats att kötiderna till tandvården blir kortare i och med vårdreformen. Tanken med reformen är ju att fler patienter ska få kontakt med vården i ett tidigt skede, då problemen fortfarande är små.

På det sättet ska färre behöva specialistvård och det ska hålla kostnaderna nere. Men med tandvården ser det ut att gå precis tvärtom, åtminstone till en början.

"Kostnaderna för tandvården är grovt underskattade"

Enligt en av de stora privata aktörerna inom tandvården, Plus Terveys, har social- och hälsovårdsministeriet grovt underskattat kostnaderna för tandvården i sina beräkningar för vårdreformen.

Social- och hälsovårdsministeriet har gjort kostnadsberäkningar på basis av den vård som patienterna använder sig av idag.

Man har inte räknat med att en tredjedel av de vuxna, ungefär en miljon finländare, saknar regelbunden kontakt med tandvården. De besöker jouren när problemen blir akuta.

Det här har fått de privata aktörerna inom branschen att reagera. Det måste budgeteras mycket mera, säger Eila Annala som är vd vid Plus Terveys.

- Om det här förverkligas så, att det inte finns pengar utan bara är en vacker tanke, uppstår frågan om det här är en bluff? Man måste reservera pengar för att förverkliga en fin tanke, säger Annala.

Plus Terveys, som kritiserar beräkningarna skulle givetvis själv vinna på att staten skulle satsa mera pengar för att köpa upp tandvårdstjänster.

Staten räknar inte med att alla genast uppsöker tandvården

Men de facto är social- och hälsovårdsministeriets beräknade kostnader på 360 miljoner euro rejält i underkant. Summan är uträknad enbart utgående från de nuvarande kostnaderna för den offentligt finansierade vården. Utöver den här summan finns skilda beräkningar för barn- och specialistvård.

Om det inte finns pengar, så uppstår frågan: Är det här bara en bluff?― Eila Annala, vd, Plus Terveys.

Enligt Plus Terveys beräkningar borde man budgetera 600 miljoner euro, om man ska räkna in de pengar som finländarna och Folkpensionsanstalten idag betalar för tandvård vid privata tandkliniker, då det handlar om sådan vård som i framtiden ska ingå det fria vårdvalet.

En orsak till underresurseringen är att vårdreformen till en börjar inte ens strävar efter att flera hundratusen patienter skulle ha bättre tillgång till tandvården.

På social- och hälsovårdsministeriet svarar nämligen medicinalråd Anne Nordblad att vårdreformen kommer att förverkligas stegvis inom tandvården. Först om sex år kommer man att försöka ha ett klart bredare utbud av tandvårdstjänster.

- Meningen är inte är alla ska uppsöka tandvården på samma sätt, och samtidigt, den första januari år 2022. Vi har inte gjort kostnadsberäkningar för det, säger Nordblad,

Tandläkare: Det finns stora orosmoln på himlen nu

Enligt Nordblad ska vården efterhand göras om så att fler får bättre tillgång till den. Men det är omöjligt att säga vilka pengar som finns reserverade för det här i framtiden.

Alla finländare har förstås rätt att uppsöka tandvården, men olika orsaker, bland dem långa köer och dålig ekonomi, gör att många har en dålig tillgång till vården.

Ändå finns det många exempel på att tandsjukdomarna ökar dramatiskt om patienterna inte får vård i tid.

Tandläkaren Kaj Karlsson, medicinsk direktör vid Plus Terveys säger att det finns många problem med finländarnas tänder idag, även om fler äldre finländare har kvar sina tänder hela livet ut.

- Vi har jättestora skillnader mellan befolkningsgrupper. Vi har den delen av befolkningen som sköter sig och klarar sig bra. Det hänger det ofta ihop med hur man annars klarar sig i livet.

- Det finns stora orosmoln på himlen nu. Vi har en växande andel åldrande befolkning som får jättedålig vård, de som ligger på anstalter, de som bor avsides långt borta. Vi har en större andel som har tänder eller något som motsvarar tänder, tandimplantat till exempel. Och så har vi i andra ändan, ungdomssidan, allt sämre matvanor..., räknar Karlsson upp.

Problem i munnen kan leda till intensivvård och diabetes

Enligt Kaj Karlsson har man först nyligen börjat se att problem som börjar i munnen också syns i andra delar av kroppen.

Tiotals ligger varje år på intensiven på grund av tandinfektion.― Kaj Karlsson, tandläkare

- Vi har tiotals, om inte hundratals, som varje år ligger på intesiven för att de har haft en tandinfektion. Det kan börja från något alladeles smått. Det är det mest dramatiska.

Karius och Baktus
Vårdreformen är inget hot mot Karius och Baktus - först senare ska fler finländare inkluderas i vården. Karius och Baktus Bild: Yle/Dmitri Volgin karius och baktus

- Men så har vi diabetes. Man ser lätt i en diabetikers mun att hen har diabetes, eftersom hen ofta har inflammation på ett lite annat sätt. Men också tvärtom. En ovårdad mun med mycket inflammationer försämrar sockerbalansen, säger Karlsson.

För att minska på det här stora vårdbehovet, som ofta blir dyrt, skulle det alltså gälla att få fler finländare till tandvården i tid. Trots att det kostar mera i början, att hundratusentals finländare skulle få en regelbunden kontakt med tandvården, så sparar det pengar på sikt, enligt Kaj Karlsson.

Om alla besökte en tandhygienist en gång per år sparar det massor pengar

Om alla besökte en tandhygienst en gång per år, för att få skötselråd med sig hem, för att sköta tänderna fem minuter per dag, skulle det spara stora summor. Men just nu ser det alltså ut som om det det blir någon ändring på det.

- För tillfället är jag lätt oroad. Och jag tror att det finns vetskap bland dem som gör lagförslagen. Men det handlar ju om pengar. Sist och slutligen måste man göra val, och då kan det hända att någon tänker att "Det är ju bara tandvård!", säger Karlsson.

Högre patientavgifter utestänger fler

För att kompensera för den underbudgeterade tandvården kan ett alternativ blir att höja patientavgifterna. Men också det kan utestänga många. Det syntes i statistiken när Folkpensionsanstalten sänkte ersättningen för privata tandläkarbesök för ett par år sedan, säger vd Eila Annala.

- Det var tydligt att många äldre med låga pensioner slutade komma till oss, då FPA-ersättningen sänktes, säger Annala.

Hon tror att det kan gå på samma sätt om patientavgifterna höjs.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes