Hoppa till huvudinnehåll

Finansministeriet: Den ekonomiska uppgången fortsätter i Finland

Södra hamnen i Helsingfors år 2015. Finlands flagga i förgrunden och bland annat Helsingfors domkyrka i bakgrunden.
Södra hamnen i Helsingfors år 2015. Finlands flagga i förgrunden och bland annat Helsingfors domkyrka i bakgrunden. Bild: EPA/ MAURITZ ANTIN Helsingfors,Finland,ekonomisk tillväxt,tillväxt (samhälleliga fenomen)

Den relativt snabba ekonomiska tillväxten kommer att fortsätta fram till och med 2020 räknar Finansministeriet med i sin färska prognos. I år väntas tillväxten bli nästan tre procent och 2018 och 2019 väntas tillväxten bli något under två procent.

Även den globala ekonomiska tillväxten är som snabbast i år, anser Finansministeriet. Under de följande åren mattas den globala tillväxten av något.

Den starka ekonomiska tillväxten och den måttliga utvecklingen i reallöner är goda nyheter för sysselsättningen. Sysselsättningsnivån stiger enligt ministeriet till 72 procent år 2019 och till 72,6 procent året därpå.

Inom enskilda sektorer kan det uppstå arbetskraftsbrist, vilket kan utgöra ett hinder för tillväxt.

De offentliga finanserna i bättre skick

De offentliga finanserna stärks av den ekonomiska tillväxten och av de åtgärder som regeringen har fattat beslut om för att dämpa utgiftsökningen. Den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten kommer enligt Finansministeriets prognos att sjunka till 60 procent i år och till under 60 procent år 2019.

Finansministeriet framhåller ändå att att de offentliga finanserna är i ett betydligt mer sårbart tillstånd än under tiden före finanskrisen. Ministeriet framhåller att buffertarna med tanke på framtida recessioner är mycket små.

- När konjunkturen är gynnsam borde vi skapa en buffert i de offentliga finanserna med tanke på sämre tider och tråkiga överraskningar”, konstaterar överdirektör Mikko Spolander i ett pressmeddelande från Finansministeriet.

Ökad protektionism ett hot

De stål- och aluminiumtullar som USA har infört har en relativt liten inverkan på Finlands export, konstaterar ministeriet. Om handelshindren blir ett mer omfattande fenomen kan det leda till att tillväxten inom världsekonomin mattas av. En ökad protektionism skulle enligt ministeriet drabba även Finlands export.

"Alltför fixerade vid offentliga skuldsättningen"

I en intervju för Vega Eftermiddag i dag ansåg nationalekonomen, ekonomie doktor Christer Lindholm att Finansministeriet och politikerna är alltför fixerade vid EU:s gräns för den offentliga skuldsättningen, det vill säga 60 procent av bruttonationalprodukten.

- Man skulle kanske till och med kunna säga att vi är onödigt fixerade vid den saken här i Finland, säger Lindholm.

- Till och med nu med en offentlig skuld på aningen över 60 procent av BNP ligger vi väldigt bra till i en europeisk jämförelse. För att inte tala om ett land som Japan där skulden ligger på 230 procent av BNP så allt är relativt.

Christer Lindholm, en man utan hår sitter på en bänk vid Aura ås strand.
Christer Lindholm Christer Lindholm, en man utan hår sitter på en bänk vid Aura ås strand. Bild: Kjell Lindroos/Yle Åbo Akademi,christer lindholm

- Det har visat sig väldigt svårt att hitta en universell och allmängiltig gräns för när den här offentliga skulden blir ett problem. Som jag sade nyss – Japan har en offentlig skuld på 230 procent av BNP och det är ingen som talar om en japansk skuldkris.

- Italien ligger på 130 procent av BNP, USA runt 100 procent av BNP, så det tycks helt enkelt inte finnas någon universell gräns som man skulle kunna säga att just här blir det kritiskt, utan det varierar alltid från land till land.

Efterlyser ökade offentliga satsningar

Lindholm anser att det i det här skedet skulle vara motiverat att satsa mera på välfärden, framför allt på äldreomsorgen som enligt honom ligger verkligt illa till i dagens läge.

- Svenska Yle har ju på sina hemsidor haft ganska uppskakande berättelser om hur illa det kan vara ställt i dagens Finland trots att vi påstås leva i ett välfärdssamhälle.

Ungdomsvården är ett annan område där det enligt Lindholm på många hålls finns underbemanning.

Ett laboratorium fyllt med vätskor och provrör. En hand håller i en stor flerpipig pipett och droppar ner vätska i små provrör.
Lindholm efterlyser ökade offentliga satsningar på forskning och utbildning Ett laboratorium fyllt med vätskor och provrör. En hand håller i en stor flerpipig pipett och droppar ner vätska i små provrör. Bild: Matej Kastelic laboratorium,forskning,Prov,läkare,kemi,kemikalier,biokemi,bioteknologi,biologi,vetenskap,experiment,hälsovård

- Och nu senast i dag kunde vi läsa på Yle att det är många poliser som börjar bli utbrända för att de helt enkelt är underresurserade i förhållande till de arbetsuppgifter som de har.

Lindholm säger att väldigt centrala offentliga funktioner har bantats ner för hårt under de senaste åren. Han efterlyser också offentliga satsningar på utbildning och forskning och påpekar att sådana satsningar är investeringar som ger en väldigt hög utdelning.

Lindholm intervjuades för Vega Eftermiddag av Magnus Hansén.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes