Hoppa till huvudinnehåll

FN:s Lajčák till Svenska Yle: Efter reformerna är FN redo att möta utmaningarna mot freden – men hur effektiva vi är beror på medlemsländerna

Ordförande för FN:s sjuttioandra generalförsamling Miroslav Lajcak.
- Jag är absolut övertygad om att vi lever i en tid då vi behöver mer FN, mer multilateralism och är i större behov av en världsordning som bygger på regler och lagar än någonsin tidigare, säger ordförande för FN:s generalförsamling Miroslav Lajčák Ordförande för FN:s sjuttioandra generalförsamling Miroslav Lajcak. Bild: Yle FN,FN:s generalförsamling,Miroslav Lajčák

FN fick länge hård kritik för att inte leva upp till sitt fredsbyggande mandat. Efter reformarbetet är nu organisationen i skick att tackla globala utmaningar.

– Hur effektivt FN är hänger ändå alltid på medlemsländerna, säger ordförande för FN:s generalförsamling Miroslav Lajčák som deltog i diskussionerna i Gullranda.

De högsta hönsen vid årets diskussioner i Gullranda i president Sauli Niinistös regi var utan tvekan FN:s generalsekreterare Antonio Guterres och generalförsamlingens ordförande Miroslav Lajčák.

Båda valdes till sina poster med mandat att reformera organisationen.

Reformerna var svar på den långvariga kritiken om att världssamfundet hade blivit tandlöst, långsamt och byråkratiskt, att åtgärderna uteblev då de behövdes.

Säkerhetsrådets oförmåga att enas då det har gällt, då stormakterna har skyddat bundsförvanter med sina veton, har tärt på organisationens trovärdighet.

Antonio Guterres svärs in som generalsekreterare för FN.
Antonio Guterres valdes för att förnya FN. Vi måste kunna konfrontera det här århundradets problem, säger Lajčák. Antonio Guterres svärs in som generalsekreterare för FN. Bild: EPA/JUSTIN LANE António Guterres,Förenta nationernas generalsekreterare

Under Guterres och Lajčák har också ärmarna kavlats upp och organisationen förnyas som bäst från grunden, säger Lajčák.

- Det förekommer alltid motstånd, vad vi än gör. Men medlemsländerna förstår att FN måste reflektera den verklighet vi upplever i 21 århundradet.

- Därför var också reformerna nödvändiga, säger Lajčák till Svenska Yle.

Skapa fred före konflikten bryter ut

Från och med första januari kommer FN:s utvecklingsarbete att skötas enligt nya riktlinjer med fokus på ett nytt helhetstänkande.

- FN:s arbete vilar på tre pelare, utveckling, fred och mänskliga rättigheter. Men de hänger ihop, man kan inte ha utveckling utan fred, och kan inte tala om fred om de mänskliga rättigheterna inte respekteras.

- Vad vi behöver är ett nytt sätt att tänka på fred som beaktar lägen som helhet, säger Lajčák.

Fredsbevarare
Finländska fredsbevarare på uppdrag. Fredsbevarare Bild: Ville Asikainen / Kyrkans utlandshjälp fred

Lajčák säger att han har gjort det till en prioritet att arbeta förbyggande då det gäller att skapa förutsättningar för fred.

För att FN ska kunna göra sitt jobb krävs både tillräcklig men också förutsägbar finansiering och just nu ser vi att flera länder som hör till de traditionellt stora bidragsgivarna drar sig tillbaka.

Han vill att FN allt mer ska gå in för att förhindra konflikter i god tid.

- Vi har goda strukturer för att agera då freden redan har gått förlorad, då konflikten har brutit ut. Säkerhetsrådet samlas och diskuterar lösningar, fredsbevarande operationer och så vidare.

- Vi måste ändå ge mer uppmärksamhet åt lägen där utvecklingen går åt fel håll men det ännu inte har uppstått en konflikt. Det är då vi borde lägga in alla diplomatiska instrument och medlingsredskap, säger Lajčák.

Pengar stor utmaning

Lajčák säger att FN redan är kapabel att möta de utmaningar världen står inför.

Då reformarbetet är färdigt menar han att FN:s organisation kommer att vara mer effektiv att rycka in för att förhindra konflikter och kriser redan före det bryter ut.

Men om FN ska kunna göra det krävs resurser och då många stora medlemsländer isolerar sig syns det också i FN:s finansiering.

- Det är en stor utmaning, verkligt stor. Det försöker jag inte släta över.

- För att FN ska kunna göra sitt jobb krävs både tillräcklig men också förutsägbar finansiering och just nu ser vi att flera länder som hör till de traditionellt stora bidragsgivarna drar sig tillbaka, säger Lajčák.

Det är en utmaning FN är tvungen att bemöta, för de problem världen står inför nu och i ökande grad i framtiden kommer att kräva hela världssamfundet att lösa.

- Vare sig det handlar om klimatförändring, migration, terror eller fattigdom och hållbar utveckling är det frågor inget land kan lösa på egen hand. Vi behöver alltså ett starkt multilateralt system. Men det systemet måste finansieras för att fungera, säger Lajčák.

Säkerhetsrådet kastar lång skugga över FN

En annan utmaning mot FN:s effektivitet är utan tvekan säkerhetsrådet, som allt oftare i kritikernas ögon är en scen där stormakterna utövar geopolitik.

FN:s säkerhetsråd röstar om resolutionen för att sanktionera handel med IS.
Alla händer utom en sträcks upp. Säkerhetsrådet är allt oftare handlingsförlamat då en av de permanenta medlemmarna lägger in sitt veto. FN:s säkerhetsråd röstar om resolutionen för att sanktionera handel med IS. Bild: EPA/JASON SZENES fn-högkvarteret i new york

Det är länge sen säkerhetsrådet har kunnat enas om att agera, eller ens fördöma, då någon av de permanenta medlemsländernas allierade har behandlats.

Rådet är allt för ofta blockerat och oförmöget att uppfylla den uppgift den har enligt FN:s grundfördrag. Det är många som utvärderar FN bara utgående från dess arbete. Det är något jag konfronterats med mycket ofta.

Lajčáks utrymme då det gäller att kritisera säkerhetsrådet är begränsat, men han medger att rådets arbete kastar en lång skugga över hela organisationen.

- Rådet är alltför ofta blockerat och oförmöget att uppfylla den uppgift den har enligt FN:s grundfördrag. Det är många som utvärderar FN bara utgående från dess arbete. Det är något jag konfronterats med mycket ofta, säger Lajčák.

”Vi avgör hur effektivt FN är”

Arbetet med att reformera säkerhetsrådets roll står och stampar på stället, framförallt för att de permanenta medlemmarna motsätter sig reformer som skulle innebära domänförluster.

Lajčák talar ändå varmt för det reformarbete som har gett nytt liv åt generalförsamlingen.

- I generalförsamlingen har alla 193 länder samma betydelse, en lika tung röst, samma möjlighet att påverka. Det finns många små länder som har lyckats skapa sig stora internationella platformer genom sitt aktiva arbete inom generalförsamlingen, säger Lajčák.

Irans president Hassan Rouhani talar inför FN
I generalförsamlingen har allas röst lika värde och utrymme, menar dess ordförande. Han skulle gärna se att församlingen får mer ansvar och makt. Irans president Hassan Rouhani talar inför FN Bild: EPA/JASON SZENES hassan rouhani

- Men vi måste också komma ihåg att FN inte existerar som något avskiljt, utan består av 193 medlemsländer. FN är alltså så effektivt och framgångsrikt som, vi, medlemsländerna vill och tillåter, säger Lajčák.

- Men jag är absolut övertygad om att vi lever i en tid då vi behöver mer FN, mer multilateralism och är i större behov av en världsordning som bygger på regler och lagar än någonsin tidigare.

Globala utmaningar kräver globala lösningar

En utmaning som är i skriande behov av FN:s regi är den ökande migrationen och flyktingskapet, som på många håll har lett till ett ifrågasättande av världssamfundets grundvärderingar.

- Migration är ett globalt fenomen som jag tror att alla världens invånare har konfronterats med på något sätt. Alla våra länder är antingen utflyttningsländer, transitländer eller mottagarländer men ändå saknar vi ett gemensamt globalt ramverk för de här frågorna, säger Lajčák.

Kontroll, skydd och gemensamt språk

Men ett sådant ramverk kommer att vara klart i juli och antas, hoppas Lajčák, i december.

Han hoppas att det kan utgöra grund för ett mer proaktivt hanterande av migrationen, genom att ge världssamfundet en gemensam bild om vad migration är.

Asylsökarfamilj möter amerikanska gränsbevakare mitt i natten
Migrationen och flyktingskapet kommer att öka i framtiden och behöver globala svar i FN-regi, menar Lajčák. Asylsökarfamilj möter amerikanska gränsbevakare mitt i natten Bild: AFP / Lehtikuva flyktingar,barn (familjemedlemmar),gräns,USA,Flyktings- och asylpolitik

- Utgångspunkten är inte att diskutera om migration är bra eller dåligt, utan att konstatera att det är ett faktum och något som enligt alla globala trender kommer att fortsätta att öka.

- Men allt för ofta bara reagerar vi, och allt för ofta kortsiktigt. Med det här ramverket vill vi skapa förutsättningarna för ett organiserat och globalt sätt att handskas med det, säger Lajčák.

Det gemensamma ramverket ska, hoppas Lajčák, leda till att migrationen blir kontrollerad och säker, så att människors rättigheter respekteras.

- Alltså åsidosätta människosmugglarna, säger Lajčák.

Ska inspirera EU:s politik

Lajčák menar att EU:s bemötande av flyktingkrisen är ett gott exempel på hur man har reagerat först då den så kallade krisen redan var ett faktum.

- Nu försöker EU tampas med det faktum att migrationen är här och kräver en realistisk handlingsplan. Realistisk innebär i det här fallet att den bemöter alla aspekter av problemet.

- Det innebär både att säkra gränserna så att den okontrollerade migrationen bekämpas, att de migranter som redan är här fördelas mer jämt. Men det betyder också att det måste göras i samförstånd och med respekt för länders suveränitet, säger Lajčák.

Ramverkets mål kanske låter ambitiösa men Lajčák tror på dem och hoppas att det då antas kan inspirera också EU:s flykting- och migrationspolitik.

- Jag hoppas att det här blir det mest synliga och bärande arvet för hela min period som ordförande och för hela den sjuttioandra generalförsamlingen, säger Lajčák.