Hoppa till huvudinnehåll

Regeringen: Landskapen ska "främja" att vård ges på svenska i tvåspråkiga landskap

Pirkko Mattila, Antti Häkkänen, Annika Saarikko, Anu Vehviläinen på presskonferens i Helsingfors.
Ministrarna Pirkko Mattila, Antti Häkkänen, Annika Saarikko och Anu Vehviläinen på regeringens pressträff i måndags. Pirkko Mattila, Antti Häkkänen, Annika Saarikko, Anu Vehviläinen på presskonferens i Helsingfors. Bild: Lehtikuva Regeringen Sipilä,landskapsreform,Social- och hälsovårdsreformen (Sote)

Valfriheten kommer att förverkligas i flera steg, så att den bakre gränsen för de landskap som går långsammast framåt är år 2023. Också kraven på vård på svenska är tydligare definierade än i regeringens ursprungliga förslag.

Regeringen gav idag sitt bemötande, det vill säga sitt svar till social- och hälsovårdsutskottet om valfrihetslagen, som en del av vård- och landskapsreformen.

I bemötandet tar regeringen ställning till de delar av lagen som grundlagsutskottet riktade sin kritik mot för drygt två veckor sedan. Det är social- och hälsovårdsutskottet som utformar betänkandet som ska ligga till grund för omröstningen i riksdagen.

En av de stora frågorna är kravet från grundlagsutskottet på att valfriheten i vården ska förverkligas i flera steg. Enligt det ursprungliga förslaget skulle valfriheten i vården och de nya social- och hälsovårdscentralerna bli verklighet från och med år 2021.

Nu kommer den bakre gränsen att vara år 2022, med en ytterligare möjlighet att ansöka om förlängning till år 2023 för de landskap som vill gå mest långsamt framåt.

Det här är en fråga som har varit svår för Samlingspartiet, eftersom valfriheten är den viktigaste frågan för partiet. Nu ser den ut att bli verklighet först efter att landskapen har påbörjat sin verksamhet.

Partiet vill inte se fler avhopp eller ledamöter som väljer att rösta mot reformen. Kritik har hörts inom partiet mot att partiets mål med reformen inte förverkligas fullt ut.

Justitieminister Antti Häkkänen, som representerar Samlingspartiet på regeringens pressträff säger att riksdagen kan ställa sig bakom de nya förslagen.

- Allt måste jämföras med vad som skulle hända om man gör ingenting, säger Häkkänen, med hänvisning till den nuvarande kostnadsökningen inom vården.

De landskap som vill förverkliga valfriheten i ett tidigare skede än år 2022 kan ansöka om att göra det.

Inget absolut tak för landskapens budget

Den andra stora huvudfrågan, som regeringen har förberett ett omfattande svar på, är budgettaket för landskapen. Statsandelarna till landskapen ska ha ett tak på en kostnadsökning på 0,9 procent.

Efter grundlagsutskottets krav på att staten måste garantera landskapen tillräckliga resurser kommer regeringen med flera ändringsförslag.

Dels kan landskapen ansöka om tilläggsfinansiering i så kallade krissituationer, då pengarna inte räcker till. Dels kan staten bevilja en permanent tilläggsfinansiering, om man kan konstatera en underresursering över hela linjen.

Om minst åtta landskap med en befolkningsandel på minst 40 procent har för lite pengar, så kan den här paragrafen tas i användning.

Landskapen ska "främja" vård på svenska i tvåspråkiga landskap

Regeringen föreslår flera ändringar i kravet på service på svenska, efter att grundlagssutskottet riktade kritik mot det ursprungliga förslaget, där det står att vård på svenska ska ges "i mån av möjlighet."

Nu är formuleringen ändrad till följande: Landskapens roll som en garanti för de språkliga rättigheterna ska stärkas så, att de skulle främja att de tjänster som man ansöker om, med kundsedeln eller den personliga budgeten, skulle finnas inom landskapet på alla officiella språk inom landskapet."

Kirsi Varhila som är överdirekör vid social- och hälsovårdsministeriet, förklarar vad det här betyder i praktiken.

- Det betyder att det måste ingå i landskapens strategi hur de språkliga rättigheterna ska förverkligas, säger Varhila.

Hur bindande är det för landskapen?

- Det är bindande, nu då det ska finnas med i lagen.

Vad händer om det inte förverkligas i praktiken?

- Det är tillsynsmyndigheterna som i så fall tar tag i saken.

Betyder det att det ska finnas en strategi eller att det ska förverkligas i praktiken?

- Både och. Vi på social- och hälsovårdsministeriet har regelbundna möten med landskapen och där kommer vi att lyfta upp de här frågorna.

Läs mera:

Källor till Yle: Valfriheten i vården skjuts framåt med ett år

Flera källor bekräftar för Yle att valfriheten i vården skjuts framåt med ett år. Dessutom utökas möjligheterna för landskapen att få mera pengar om krissituationer uppstår, enligt regeringens svar som har läckt till Helsingin Sanomat.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes