Hoppa till huvudinnehåll

Paramilitära härjar om nätterna och hela familjer har bränts inne - men nu kan våldsorgien i Nicaragua vara över: ”Innan krisen spelade vi fotboll tillsammans, det ska vi också göra efteråt"

En ung kvinna med pannband håller upp en skylt med texten Por los Muertos, Heridos y Desaparceidos, este Pueblo se ha Unido!
En ung kvinna med pannband håller upp en skylt med texten Por los Muertos, Heridos y Desaparceidos, este Pueblo se ha Unido! Bild: Erika Brenner Nicaragua,demonstrationer (samhälleliga händelser)

Dialogen om fred i Nicaragua, som kollapsade för en månad sedan, har återupptagits. Sandinistregeringen och det civila samhället kommit överens om ett avtal som ska avsluta den två månader långa våldsorgie som härjat i landet. Dessutom ska de tillsätta en sanningskommission och bjuda in internationella organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter.

Men våldet och terrorn fortsätter härja i hela landet.

- Jag vill ha tillbaka det Nicaragua vi hade innan den 19 april, säger en uppgiven kvinnlig polischef som granskar journalisternas papper innan hon ger dem tillträde till det katolska prästseminariet Fatima där kyrkan medlar fred mellan regeringen och den breda civila alliansen.

Alliansen består av näringslivet, bönder, unga, kvinnorättsorganisationer och mödrar till dem som dött.

Polischefen småpratar med den enda demonstranten, en äldre kvinna, som är på plats vid det katolska centret.

En ensam demonstrerande kvinna tittar in i kameran och ler vagt.
Ingen vågar demonstrerar längre, endast en äldre kvinna är på plats. En ensam demonstrerande kvinna tittar in i kameran och ler vagt. Bild: Erika Brenner Nicaragua,demonstrationer (samhälleliga händelser)

- Vi ska inte låta politik eller religion dela oss, säger kvinnan.

Presidenten Ortega har gått från hjälte till skurk

På 1980-talet var Daniel Ortega inte bara en av de hyllade ledarna för sandinistarevolutionen som gick inför socialism och sociala reformer, utan också president. Han blev återvald 2007 och fick bukt med en katastrofal ekonomi och utbredd fattigdom.

Investeringarna ökade och turisterna strömmade till det natursköna och gästvänliga landet. Men kritiken mot korruption, övergrepp på mänskliga rättigheter, bristande yttrandefrihet och maktmissbruk tilltog.

De våldsamma protesterna bröt ut i april, till följd av en skogsbrand i Indio Maiz – Centralamerikas största naturreservat.

Studenter som var missnöjda med hur regeringen hanterade situationen gick ut på gatorna i protest. Men de blev brutalt nedslagna av kravallpolis och av regeringens egna disciplinerade blixtaktivister.

En vecka senare gick pensionärer ut på gatorna i protest mot en reform av pensionslagen i universitetsstaden León. Studenter anslöt sig, men blev ännu en gång nedslagna av regeringens styrkor.

Sedan eskalerade oroligheterna i snabb takt, och spred sig till huvudstaden Managua och andra större städer.

Läs mer om hur protesterna började och vad de beror på här.

Under de tidigare dialogsessionerna var mängder av demonstranter på plats vid Fatima-centret. Deras krav: att våldet ska få ett slut och att regeringen avgår. Men gatuprotesterna tog slut efter massdemonstrationen den 30 maj, då minst tio personer dödades.

Bild tagen uppofrån av en folkmassa kring en vägbro klädd i Nicaraguas vita och blåa färger.
Den 30 maj mobiliserade sig hundratusentals nicaraguanare över hela landet, på landets morsdag. Bild tagen uppofrån av en folkmassa kring en vägbro klädd i Nicaraguas vita och blåa färger. Bild: Erika Brenner Nicaragua,demonstrationer (samhälleliga händelser)

"Förhandlingar om Ortegas avgång"

Trots det fortsätter dialogen, nu är den uppdelad i arbetsgrupper: En övervakar att våldet upphör, i samarbete med organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter.

- Folket måste få tillit till arbetsgruppen och tro på att den är opartisk och uppför sig enligt den standard för internationella organisationer. Det är en svår uppgift på grund av alla ömsesidiga anklagelser, anser den politiska analytikern Fanor Avendaño.

En annan grupp arbetar med demokratisering och val, som har tidigarelagts till mars 2019.

Det är en offentlig hemlighet, bekräftad av pålitliga källor, att Daniel Ortega för cirka en vecka sedan förhandlade med en representant från det republikanska partiet i USA om sin avgång.

Valet tidigareläggs till mars 2019 – två år tidigare än planerat – i utbyte mot att Ortegas förmögenhet och säkerhet i USA inte äventyras.

- Jag är inte så säker på detta, men valen kommer att tidigareläggas, försäkrar Avendaño.

Klarar landet nio månader till utan att samhället kollapsar?

Det är nio månader kvar till de eventuella valen. Om Nicaragua kan klara sig under Ortegas regim tills dess beror på våldets proportioner, på narkotikatrafiken som kan ta över och på ekonomin som måste hållas stabil.

Familjerna till alla dödsoffer måste också tillgodoses och få ”behörig behandling”. Om inte allt detta uppfylls, går samhället mot kollaps och det blir ett krig med ”alla mot alla”, säger Avendaño.

Anhöriga håller upp bilder på famijemedlemmar.
Anhöriga håller upp bilder på famijemedlemmar. Bild: Erika Brenner Nicaragua,demonstrationer (samhälleliga händelser)

Dessutom borde de internationella människorättsorganisationerna ingripa, anser han.

Enligt avtalen vid förhandlingsbordet hittills, ska IACHR, den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter, återvända till Nicaragua den 25 juni efter ett första besök i maj.

Generalsekreteraren för Organisationen för de amerikanska staterna OAS, ska bjudas in på nytt och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ska få tillträde.

Enligt Avendaño är de internationella organisationerna som jobbar med mänskliga rättigheter den enda utvägen för att skapa fred i Nicaragua.

Samtidigt måste nicaraguanerna själva göra ett jobb.

- Vi måste göra politik på ett nytt sätt och börja lyssna på varandra, men det ser ut som om viljan är liten nu, anser han.

Lätt blir det ändå inte.

Paramilitärer härjar om nätterna

Två månader efter att det sociala vulkanutbrottet i Nicaragua började, har 178 personer dött, ett par tusen skadats, många blivit utsatta för tortyr eller bara försvunnit. Torsdagen den 14 juni hölls generalstrejk och nu förhindrar 140 vägavspärrningar över hela landet all transport förutom ambulanser.

Avspärrningarna fungerade ursprungligen som en civil protest, men i takt med att dagarna går beskyddar de också befolkningen från regeringsstyrkorna, liksom 800 barrikader i främst städerna och vid universitetsområdena.

Vi är alla nicaraguanare: innan krisen spelade vi fotboll tillsammans, det ska vi också göra efteråt― Mónica Zalaquett

Regeringsstyrkorna består av kravallpolis och de paramilitära, de ökända ”turbas”. De kallas ungsandinisterna och leds av vicepresident Rosario Murillo, tillika president Daniel Ortegas hustru.

Civilklädd polis, ungdomsgäng och andra marginella grupper – det talas till och med om tvångsvärvningar - hör också till de paramilitära styrkorna som rör sig på motorcyklar och i skåpbilar utan registerskyltar. De senaste månaderna har de blivit gatornas skräck.

De paramilitära har hittills mest härjat under nätter och morgontimmar. Med listor på personer som deltagit i protester i ena handen och militära vapen i den andra, går de in i folks hem och för i väg personer och tänder eld på hus. Det rapporteras också om våldtäkter och tortyr.

Polisen arbetar inte längre med sin främsta uppgift: att skydda befolkningen, utan samarbetar med kravallpolis och paramilitära styrkor i terrorn.

En hel familj brändes inne

En av de mest uppskakande händelserna var i lördags, på dialogrundans andra dag, då en hel familj brändes inne i Managua. Sex personer dog, bland dem två spädbarn.

Enligt två överlevande, som hoppade ut ur det brinnande huset, hade familjen vägrat prickskyttar tillträde till taket, varpå regeringsstyrkorna satte eld på huset. Den frivilliga brandkåren, som snabbt var på plats, flydde under regeringsstyrkornas skottsalvor.

Mónica Zalaquett är en i Centralamerika ansedd fredsexpert som bland annat har skapat fred mellan hundratals medlemmar från våldsamma ungdomsgäng i Centralamerika.

- Krisen kommer att sluta förr eller senare, på ett eller annat sätt. Men vi måste handla nu, för varje dödsfall blir det svårare, säger hon.

- Vi är alla nicaraguanare: innan krisen spelade vi fotboll tillsammans, det ska vi också göra efteråt. Men som sakerna är nu, kommer det att ta lång tid.

Text: Erika Brenner, Managua, Nicaragua

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes