Hoppa till huvudinnehåll

Den artificiella intelligensen kommer med enorma omställningar för samhället - "läroplikten kan gott gå till 65 år"

Osmo Soininvaara på Arbets- och Näringsministeriets AI-pressis.
Osmo Soininvaara betonade vikten av nya beskattningsformer på regeringens AI-presskonferens. Osmo Soininvaara på Arbets- och Näringsministeriets AI-pressis. Bild: Lehtikuva/Emmi Korhonen Osmo Soininvaara

Hur ska framtiden med artificiell intelligens se ut? Det funderar regeringen på och det är därför en mellanrapport i Finlands AI-program publicerades av programmets arbetsgrupp på onsdagsmorgonen, genom en presentation av arbetsgruppens ordförande Osmo Soininvaara (Gröna).

Då Osmo Soininvaara predikar arbetsgruppens resultat, rapporten med det publikvänliga namnet Arbetet under den artificiella intelligensens tidevarv: fyra perspektiv på ekonomi, sysselsättning, kompetens och etik, är det med en försiktig skepsis gentemot den framtid som är väldigt olik den veteranpolitikern själv stöptes i.

Han pratar om vad som komma skall de följande 15 åren ungefär. Allt efter det är som att förutspå roulette.

- Man vet inte så hemskt mycket, skulle vi göra en rapport om hur det ska gå fram till år 2070 skulle vi ha ett omöjligt arbete, säger Soininvaara.

- Vi ser redan nu hur det utvecklas, med självgående bilar och översättningar på mobilen till exempel. Om din telefon redan nu kan simultantolka dig till en mängd andra språk så kommer nog språkens betydelse snart att försvinna, till exempel.

Ett land av mjölk, honung och arbetslöshet?

Kontentan av rapporten är att AI-Finland kommer att vara ett underverk men ett underverk med arbetspolitiska och sociala utmaningar.

Uppskattningen är att en miljon finländare, eller uppemot 100 000 i året fram till medlet av 30-talet, bör (vidare)utbilda sig för att inte fastna i ett yrke som försvinner.

För att lösa det här stundande problemet föreslår Soinvaara två rent politiska åtgärder.

- Ett sätt som vi kan säkra att människor också i fortsättningen kan sysselsättas på arbetsmarknaden är att garantera utbildning också då man är i arbetslivet. Till exempel skulle alla kunna få en vecka i året för utbildning, säger Soininvaara.

- En annan sak vi tycker man kunder göra är att förlänga läroplikten, den kan gott gå till 65 år.

Det är osäkert exakt hur mycket han själv tror på den idén, men tanken är god: också gamla hundar kan lära sig sitta om de är i arbetsför ålder, även om de inte alltid vill.

Trots att hela en miljon människor direkt kan påverkas av AI på bara ett par årtionden vill näringsminister Mika Lintilä (C) ändå se det positiva.

Det kommer att hända mer inom medicinen de kommande tjugo åren än under de senaste 200 åren tillsammans― Mika Lintilä

- Soininvaara säger inte att en miljon arbetsplatser försvinner, han säger att en miljon människor kommer att söka sig till nya utbildningar. Och vi pratar om korta program, inte nya examen, påpekar Linitilä.

- AI kommer att sätta igång en stor omstrukturering. På arbetsmarknaden, inom utbildningen och inom vården. Någon sade att det kommer att hända mer inom medicinen de kommande tjugo åren än under de senaste 200 åren tillsammans.

Mika Lintilä på AI-presskonferens.
Näringsminister Mika Lintilä (C). Mika Lintilä på AI-presskonferens. Bild: Lehtikuva/Emmi Korhonen Mika Lintilä

En annan sak som kommer förändras är beskattningen. Eftersom rapporten visar att jobb kommer försvinna eller förändras på alla lönenivåer - även om högutbildade ligger i en säker zon och flera låglöneyrken likaså - leder det till att också skatteintäkterna kan komma att minska.

För det här behövs en ny skattemodell, säger Soininvaara.

- Jag tror att vi kommer att gå mot en inkomstrelaterad mervärdesbeskattning. Den som har en robot eller maskin som sköter en tjänst kan beskattas för den. Roboten och ägaren skiljs åt på samma sätt som en arbetstagare och arbetsgivare.

- Då går vi också mot en modell där arbete inte straffas, medan utbetalning av ersättning belönas, säger Soininvaara.

Han brasklappar ändå så till vida att han påpekar att han, arbetsgruppen och rapporten bara ger förslag, inte beslutar.

Nya jobb kommer att skapas

Det lönar sig inte att gripas av panik, säger herrarna Lintilä och Soininvaara. Samma budskap har forskaren Joacim Tåg på Institutet för näringslivsforskning.

- Historiskt sett har man sett att när automatisering och robotar har kommit så försvinner många jobb men en massa jobb har också skapats. När bilen ersatte hästarna så stod hästskötarna utan jobb men vi fick bilmekaniker istället, eller när internetbanken kom så var det många kontor som fick stänga ner men fler får jobba med utveckling och säkerhet istället.

Den teknologiska utvecklingen håller på att springa förbi takten vi kan omutbilda oss― Joacim Tåg

- Typiskt sett så har teknologiska framsteg varit långsamma så du har haft mer tid att omutbilda dig. Nu krävs det att de som tidigare jobbat med maskiner eller kört taxi - som snart kommer bli helt automatiserade - måste utbilda sig till mjukvaruingenjörer.

- Den teknologiska utvecklingen håller på att springa förbi takten vi kan omutbilda oss.

Vissa jobb kommer inte att försvinna på medellång sikt, tror Tåg. Han nämner frisör som ett yrke som inte helt kan ersättas i första taget, medan förmögenhetsförvaltare är ett som Tåg menar kan försvinna fast i dag.

Minister Mika Lintilä tror också att robotiseringen av arbetsmarknaden och speciellt industrin kan leda till att arbetsplatser "flyttar hem".

- Det kommer jobb tillbaka som nu har flyttat till länder med billigare arbetskraft. Det kommer i praktiken vara helt samma var produktion i de branscherna görs i framtiden eftersom AI:n kommer ha en så central roll, säger Lintilä.

Måste vi jobba?

Är det viktigare att sysselsätta människor som redan nu jobbar i lågavlönade branscher eller att öka produktivitet med hjälp av maskiner? Den frågan får Osmo Soininvaara av Svenska Yle. Han skrockar.

- Det är en lite filosofisk fråga, är meningen med livet att arbeta eller att njuta av livet? Nog borde det ju alltid vara glädjande att roboten gör människans arbete för henne.

- Men såklart, det måste finnas sätt att hålla folk aktiva och undvika fattigdomsproblem i framtiden. Ofta går det så att automatiserad arbetskraft är så hemskt mycket billigare att det inte lönar sig att ha en människa att göra det, säger Soininvaara och konstaterar att det är den största utmaningen av dom alla.

Osmo Soininvaara intervjuades av Freddi Wilén, Joacim Tåg av Magnus Hansén och Mika Lintilä av Simon Karlsson

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes