Hoppa till huvudinnehåll

”Nordea svarar inte oss …” – Läckan skapade panik hos Mossack Fonseca och bland Nordeas kunder

Kuvituskuva. Taustalla iso toimistorakennus, jonka huipulle Nordean logo. Edessä näkyy joukko hätääntyneitä tummia hahmoja
Kuvituskuva. Taustalla iso toimistorakennus, jonka huipulle Nordean logo. Edessä näkyy joukko hätääntyneitä tummia hahmoja Bild: Camilla Arjasmaa MOT,Panamadokumenten

En ny stor läcka från advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama visar att Nordea lämnade sina kunder i sticket när den tidigare läckan gav dem problem.

I april 2016 utbröt panik vid advokatbyrån Mossack Fonseca och hos byråns kunder.

Tack vare Panamadokumenten kunde tiotals medier på olika håll i världen rapportera om hur rika, kriminella, politiker och delar av finanseliten använde sig av skatteparadis för att undgå skatter eller gömma sina förmögenheter.

En ny läcka från Panama

• Våren 2016 publicerade tiotals medier på olika håll i världen uppgifter ur panamadokumenten.
• De läckta dokumenten kom från advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama.
• Sammanlagt bestod läckan av över 11,5 miljoner filer, bland annat e-post och dokument.
• Nya dokument från tiden efter den senaste läckan har nu läckt ut från samma advokatbyrå.
• Den nya läckan består av 1,2 miljoner dokument.
• Dokumenten läcktes till den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung, som delade dem med den internationella organisationen för grävande journalistik, ICIJ.
• Yles MOT är den enda finländska redaktion som har tillgång till materialet.

I Finland handlade de största nyheterna den nordiska bankkoncernen Nordeas verksamhet.

Nordea hade hjälpt sina kunder att grunda närmare 400 skatteparadisbolag i Panama och på Brittiska Jungfruöarna. Nordens största bank fick lov att be om ursäkt offentligt.

Den nya läckan avslöjar hur Nordea, när stormens vågor gick som högst, lämnade de kunder som drabbades av läckan åt sitt eget öde.

Bara några år tidigare hade Nordea hjälpt dem att grunda skatteparadisbolag.

Efter läckan ville Nordea ta avstånd från ökända advokatbyrån i Panama. Banken sade upp kunders konton, lät bli att svara på meddelanden från Mossak Fonseca och sköt över ansvaret för verksamheten på kunderna.

Ur de nya dokument som läckt ut framgår att Nordeas åtgärder skapade problem för många av bankens kunder.

”Nordeas anställda har inte lov att tala med oss”

Efter att Panamadokumenten läckt ut ville många av Mossack Fonsecas kunder avsluta sina skatteparadisbolag. Det är inte olagligt att ha bolag i skatteparadis om ägaren deklarerar sina inkomster till skattemyndigheterna.

För Nordea utgjorde ändå kopplingen till skatteparadis en risk för företagets rykte.

Panamadokumenten gav Nordeas image en törn

• Ur Panamadokumenten framgick att Nordea hade hjälpt sina kunder att grunda omkring 400 skatteparadisbolag.
• Medier i Finland, Sverige och Danmark rapporterade stort om Nordeas roll i skatteparadisen.
• Finansinspektionen i Luxemburg gav Nordea böter eftersom banken inte hade övervakat kunderna tillräckligt, bland annat för att förhindra penningtvätt.
• Efter läckan berättade Nordea att man har ändrat sina rutiner. Enligt banken hade man redan tidigare slutat med en del av den verksamhet som avslöjades. Banken anställde också fler till sin avdelning för riskbedömning.

Eftersom dokument och annat relevant material, som rörde skatteparadisföretagen förvarades vid Nordeas Luxemburgkontor, blev det svårare att lägga ner företagen.

Alla dokument fanns alltså inte hos företagens ägare utan hos banken.

”Du nämnde i ditt mejl att du har svårt att få kontakt med Nordea. Vi verkar ha samma problem. De [Nordeas anställda] har inte lov att tala med oss”, skrev en av Mossack Fonsecas anställda i ett mejl till en av sina kunder.

Samma frustration upprepas i flera mejl: saker framskrider inte eftersom Nordea inte svarar på försök att nå banken.

”Följande bolag har inte längre konton hos Nordea …”

Nordea beslöt också att avsluta konton som tillhörde kunder som förekommit i Panamadokumenten. En kund från Lettland berättade om saken till Mossack Fonseca i september 2016.

”Vi har fått höra att vår bank Nordea Luxemburg bryter alla förbindelser till Mossack Fonseca. Samtidigt berättade banken att den stänger våra konton”, skrev den lettiske mannen.

Mannen ville trots läckan fortsätta som kund hos Mossack Fonseca. Så skedde också.

Nordea försökte på flera sätt vinnlägga sig om att banden till den panamanska advokatbyrån verkligen bröts. I oktober 2016 skickade till exempel direktören för Nordea i Luxemburg en lista på 16 bolag i Panama till Mossack Fonseca.

”Följande bolag har inte längre konton hos Nordea”, konstateras i meddelandet.

Mejlet är kort, lakoniskt och närmast ohövligt.

”Jag ber också Mossack Fonseca att inte längre skicka räkningar som rör dessa företag till oss”, skriver direktören vid Nordea i mejlet.

Bulvaner skapade problem

Nordea samlade allting som rörde Mossack Fonseca och kundernas skatteparadisbolag hos sin juridiska avdelning. Den nya läckan visar ändå att det ofta blev svårt att få tillgång till dokument eller svar av Nordeas jurister.

Tidigare hade oftast anställda vid Nordeas Luxemburgenhet skött kundernas ärenden hos Mossack Fonseca. Efter läckan förbjöds de att ha kontakt med den panamanska advokatbyrån.

Även användningen av bulvaner skapade problem.

”För att få aktiebrevet måste du be bolagets verkliga ägare ringa dem [Nordea]. Eftersom hen är kund hos Nordea kan banken inte vägra att tala med honom”, skrev en anställd hos Mossack Fonseca till en av sina kunder.

Kunden var bolagets verkliga ägare men inte den som stod skriven som ägare.

De skatteparadisbolag som Nordea grundade hade en ytterst komplicerad företagsstruktur. Företagen leddes oftast av bulvaner och de verkliga ägarna doldes. Det här gjorde det svårare att avsluta företagens verksamhet.

Skyddslagren som skulle dölja de verkliga ägarna blev efter läckan ett problem. De verkliga ägarna kunde inte längre ensamma sköta företagens ärenden.

Nordea: Det är kunderna som ansvarar för att betala skatt

I oktober 2016 närmade sig Nordea en kund på Island med ett brev som bifogats till ett mejl. Nordea meddelade att man avslutar ett konto i Luxemburg som använts av hans skatteparadisbolag.

I brevet påminde den anställda vid Nordeas Luxemburgenhet mannen om att det är kunden och inte banken som ansvarar för allt som rör beskattning.

”Avslutningsvis vill vi påminna om att kunden enligt våra kontraktsvillkor är ansvarig för skatter som ansluter sig till depositionerna”, skrev Nordea.

Nordeas chefer i skatteparadis

År 2007 blev ryska Igor Kogan och Irina Mamkhegova rika. Duon sålde då sin del av ryska Orgresbank till Nordens största bankkoncern Nordea.

Affären gav duon och andra aktieägare hundratals miljoner euro.

Kogan och Mamkhegova skulle investera sina miljoner i bland annat tyska fastigheter. För att göra investeringarna skapade de ett företag på Brittiska Jungfruöarna.

Kogan och Mamkhegova jobbade kvar vid banken och fick efter aktieaffärerna ledande poster vid Nordeas Rysslandsenhet. De är fortfarande direktörer vid Nordeas Rysslandsenhet.

Panamaläckan skapade problem för Kogan och Mamkhegova.

Rika ryssar använder nästan alltid skatteparadisbolag när de gör investeringar. Nordeaduons företag på Jungfruöarna kom alltså inte som någon överraskning.

Det danska rundradiobolaget DR berättade ändå om Kogans, Mamkhegovas och tre andra Nordeadirektörers kopplingar till Mossack Fonseca. Panamadokumenten avslöjade inte bara hur banken hjälpte sina kunder att grunda skatteparadisbolag.

Kogans och de andra Nordeadirektörernas hemliga bolag avslöjade att det även i Nordeas ledning fanns personer som drog nytta av skatteparadis.

Den nya läckan visar att Nordeas chefer inte slutade använda sig av skatteparadis ens efter avslöjandena i offentligheten.

”I egenskap av Wellsea Corps verkliga ägare meddelar jag, Igor Kogan, härmed att jag överför förvaltningen av mitt bolag till nedan nämnda bolag”, skriver Kogan i ett brev till Mossack Fonseca.

Av brevet framgår att en cypriotisk advokatbyrå tar över skötseln av de ryska Nordeadirektörernas företag. Cypern är ett populärt skatteparadis bland ryssar.

”Kogan är politiskt inflytelserik …”

Efter läckan började Mossack Fonseca fråga om de ryska Nordeadirektörernas bakgrund.

”Herr Igor Kogan anses vara en politiskt inflytelserik person. På grund av det här utför vi en effektiverad granskning av hans bakgrund”, berättar en anställd hos Mossach Fonseca i ett mejl.

I det läckta materialet framgår inte varför Kogan ansågs vara ”en politiskt inflytelserik person”.

I samma mejl beklagar sig den anställda över att de verkliga ägarna till aktierna i Kogans företag inte var registrerade.

”Vi känner inte till vem som är företagets verkliga ägare”, skriver den anställda hos Mossack Fonseca.

Kogan överlämnar dokument, bland annat en kopia av sitt pass till Mossack Fonseca. I materialet som läckt ut finns ändå inga väsentliga dokument som bevisar varifrån Kogans tillgångar härstammar.

Bland de dokument som Kogan överlämnade finns även ett brev från Nordea.

”Enligt våra uppgifter är [Kogan] en pålitlig och betydande kund”, slår brevet fast.

Brevet har undertecknats av en av Nordeas anställda. En av hans förmän är Igor Kogan.

Nordea ger ingen intervju

Nordea har inte gett någon intervju till Yle. Bankens kommunikationsavdelning svarade ändå på en del av MOT:s frågor per mejl.

- Panamadokumenten ledde till flera åtgärder inom Nordea. Ledningen fick ett större övervakningsansvar och bankens compliance-funktion har förstärkts när de gäller de saker som kom fram i Panamadokumenten. Våra principer har varit klara hela tiden. Vi godkänner inte att vår bank används som ett medel för att undvika skatter.

- Skatter är obligatoriska och för hela samhället är det ytterst viktigt att såväl företag som medborgare betalar skatt.

Artikeln har översatts till svenska av Magnus Swanljung.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes