Hoppa till huvudinnehåll

Så här ser vindkraften ut i Österbotten – många projekt men få förverkligas

Vindkraftverk bredvid ett högspänningsnät.
I Ömossa i Kristinestad finns tiotals kraftverk i bruk. Vindkraftverk bredvid ett högspänningsnät. Bild: Yle/Juho Karlsson vindkraftverk,vindkraft,elnät,elektricitet,Österbotten,ömossa

Under de senaste fem åren har ett flertal vindkraftprojekt pågått i Österbotten. Men väldigt få har förverkligats och de flesta stampar på stället.

Knappa 60 vindkraftprojekt har på ett eller annat sätt varit i gång i Österbotten under de senaste fem åren. Men endast en handfull av dessa är i dagens läge i produktion.

Vissa projekt råkar ut för besvär, andra väntar på stöd från staten eller så har helt enkelt aktören tappat intresset och projekten har avslutats.

Grafik av vindkraftsläget i Österbotten.
Vindkraftprojekten i Österbotten 2013-2018. Grafik av vindkraftsläget i Österbotten. Bild: Yle/Miro Johansson vindkraft,Österbotten

Av de österbottniska kommunerna är det Kristinestad som starkast profilerat sig som en vindkraftkommun. Under de senaste fem åren har 15 olika vindkraftprojekt figurerat i staden.

- Hela kustområdet och främst Kristinestad är en av de bäst lämpade områdena för vindkraftverk, säger tekniska direktören Ari-Johan Myllyniemi.

- Det är klart att det är en stor inkomstkälla och vi har profilerat oss som ett vindkraftsområde, nästan som en turistattraktion i Finland. Det kan medföra mera turister och företag.

KommunAntal projektI produktionPå gångStår stillaAvslutad/Inte aktuell
Jakobstad1--1-
Karleby22---
Korsholm3--1 (på grund av besvär)2
Korsnäs6 (blivit fyra pga sammanslagningar)1-12
Kristinestad15264 (varav ett på grund av besvär)3
Larsmo21--1
Malax7-23 (varav ett på grund av besvär)2
Nykarleby6121 (på grund av besvär)2
Närpes10 (blivit åtta pga sammanslagningar)132 (båda på grund av besvär)2
Vasa11---
Vörå6-6--
Totalt59 (55 pga av sammanslagningar)9191314

Två kraftverk i produktion

Men trots att man satsat starkt på vindkraft i Kristinestad så är faktum ändå det att endast två av dessa projekt är i produktion idag. EPV Vinds vindkraftpark i Ömossa och Huikku Tuulivoimas kraftverk på Björnön.

Enligt Myllyniemi är det ett par saker som fördröjt projekten, bland annat stödprogrammen för vindkraftverk.

Tidigare hade man i Finland en statlig inmatningstariff. Nu väntar man på ett nytt stödprogram.

- Till exempel EPV hann med i den första omgången. Nu är det meningen att det ska gå ut på auktion och det väntar bolagen på, säger Myllyniemi.

En medelålders man med långt skägg och glasögon sitter på en bänk.
Tekniska direktören Ari-Johan Myllyniemi. En medelålders man med långt skägg och glasögon sitter på en bänk. Bild: Yle/Juho Karlsson Kristinestad,Österbotten,Teknisk direktör,ari-johan myllyniemi

Den statliga inmatningstariffen gav ett garantipris för nyetablerad vindenergi i tolv års tid. Det nya stödprogrammet bygger i sin tur på en auktion där alla förnybara teknologier deltar.

Den elproducent som baserat på auktionen väljs med i programmet kan sedan få stöd från staten. På hösten ordnas första auktionen på en terawattimme och ett år senare den andra. De som kan producera elen billigast kommer med i stödprogrammet.

Hårt motstånd

Många vindkraftprojekt i Österbotten möter också på hårt motstånd vilket försenar byggstarten. I Kristinestad har man fått tampas med en hel del besvär mot projekten.

- Jag tycker det är bra att det finns motstånd mot vindkraft, då ser man vilka saker man ska beakta och kanske bolagen också vaknar upp och ser på saker på ett annat sätt än bara på pengar, konstaterar Myllyniemi.

Bultar står upp i grunden till ett vindkraftverk.
Många vindkraftprojekt stampar på stället. Få kommer ens till byggskedet. Bultar står upp i grunden till ett vindkraftverk. Bild: Yle/Jukka Tyni vindkraftverk,Ömossa,Kristinestad,Österbotten

En annan sak som påverkar vindkraftprojektens tidtabell är tekniken. Även om projekten stampar på stället går tekniken hela tiden framåt. Det innebär att de planer man haft ursprungligen är föråldrade då man ska komma till skott.

- Vindmöllorna blir högre i framtiden och det har man också märkt under planläggningen. I utredningen har de haft kring 200 meters master men sedan går det tre fyra år och då planen ska godkännas så vill de ha 250 meter. Då har vi en plan som ska uppdateras på grund av för låg höjd i planen.

Vill vara en föregångare till ren energi

För stadens del är det förstås bäst om projekten färdigställs, eftersom ingen fastighetsskatt kan uppbäras för kraftverk som inte finns.

- Jag hoppas att vindkraftprojekten kommer till en slutända. Vi har som sagt en massa projekt på gång. En del står stilla, en del är aktiva. Kanske det jämnar ut sig inom fem år, så att det som vi har efter fem år, det är allt.

Vindkraftverk på landsbygden.
Vindkraftverk på landsbygden. Bild: Mostphotos vindkraftverk,vindkraft,vindmölla

Enligt Myllyniemi väger fördelarna mer än nackdelarna då det gäller vindkraft och han påpekar att Kristinestad vill vara en bra föregångare till ren energi.

- Det är klart att det inte är billigt att framställa vindkraftverken och det har ju sina utsläpp, men om vi tänker på att vi ska gå till förnybar energi, så nog är det ju vindkraftverk som gäller.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten