Hoppa till huvudinnehåll

Turkiets västrelationer under Erdoğan har hamnat i kris - allierade söks på annat håll och blickarna riktas österut

Turkiets flagga mot en blå himmel med fåglar som flyger.
Turkiets flagga mot en blå himmel med fåglar som flyger. Bild: David Pearson / AOP Turkiets flagga

Turkiet under den auktoritära och nationalistiska Recep Tayyip Erdoğan har fått utrikespolitiska problem med flera av sina grannländer.

Speciellt dåliga har relationerna blivit med västländerna. I stället har Turkiet gått österut för att få allierade.

Turkiet har i dag dåliga relationer med EU, rivalitet med många arabländer, krigar i Syrien och är fientligt inställt mot det kurdiska självstyret i norra Irak.

Relationerna till det östra grannlandet Armenien existerar nästan inte alls och gränsen är stängd på grund av olika uppfattning om vem som var skyldig till folkmordet på armenierna i Osmanska riket 1915-1917.

USA har länge tolererat den turkiska retoriken och brister i den turkiska demokratin eftersom Turkiet är en Natoallierad i Mellanösternregionen.

Arkivbild på turkiska demonstranter som protesterar mot censur under en demonstration i Istanbul i april 2015
Demonstration mot censur i Istanbul. Arkivbild på turkiska demonstranter som protesterar mot censur under en demonstration i Istanbul i april 2015 Bild: EPA/SEDAT SUNA Turkiet,censur,demonstrationer (samhälleliga händelser)

Men de politiska utrensningar som Erdoğan satte igång efter kuppförsöket 2016 har fått även amerikanerna att dra öronen åt sig.

I fokus för de numera dåliga relationerna är den religiösa ledaren Fetullah Gülen som Erdoğan utpekat som ledare för kuppförsöket.

Gülen lever i exil i USA. Turkiet har begärt honom utlämnad men USA har vägrat, vilket har lett till svåra kontroverser mellan USA och Turkiet.

Här kan du läsa om hur Yle träffade Gülen - Turkiets mest efterlyste man.

Turkiet tävlar med Saudiarabien om inflytande i den muslimska världen och relationerna surnade betydligt då Turkiet vägrade gå med i den saudiledda blockaden av Qatar i fjol.

Allians Turkiet-Iran-Ryssland

Då relationerna till västländerna och arabvärlden blivit sämre har Turkiet i stället vänt sig österut.

Förra månaden hade Erdoğan bjudit in Rysslands president Vladimir Putin och Irans president Hassan Rouhani till Ankara för att diskutera gemensamma strategier kring Syrien och andra frågor.

Irans president Hassan Ropuhani, Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och Rysslands president Vladimir Putin i Ankara den 4 april 2018.
Irans president Hassan Ropuhani, Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och Rysslands president Vladimir Putin i Ankara den 4 april 2018. Irans president Hassan Ropuhani, Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och Rysslands president Vladimir Putin i Ankara den 4 april 2018. Bild: EPA-EFE/MIKHAIL KLIMENTYEV/SPUTNIK Turkiet,Iran,Ryssland,Hassan Rouhani,Recep Tayyip Erdogan,Vladimir Putin

Gemensamt för Turkiet, Iran och Ryssland är att västrelationerna är i botten. Dessutom ligger det i Rysslands intresse att genom Turkiet kunna försöka försvaga Nato. I April träffade Erdoğan Vladimir Putin och Hassan Rouhani i Ankara för att försöka minska USA:s inflytande i Syrien.

Alla inblandade vill ha en stark position i Mellanöstern i framtiden och då kriget i Syrien någon gång tar slut.

Turkiet har också ökat samarbetet med Kina i takt med att relationerna västerut försämrats.

Fåfängt hopp om EU-medlemskap

Längre var det viktigt för Turkiet att få vara med i den västliga gemenskapen.

Landet är med i Nato, identifierar sig inte med arabvärlden, och har en förankring i det geografiska Europa genom storstaden Istanbul och området väster om Bosporen.

Turkiet förde i många år en relativt hopplös kampanj för att få komma med i EU och därmed få fritt resande i EU för sina medborgare och tillgång till EU:s inre marknad.

EU:s och Turkiets flaggor.
EU:s och Turkiets flaggor. Bild: EPA-EFE/ERDEM SAHIN Europeiska unionen,Turkiet,flaggor

EU-länderna var aldrig riktigt tända på ett turkiskt medlemskap och under de senaste åren under Erdoğan har Turkiet tröttnat på att försöka vara EU till lags.

Medlemsprojektet har i praktiken kastats överbord.

I olika sammanhang har Erdoğan spytt galla över Västeuropa och gett utlopp för sin frustration. Förolämpningarna har varit många och satt djupa spår i EU-relationerna för lång tid framåt. Erdoğan har bland annat kallat tyskar och holländare nazister.

Liksom Vladimir Putin i Ryssland och Donald Trump i USA hävdar Erdoğan ofta att landets problem orsakas av krafter i utlandet.

Spänt mellan Natogrannarna

Turkiets dåliga relationer till grannlandet Grekland har långa historiska rötter och har hela efterkrigstiden varit ett spänningsmoment i Nato, där bägge länder är medlemmar.

Misstänksamheten bottnar i att flera områden i dagens Turkiet tidigare var grekiska och vice versa, att länderna förde krig mot varandra, och att greker och turkar deporterades från sina hem i det andra landet på 1920-talet.

Den här svåra historiska barlasten infekterar de officiella relationerna och märks också ofta på hur greker och turkar talar om varandra.

Osmansk nostalgi

Många i Europa och speciellt Grekland har upprörts av att Erdoğan ifrågasatt fredsavtalet från Lausanne 1923.

Lausannefreden stakade ut det moderna Turkiets gränser efter flera års krig mellan de allierade och Osmanska riket.

Genast efter freden uppstod Turkiet som Osmanska rikets efterträdare med krigshjälten Mustafa Kemal (senare Atatürk) som president.

Fotomontage med Turkiets grundare Mustafa Kemal Atatürk och den nuvarande presidenten Recep Tayyip Erdoğan.
Erdoğan och Atatürk. Fotomontage med Turkiets grundare Mustafa Kemal Atatürk och den nuvarande presidenten Recep Tayyip Erdoğan. Bild: Yle / EPA/THIERRY SUZAN / Wikimedia Commons Recep Tayyip Erdogan,Mustafa Kemal Atatürk

Erdoğan hävdade att västmakterna genom utpressning tvingade Turkiet att avstå från stora områden som hade tillhört Osmanska riket i tiden.

Sådana områden var exempelvis Mosul och Kirkuk i dagens Irak med deras stora, värdefulla oljetillgångar.

Erdoğan har också i många år försökt öka Turkiets inflytande på Balkan - också det tidigare osmanska områden.

Det sker bland annat genom spektakulära moskébyggen, kulturpåverkan och finansiering av skolor och universitet.

Moskébyggen är Turkiets spjutspets i utlandet

Byggandet av en nya stor moské i centrum av Albaniens huvudstad Tirana är ett led i Turkiets strävanden att utöka sitt inflytande på olika håll i världen.

Moskén fick byggnadslov av Tiranas borgmästare och sedermera premiärminister Edi Rama, som leder det albanska socialistpartiet.

Albaniens premiärminister Edi Rama.
Edi Rama. Albaniens premiärminister Edi Rama. Bild: Ragnar Gunnarsson Edi Rama,Albanien

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan var med och lade grundstenen då bygget påbörjades i maj 2015. Det beräknas vara klart 2018.

Den blir den största moskén på Balkan om man inte räknar med Blå Moskén i Istanbul på den europeiska sidan av Bosporen.

Moskébygge i Tirana.
Moskébygget i Tirana. Moskébygge i Tirana. Bild: Patrick Holmström Albanien,Tirana,moskéer,Turkiet
Moskébygge i Tirana.
Moskébygget i Tirana. Moskébygge i Tirana. Bild: Patrick Holmström Albanien,Tirana,moskéer,Turkiet

Den nu största moskén på Balkan är Kung Fahd-moskén i Sarajevo, som även den är relativt ny men som är finansierad av Turkiets ideologiska rival Saudiarabien.

Länderna förespråkar olika former av islam. Turkiet anser att den saudiska versionen är alltför intolerant och hårdför. Bägge länder finansierar moskébyggen i andra länder, bland annat i Sverige.

Turkiet har under Erdoğan försökt stärka sitt inflytande genom moskébyggen i utlandet. Det har främst skett på det osmanska rikets gamla områden på Balkan, men även på andra håll i Europa, i Mellanöstern och till och med på det katolska Kuba.

Centralmoskén i Köln i Tyskland.
Den turkiskt finansierade och administrerade nybyggda centralmoskén i Köln i Tyskland. Centralmoskén i Köln i Tyskland. Bild: Raimond Spekking / Wikimedia Commons moskéer,Köln,Islam (berg i Marocko),Turkish-Islamic Union for Religious Affairs

Erdoğan har begärt tillstånd att bygga Latinamerikas största moské i Havanna med motiveringen att det enligt honom var muslimer som upptäckte Amerika, inte den kristne Kristoffer Kolumbus.

De turkiska mosképrojekten utomlands styrs och verkställs av myndigheten för religiösa angelägenheter Diyanet.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes