Hoppa till huvudinnehåll

Utan produktionsstöd bara obetydlig filmproduktion i Finland – men det är ont om pengar till stöd

Filminspelning
Arkivbild. Filminspelning Bild: Yle / Pauli Boström filmproduktion

För en stor del av filmproduktionsbolagen har verksamheten under senare år varit olönsam eller bara lite lönsam. Det här trots att en del har gått bra och kunnat växa.

Därför har Utbildnings- och kulturministeriet nu publicerat en utredning över det finansiella läget i filmbranschen med en kartläggning av produktionsstödens betydelse.

Filmbranschens totala finansiering måste ökas om vi ska ha en livskraftig filmkultur i Finland, slår utredningen fast. Genom att öka finansieringen och möjliggöra större produktioner kan man höja kvaliteten på inhemsk film och främja den kommersiella framgången.

Stor ekonomisk variation bland filmarna

I filmbranschen verkar idag företag av alla de slag. Allt från små bolag med högst några anställda med en omsättning från några tiotusen till i bästa fall några hundratusen euro.

Men så finns det också så kallade hybridbolag, som förutom film gör tv-serier. De kan ha en årlig omsättning på flera miljoner euro.

Rent allmänt har ekonomin blivit stabilare för bolag som producerar enbart långfilm. Det är dokumentärfilmarna som har det mest besvärligt.

Under åren 2014-2016 delades produktionsstöd ut till 90 bolag. Det här enligt statistik från från Finlands filmstiftelse.

Grafik över mottagare av produktionsstöd 2014-2016, totalt 90 bolag. Kort- och dokumentärfilmsbolag 46, lång- kort- och dokumentärfilmsbolag 15, hybridbolag (tv och film), långfilmsbolag 9 och tv-seriebolag 7.
Grafik över mottagare av produktionsstöd 2014-2016, totalt 90 bolag. Kort- och dokumentärfilmsbolag 46, lång- kort- och dokumentärfilmsbolag 15, hybridbolag (tv och film), långfilmsbolag 9 och tv-seriebolag 7. Bild: Yle/Miro Johansson Grafik
Grafik över stödfördelning på olika produktioner. Långfilm 73,9%, dokumentärfilm 13,5%, kortfilm 7,6% och tv-serier 5%.
Grafik över stödfördelning på olika produktioner. Långfilm 73,9%, dokumentärfilm 13,5%, kortfilm 7,6% och tv-serier 5%. Bild: Yle/Miro Johansson Grafik

Hälften som fick stöd var kortfilms- och dokumentärfilmare. Men största delen av resurserna, 74 procent gick till långa spelfilmer.

I framtiden behöver man kanske överväga olika stödsystem för utpräglade konstfilmer och mera kommersiella filmer, tror utredarna Mikko Valtari och Juho Nyman från MDI Public.

Produktionsbolagen efterlyser förutsebarhet och genomskinlighet i Finlands filmstiftelses stödsystem. Kriterierna för hur stöd beviljas borde vara tydliga. Det här kunde underlätta produktionsarbetet och företagsverksamheten på sikt.

Återbetalning av stöd vid intäkter?

I dagens läge är inga andra större finansieringsformer i sikte, därför är de offentliga stöden mycket viktiga för vårt kulturliv. Olika sätt att öka detta stöd har diskuterats.

Ett sätt att höja stöden från nuvarande nivå är ett system med återbetalning av 5-10 procent av det offentliga stödet när filmen börjar få intäkter. Det här kunde höja den allmäna potten med 1-2 miljoner euro.

Återbetalningen kunde också gå tillbaka till producenten att användas för kommande produktioner.

Claes Olson är filmregissör och vd för produktionsbolaget Nordic Film Pool. Han påpekar att de är få som får ordentliga intäkter.

- Finns det ett politiskt tryck för att införa ett återbetalningssystem bör den fondsättas för för utveckling av produktionsbolagets nya produktioner, säger Claes Olsson.

Risken med det här systemet är att det i längden får en uteslutande effekt - pengarna cirkulerar om och om igen hos samma filmbolag och inga nya ges en chans. Dessutom kan det vara stora variationer i bolagens intäkter från år till år och hela verksamheten kan bli osäker.

Finsk drama med finska skådespelare säljer man inte i Frankrike

Utländskt kapital behövs, men hur?

Mera samarbete med internationella finansiärer är önskvärt. Det är i utlandet pengar finns. Utredningen nämner inte den finlandssvenska filmen, men finlandssvenskarna var tidigt ute med det här.

- Jag var väl först i Finland med nordiskt filmsamarbete, säger Claes Olsson.

- Det är det gemensamma språket som möjliggör det här. Internationell finansiering är absolut nödvändig idag, men mycket av den finska spelfilm som görs i dag är komedier som riktar sig till den inhemska marknaden. Och finsk drama med finska skådespelare säljer man inte i Frankrike.

Filmproducent Claes Olsson
Claes Olsson Filmproducent Claes Olsson Bild: Hanna Berndtsson-Hera / YLE filmproducent,Video- och filmproduktion,Ledarskap,claes olsson

Genrer som animation och science fiction har kunnat bli samproduktioner i enstaka fall.

De stora finlandssvenska fonderna är mycket viktiga för de finlandssvenska filmskaparna, liksom de regionala fonderna.

- Det är viktigt att filminstitutet riktar finansieringen, så vi kan ha högklassig film. Filmstiftelsens stöd öppnar för andra finansiärer för finansiering ger mera finansiering,säger Claes Olsson.

Olsson håller nu på med sin filmatisering av Kjell Westös Den svavelgula himlen. Skådespelare provfilmas som bäst.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten