Hoppa till huvudinnehåll

Testa dina kunskaper med sjöväderspelet - Hur bra känner du till vädret på kuststationerna och vad vet du om våra kusttrakter?

Huvudbild sjöväderspelet
Huvudbild sjöväderspelet Sjöväder,sjörapporten,sjöväderspelet

När du hör det vet du att allt är i sin ordning, att jorden snurrar på som den ska. Det har sagts att det är som en dikt. Eller en meditativ upplevelse. Sånger har skrivits om det. Läses det fel reagerar publiken omedelbart.

Vädret på kuststationerna. Väderrapporten för sjöfarande.

I över 90 år har man kunnat höra sjörapporten läsas i på radion, det är längre än Rundradion har funnits. Flera gånger per dag får man höra Merisää på finska i Radio Suomi och sjörapporten på svenska i Yle Vega.

Sjörapporten är en del av Yles lagstadgade uppgifter. Därför sänds sjövädret i hela landet även om det bara berör kusten och havsområdena.

Spela sjöväderspelet

Besök kuststationerna i vårt sjöväderspel och se hur mycket du kan om havsområdena och sjövädret. Här har man nytta av både både fingerfärdighet och allmänbildning.

När du har startat spelet kan du välja vilket språk du vill spela på. Starta genom att trycka på pilen.

Varför behöver vi sjöväder?

Även om man i dag kan få utförliga väderrapporter i sin mobil har radions sjöväder en given funktion. Via radion får man snabbt och säkert väderinformation också ute på öppna havet där mobilen inte har täckning.

Radions sjöväder är fortfarande viktigt för många båtförare. Ofta varierar prognoserna från olika tjänster och då kan det vara bra att ta del av flera för att kunna bilda sig en uppfattning om hur vädret ska bli eller är på andra håll. Rör man sig till sjöss är det viktigt att hålla koll på vädret.

- Ofta ligger hamnarna skyddat och då kan det vara svårt att veta hur vädret ser ut utanför hamnen. Det kan blåsa upp hastigt och bli farligt att röra sig på öppna vatten. De här sjörapporterna talar om för folk när det inte lönar sig att ge sig ut med båten säger meteorolog Mikael Frisk på Meteorologiska institutet.

Väderuppgifterna finns naturligtvis också digitalt på Meteorologiska institutets webbplats.

Det lästa sjövädret är viktigt också för personer som inte har en tanke på att ge sig ut till sjöss.

Tankarin majakkasaaren rakennuksia kesällä
Väderstationen på Tankar Tankarin majakkasaaren rakennuksia kesällä Bild: Sara Myntti Tankar,Sjöväder

- Jag tycker det blir nästan lustigt suggestivt på något sätt. Jag har också hört av människor att det är trevligt att lyssna på sjövädret just för att det är så lugnt och lite meditativt. Trots att man kanske inte riktigt lyssnar på själva innehållet så är tonen trevlig, säger redaktören Camilla Berghäll som läser upp sjövädret i Yle Vega.

Också redaktören Katarina Melin tycker att det är meditativt att läsa upp och lyssna på vädret vid kuststationerna.

"Aspö plus 15 grader, nordnordvästlig vind 7 meter per sekund, klart och sikten 18 kilometer. Kotka Rankö plus 14, nordlig vind 5 meter per sekund, klart, sikten 42 kilometer..."

- Det tar lite mer än tre minuter att läsa igenom dem. Men det är det mest meditativa någonsin. Jag tror det är meditativt att lyssna på kuststationerna. Åtminstone är det meditativt att läsa dem, säger hon.

Om allt blev svart

Om något hände så att alla 38 kuststationer plötsligt slutade fungera skulle det leda till osäkerhet för de som rör sig på sjön.

-Vi skulle få väldigt bråttom här hos oss, skrattar Meteorologiska institutets meteorolog Mikael Frisk.

- Allvarligt talat skulle det nog innebära problem för dem som är ute på sjön. Om man inte fick igång sjöstationerna rätt snabbt skulle det göra våra prognoser sämre och vi skulle inte kunna följa med hur snabbt vädret rör på sig.

Även om de mer noggranna prognoserna blev sämre skulle man kunna göra allmänna prognoser på basen av annan data.
Om sjörapporten uteblev skulle det också påverka färjetrafiken.

Till exempel Mariehamns hamn ligger så att passagerarfärjor inte kan lägga till där om det blåser för hårt och från fel håll. Här behövs sjörapporten så att färjorna kan avgöra om det är tryggt att försöka.

Passagerarfartyg utanför Mariehamn
Inloppet till Mariehamn är trångt. Passagerarfartyg utanför Mariehamn Bild: Yle/Nina Bergman Viking Line,Mariehamn,Åland,Passagerarfartyg,hav,Tallink Silja

Uppgifter om det rådande vädret kommer från en väderstation i hamnen och den informationen kan man inte beräkna lika exakt utan dem. Stora skepp kan också behöva bogseras och det beslutet fattas på basen av vinduppgifterna säger Frisk.

Varför saknas uppgifterna?

På varje väderstation mäts väderförhållandena bara på det ställe där apparaturen finns. Om mätplatsen är på en ö kan väderförhållandena variera kraftigt på olika sidor av ön.

- Då man mäter vindstyrkan påverkar terrängen mycket och på vissa håll har vi lyft vindmätaren högre än vad direktiven föreskriver, då blir mätresultatet kanske lite annorlunda än vad det annars skulle ha varit säger Mikael Frisk på Meteorologiska institutet.

Utön sääaseman säteilymittari
Väderstationen på Utö har samlat väderdata sedan år 1881 Utön sääaseman säteilymittari Bild: Ilmatieteen laitos Utö,väderstationer

Det händer att uppgifterna saknas från någon kuststation. Det här kan bero på en av två orsaker; antingen är det problem med apparaturen eller med förbindelsen.

När uppgifterna saknas får vi ofta frågor om vädret just där. Semesterfirare vill till exempel veta om de vågar sig ut i mindre båtar säger Frisk

Kuststationerna servas en gång om året. Apparaturen påverkas av fukt, köld, sälta och vind. På kuststationerna finns temperatur-, fukt-, lufttrycks- och vindmätare och på en del ställen finns mätare som beräknar sikt och molnighet.

Uppgifterna från kuststationerna

I väderobservationerna från kuststationerna förekommer olika värden och väderstreck. Efter kuststationens namn läser man upp följande uppgifter:

1) Lufttemperaturen. Läses upp i hela grader.

2) Uppgifter om vindens riktning och vindstyrka. Vindstyrkan anges som meter i sekunden

3) Uppgifter om det rådande vädret och molnigheten. Mäts inte på alla kuststationer

4) Sikten i meter eller kilometer. Sikten mäts inte på alla kuststationer

Snäva tidtabeller

Det främsta strulet som pågår bakom kulisserna för väderuppläsningen gäller tidtabellen. Ibland tar det för länge för vädret att komma in.

- Sen sitter man under en sändning och försöker rafsa ihop det från sin maskin under ett inslag eller medan man i värsta fall läser ut andra telegram. Då blir det bråttom, säger Katarina Melin. Det har också hänt att vädret inte alls kommit och då har hon fått nöja sig med att uppge att det senaste vädret är några timmar gammalt.

Katarina Melin läser sjövädret
Katarina Melin i studion Katarina Melin läser sjövädret Bild: Stina Sirén / Yle Väderleksrapporten,Sjöväder,radio,Katarina Melin

- För mig har det aldrig hänt att det inte skulle ha kommit, men nog att den har varit ganska sen. En gång under vädret kom det ett nödmeddelande, och det var första gången jag någonsin hört ett nödmeddelande. Jag visste inte alls vad jag skulle göra, så jag blev helt tyst och förstod inte alls vad det handlade om, säger Camilla Berghäll.

36 i Finland, en i Sverige och en i Estland

I dagens läge mäter finska meteorologiska institutet väderdata på 38 kuststationer. Ibland faller någon bort och någon annan läggs till och det kan påverka sjörapporten. Förra året bytte man ut kuststationen i Ristna i Estland mot Vilsandi. Alla utom kuststationen på Gotska Sandön och kuststationen på Vilsandi finns i finska vatten.

I radion läser man uppgifterna från kuststationerna österifrån mot väst i följande ordning: Aspö, Kotka Rankö, Orrengrund, Emsalö, Kalbådagrund, Estlotan, Gråhara, Makilo, Bågaskär, Jussarö, Hangö Tulludden, Russarö, Vänö, Utö, Bogskär, Vilsandi, GotskaSandön, Notgrund, Fagerholm, Kumlinge, Nyhamn, Märket, Enskär, Kylmäpihlaja, Tahkoluoto, Sälgrund, Bredskäret, Strömmingsbådan, Valsörarna, Kallan, Tankar, Ulkokalla, Nahkiainen, Brahestad, Uleåborg, Marjaniemi, Kemi I, Ajos.

Finsk text: Laura Tolonen, Grafik: Asmo Raimoaho, Teknik: Tuomas Hynninen

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes