Hoppa till huvudinnehåll

Utmanaren erkänner sig besegrad av Erdoğan och AK-partiet – ”vi står inför en farlig tid av enmannastyre”

Muharrem Ince
Muharrem Ince har erkänt sig besegrad Muharrem Ince Bild: EPA Muharrem İnce

Tvåan i söndagens presidentval CHP:s Muharrem Ince erkänner sig besegrad av president Recep Tayyip Erdoğan. Han vädjar till presidenten att försöka ena Turkiet istället för att splittra.

Det är lättare sagt än gjort, säger en expert som Svenska Yle har talat med. Erdoğans makt bygger helt på ett splittrat land och samhälle, menar statsvetaren Halil Gürhanli.

Det största turkiska oppositionspartiet CHP verkar dra tillbaka de värsta anklagelserna om utbrett fusk då deras presidentkandidat Muharrem Ince erkände sitt nederlag i valet.

Ince sade att partiets observatörer och oberoende valbevakare verkar ha nått samma resultat som valmyndigheterna, trots att de uppgifter om resultatet som statliga medier gav tidigt söndag kväll var felaktiga.

- Jag accepterar resultatet det här valet har givit, sade Ince.

Ince fick 30,6 procent av rösterna mot president Recep Tayyip Erdoğans 52,6 och lyckades alltså inte tvinga fram en andra omgång.

Turkiet president Recep Tayyip Erdoğan får ännu större maktbefogenheter efter presidentvalet
Turkiet president Recep Tayyip Erdoğan får ännu större maktbefogenheter efter presidentvalet Bild: EPA-EFE/PRESIDENTIAL PRESS OFFICE Turkiet,Recep Tayyip Erdogan

Farlig period av enmannastyre

Ince uppmanade nu Erdoğan att försöka ena folket och upphöra med den splittrande retorik han allt mer har använt sedan Gezi-protesterna år 2013 och som tog än mer fart sen kuppförsöket 2016.

- Var allas president. Omfamna alla. Det är vad jag skulle ha gjort om jag hade valts till president, sade Ince som samtidigt varnade sina landsmän för vad som kan vänta under den nya grundlagen som ger presidenten nästan obegränsade maktbefogenheter.

Ince sade att Turkiet är på väg in i en farlig tid, en tid av enmannastyre utan möjlighet att kontrollera eller begränsa president Erdoğans styre med demokratiska medel.

- Turkiet har skurit av sina band till demokrati och brutit banden till parlamentarism. Landet rör sig nu mot en regim som styrs av en enda man, sade Ince.

Erdogan
Muharrem Ince var en av få politiker som fortfarande trovärdigt kan tala till Turkiet som om det var ett samhälle. Det samhället är en myt, men en som måste föras vidare av någon på lång sikt, säger Gürhanli. Erdogan Recep Tayyip Erdogan

Expert: Ince skulle ha kämpat om det fanns möjlighet

Inces snabba helomvändning, från att under söndag kväll ha anklagat Erdoğan, AK-partiet och myndigheterna för valfusk till ett erkännande av nederlag på måndag förmiddag, tog en del på sängen.

Statsvetaren Halil Gürhanli vid Helsingfors universitet menar att det troligen var den enda utvägen för Ince och CHP.

- Om det skulle finnas en möjlighet att bestrida det här resulatet är han precis rätt man att göra det, då han är en av få politiker som kan tilltala över de skarpa gränser det turkiska folket är delat enligt, säger Gürhanli.

Gürhanli tror att Ince skulle ha kämpat om utbrett valfusk skulle ha varit ett faktum man kan påvisa.

Det är lätt hänt, speciellt under situationer som val, att minsta sak kan få känslorna att koka över.― Halil Gürhanli

- Han väntade på att resultaten skulle vara klara innan han sade något, men då de var det och hans organisation hade granskat allt, kom han snabbt ut och förklarade att han accepterar resultatet.

- Det han säger är kortfattat att det kan ha förekommit en del fusk, men inte till den grad att det skulle förändra resultaten som man nu får leva med, säger Gürhanli.

Riskerade antända krutdurk

Ince och CHP har säkerligen också vägt konsekvenserna före de erkände sin förlust och vägt sina ord noga, tror Gürhanli.

- Man kan aldrig förutspå hur saker kommer att gå, men det är absolut så att de har tänkt vad det kan orsaka för deras anhängare om de säger något som kan uppvigla.

- Det är lätt hänt, speciellt under situationer som val, att minsta sak kan få känslorna att koka över, säger Gürhanli.

Enligt Gürhanli kan man inte längre tala om ett turkiskt samhälle, utan landet är splittrat i flera parallella samhällen där relationen mellan dem präglas av misstänksamhet, ilska och revanschlust.

Protesterna vid Gezi i Istanbul sommaren 2013.
Protesterna vid Gezi-aprken i Istanbul 2013 avslöjade hur djup klyftan i det turkiska samhället var. Erdoğan har sen dess utmålat sina motståndare från att vara fiender, vandaler och förrädare. Protesterna vid Gezi i Istanbul sommaren 2013. Bild: EPA/TOLGA BOZOGLU Istanbul,Turkiet,Taksim Gezi-parken: Oroligheterna i Istanbul

Den splittringen, något karikerat mellan den sekulära befolkningen och den mer konservativa befolkningen, ägde slutligen rum år 2013 efter Gezi-protesterna i Istanbul.

- De här människorna tillbringar ingen tid med varandra, deras barn går inte i samma skolor, de äter inte i samma restauranger, de känner sig inte hemma i samma kvarter eller tittar på samma tv-kanaler, säger Gürhanli.

- De kan inte ens fira tillsammans då det turkiska landslaget vinner.

Splittringen nyckeln till Erdoğans framgång i val efter val

Det som Gürhanli kallar för en giftig polarisering gör alla tillfällen där hela landet måste samlas på sätt eller annat, speciellt då det är frågan om viktiga och avgörande händelser, till potentiellt riskabla.

- Oppositionens sätt att agera är också relaterad till det här. Det finns många som bara väntar på ett tecken, vad som helst för tecken att göra något och en motståndarsida som bara väntar på ett tecken för att krossa dem, säger Gürhanli.

- Det är som krut och eld som ska dela utrymme. Så ser valkvällar ut i Turkiet idag.

Gürhanli menar att det största problemet Turkiet lider av på lång sikt är att det inte finns någon känsla av ett delat samhälle i landet längre.

- Och det är också det Erdoğan lever på, orsaken till att han kan dominera i val efter val. Den andra sidan har utmålats för att vara oacceptabel, som något som inte har en rätt att existera, säger Gürhanli.

Ekonomin kan komma ikapp Erdoğan

Det är också därför Erdoğan verkar ha undvikit konsekvenserna för det allt djupare ekonomiska trångmålet Turkiet står inför, menar Gürhanli.

Erdoagn har gjort sig populär genom stora satsningar på utveckling, teknisk modernisering och infrastruktur.

Det har ändå kostat den turkiska staten otaliga miljarder euro och drivit upp statsskulden, fått de turkiska statsobligationernas värdering att dyka, samtidigt som inflationen stiger och det turkiska Liran störtdyker.

Anhängare till turkiska AK-partiet firar valseger i Ankara.
Enligt många av hans anhängare är president Erdoğan en garant mot fientliga makter, både inre och yttre, som vill försvaga och skada landet. Anhängare till turkiska AK-partiet firar valseger i Ankara. Bild: EPA-EFE/ERDEM SAHIN Rättvise- och utvecklingspartiet,Turkiet

Nästan 300 miljarder dollar i statsskulder ska betalas bara under 2018.

Landet lider också av mycket hög arbetslöshet, framförallt bland unga.

Erdoğans händer bundna av gunstlingspolitik

Men Erdoğans händer är bundna då det gäller att ta till verkligt drastiska lösningar.

- Största delen av den turkiska tillväxten har byggts genom ett gunstlingssystem till en handfull stora industrikonglomerat som har tjänat miljarder på statliga kontrakt. De kommer inte att fortsätta stöda Erdoğan om pengaflödet sinar.

Att göra någon av de stora strukturella reformer, att skapa en mer genomskinligt statsekonomi, en självständig centralbank eller införa sparåtgärder, skulle leda till sinande affärer för Erdoğans ekonomiska stödpelare.

Men om det inte görs innebär det enligt Gürhanli antingen en långsam nedgång eller att landet drabbas av en massiv plötslig ekonomisk kollaps.

- Det är i stort sett oundvikligt, säger Gürhanli.

- Jag tror att det bästa de (Erdoagn ochAK-partiet) kan hoppas på är att följderna av den ekonomiska kris alla experter tror är på kommande kommer att spridas ut över en längre tid istället för i en enda massiv krasch, säger Gürhanli.

Ingen större motståndrörelse

Gürhanli menar att det idag hörs röster som menar att det enbart är bar att de som har orsakat den ekonomiska katastrofen som redan hägrar i Turkiets framtid också är vid makten då den inträffar.

- Det är ett cyniskt sätt att se på det, men det kan finnas en poäng där, säger Gürhanli.

Han ser ändå inte någon orsak att vänta sig några större protestvågor eller någon mer folklig motståndsrörelse som följd av de ekonomiska bekymren.

Demonstration som uppmärksammar fem år sen Gezi-protesterna och hedrar de demonstranter som dog.
Demonstration som uppmärksammade femårsdagen för Gezi-demonstrationerna och hedrade alla demonstranter som dog under protesterna. Någon ny protestvåg är inte att vänta, tror Gürhanli. - Det upplevs som för farligt, säger han. Demonstration som uppmärksammar fem år sen Gezi-protesterna och hedrar de demonstranter som dog. Bild: EPA-EFE/SEDAT SUNA Taksim Gezi-parken: Oroligheterna i Istanbul,Turkiet

Erdoğan har redan bevisat sin vilja att slå ner allt motstånd med hård hand och hans motståndare är i hög grad demoraliserade och rädda, än mer efter valnederlaget.

- Vi har sett det tidigare, cynicism och förtvivlan har spridit sig bland oppositionens anhängare och många tänker sig att något ska hända snarare än att de själva skulle försöka driva förändringen.

- Speciellt under dagens kvävande politiska omständigheter, med ett rådande undantagstillstånd och en hög militarisering av samhället genom paramilitära styrkor, polis och militär. Det skulle inte vara någon lätt match att få tillstånd ett andra Gezi eller något liknande och det är så farligt att ingen vill göra det, säger Gürhanli.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes