Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Regeringen håller ihop och vårdreformen rullar på lika långsamt och skakigt som förr

Riksdagen med Marianne Sundholm-stämpel i förgrunden.
Riksdagen med Marianne Sundholm-stämpel i förgrunden. kolumner

Tisdagen inleddes med uppståndelse kring några sommardagar i beredningstidtabellen, och fortsatte med gruppmöten i riksdagen om stödet för reformen och därmed regeringen. Vad händer nu?

Hur blev det sådan här uppståndelse, ännu i går handlade det om vilka sommardagar social- och hälsovårdsutskottet kan behöva arbeta?

Förra veckans storgräl i social- och hälsovårdsutskottet kan te sig absurt men det handlade aldrig om bara vilka dagar utskottet kan jobba under riksdagens sommarpaus. Det var hela tiden vård- och landskapsreformens framtid som stod på spel.

Tidtabellen för reformen har varit en minst sagt känslig fråga för regeringen i flera månader redan, och därför blev också beredningstidtabellens sista dagar en ödesfråga.

I går kväll sade statsminister Juha Sipilä (C) rakt ut det han kanske sade till utskottsmedlemmar redan förra veckan: blir utskottet inte klart med sitt arbete inom juli skjuts vårdreformen fram med ett år.

Eftersom det nu är klart att social- och hälsovårdsutskottet kommer att behöva jobba med sitt betänkande
en bra bit in i september är saken klar, vårdreformen skjuts fram till 2021.

Varför skjuts reformen fram med ett helt år bara på grund av en någon månad längre behandling?

Bland annat av budgetorsaker ser man att det är bäst att landskapsreformen träder i kraft när ett nytt år inleds. Kan det inte ske 1.1.2020 är alltså nästa alternativ 1.1.2021.

Social- och hälsovårdsutskottet fortsätter alltså jobba med sitt betänkande i september, och efter det ska det tillbaka till grundlagsutskottet. Också där tar behandlingen troligen flera veckor.

Att processen kommer så långt som till omröstning i plenisalen sker alltså knappast förrän långt in på hösten, om ens då.

Eftersom det har sagts att det ska gå ett halvt år mellan att reformlagarna befästs i riksdagen och att det kan ordnas landskapsval har regeringstrion tisdag morgon kommit överens om att landskapsvalet kan ordnas i maj, i samband med EU-valet. I så fall måste lagarna vara godkända senast i november, så det blir bråttom i höst igen.

Rekommendationen är ytterligare att det ska gå minst nio månader mellan att landskapsvalet ordnas och att reformen träder i kraft. Därför blir det ingen reform i januari 2020.

Varför talade Sipilä först om förtroendeomröstning, och ändrade sig?

Det var i Yles A-studio måndag kväll som statsministern nämnde att det kan vara aktuellt att regeringen lämnar meddelande till riksdagen för att mäta regeringens förtroende.

När Sipilä anlände till riksdagen tisdag förmiddag hade han ändrat sig: Det blir inget meddelande, utan en upplysning till riksdagen - formellt om förseningen av reformen.

Den tekniska skillnaden på meddelande och upplysning är att det nu bara ordnas diskussion om förseningen i plenisalen på onsdag. Det kommer alltså inte att kunna fattas några beslut då, eller ordnas förtroendeomröstning.

Att Sipilä ville ordna förtroendeomröstning tolkas som att han är säker på att regeringen skulle vinna en sådan. Andra ser det som en del av mönstret av tidigare hot om avgång.

Vad som fick Sipilä på andra tankar kan man bara spekulera om. Oppositionen är övertygad om att han insåg att regeringen skulle förlora. Sipiläs regeringskumpan Petteri Orpo (Saml) ville i dag inte kommentera saken desto mera. Han sade att ett meddelande hade varit en "rätt kraftfull åtgärd" och menade att statsministern har all rätt att själv komma fram till vad som är bästa formen för fortsatt diskussion.

Faller regeringen nu då?

Om det är något som varit klart under alla svängar kring den här reformen är det att den utgör grundpelaren för regeringens samarbete och fortsättning.

Kritiken mot vårdreformen har varit högljudd i oppositionspartierna men inte precis varit osynlig i regeringspartiet Samlingspartiet heller, och det svajade ordentligt hos Samlingspartiet när det blev klart att valfriheten måste kunna införas stegvis.

Men Samlingspartiet godkände enhälligt förslaget att skjuta upp reformen. Lika gjorde Blå framtid och regeringen håller alltså tillsvidare ihop.

Faktum är att samlingspartisterna har sett rätt nöjda ut i riksdagen i dag. Att hela reformen skjuts fram och inte bara valfriheten är bra för Samlingspartiet. Nu har landskapen mer tid att förbereda sig för just att införa valfrihet, som Orpo nöjt konstaterade redan tidigt i dag.

Att reformen försenas är ett stort bakslag för framför allt Centern. Gruppordförande Antti Kaikkonen var klart besviken och uppgiven efter riksdagsgruppens möte. Förslaget godkändes enhälligt men Centern bekymrar sig framför allt över att de privata vårdföretagen nu med ett års tilläggstid ska hinna få ett starkare grepp om vården.

För Centern är valfriheten fortfarande ett nödvändigt ont precis som de 18 landskapen är det för Samlingspartiet. Så har det varit sedan regeringsprogrammet föddes 2015.

Vad händer nu?

Så vad händer nu? En förtroendeomröstning hade förstås i teorin kunnat leda till regeringskris och nyval. Nu får vi knappast se nåt mer än en häftig debatt onsdag eftermiddag, knappast med särskilt många nya argument.

Att Sipilä testade förtroendet i regeringens riksdagsgrupper i dag var en lägeskoll före sommarpausen, och motivet är det samma med diskussionen i plenum i morgon: det är ett slags bokslut för våren, inför den verkliga behandlingen i höst.

Läget för reformen verkar vara ganska precis som förr. Det är komplicerat, det är skakigt och osäkert, det är svårt för medborgarna och väljarna att hänga med och hela soppan ökar inte precis på förtroendet för politiken. Men i det här skedet är ingen heller redo att fälla reformen.¨

Läs mera:

Regeringspartiernas gruppmöten bekräftar: Regeringen håller ihop

Både Samlingspartiet, Blå framtid och Centern godkänner de riktlinjer statsministern föreslår för att skjuta fram landskapsreformen. Regeringen håller alltså ihop tillsvidare.

Läs också