Hoppa till huvudinnehåll

Nästa vecka röstar Bryssel om direktivet som kan "döda" internet. Hur kom vi hit?

Bildsättningsbild
Bildsättningsbild Bild: Mostphotos/Maksim Kabakou upphovsrätt

Upphovsrättsdirektivets uppdatering, inklusive de kritiserade artiklarna 11 och 13, borde inte ha kommit igenom de första instanserna. Nu anländer det så gott som oförändrat till parlamentets plenisal, och experterna är förbluffade.

Den 25 maj i år, då hela världen fokuserade enbart på det nya dataskyddsdirektivet GDPR som just då trädde i kraft, passade EU och ministerrådet på att godkänna den lagtext som ska uppdatera unionens upphovsrättslagstiftning.

Många länder röstade emot. Lagtexten var flummig och otydlig och skapar därmed gråzoner. Vad som överraskar är att den klarat sig igenom utskottet för rättsliga frågor och flertalet mindre utskott - och står inför att äntra plenum.

Det är därför vi talar om det här först nu. För den skulle inte ens klara sig igenom ministerrådet. Men den gjorde det.

Nu undrar ni kanske vad det egentligen handlar om? Förra veckan skrev vi på Svenska Yle om direktivet, och artikel 11 samt 13, som enligt många experter och andra tangentbordskrigare hotar allt som internet är i dag.

Hotbilden från särskilt artikel 13 är en upphovsrättslag som, på grund av att den hotar nättjänster och -plattformar som Facebook, Google och Instagram med böter om de tillåter upphovsrättsskyddat material på sina sidor, kan inskränka internetanvändningen på ett sätt som för oss kan komma att kännas främmande.

Upphovsrättsdirektivet och artiklarna 11 och 13

Artikel 11:

Behandlar en föreslagen "citatskatt", som skulle tvinga Google, Facebook med flera att betala till mediehusen eller motsvarande upphovsrättsinnehavare om till exempel ingressen eller en del av brödtexten i en nyhetstext syns vid en sökning eller i en inläggslänk.

Har kritiserats för att den a) inte leder till mer inkomster eftersom antalet läsare sjunker b) den sannolikt bryter mot såväl allmän praxis om rätten till att citera som mot Bernkonventionens principer om samma sak.

Artikel 13:

Lägger ansvaret på tjänsteleverantören att inte upphovsrättsskyddat material finns på fel ställen på sidorna.

Hittills har det varit upphovsrättsinnehavaren som fått kontakta t.ex. Instagram eller Twitter och bett dem ta ner material. Youtube är de enda som redan tidigare skött den här saken själv.

Har kritiserats för att den a) kan leda till att sociala medie-plattformer kan börja kosta b) kan leda till att (ditt) material som kan vara viktigt plockas bort innan publicering för bagateller, som att en radio är på i bakgrunden c) för att alternativ b i förlängningen kan leda till missbruk.

- Förslaget är egentligen det att ansvar för innehåll som laddas upp skulle övergå från av användare till de tjänsteleverantörer som erbjuder de olika plattformerna. Utgångsläget i dag är att den som publicerar innehållet är den som är ansvarig för innehållet, säger Viveca Still, sakkunnig på Undervisnings- och kulturministeriet.

- Skillnaden är att leverantörerna bär ansvaret och att det får en upphovsrättslig relevans att du erbjuder plattformen i sig. Så det är leverantörerna som ska skaffa alla tillstånd och betala licenser. Och det här leder i sin tur till att leverantörerna i praktiken måste göra som tv, radio och tidningar i dag och kontrollera allt innehåll som publiceras.

Det är resultatet av väldigt intensivt lobbande, inte minst av den globala musikindustrin.

Still medger att det är svårt att säga exakt vad som händer om, eller när, direktivet träder i kraft och inom den sedvanliga tvåårsperioden implementeras.

- En möjlighet är att det inte finns gratis sociala medier, om de börjar ta betalt för att täcka eventuella licensavgifter och andra juridiska processavgifter, säger hon men tillägger att det bara är ett alternativ av många möjliga modeller.

Till de andra alternativen hör bland annat avtal med användarna som för ansvaret tillbaka till dem, eller begränsningar i geografisk användning, för att nämna några.

Förbjudet att ladda upp födelsedagsvideon?

Vad är då det värsta tänkbara scenariot? För vi kan komma överens att det inte är hela världen att betala för sociala medier.

På speciellt Instagram har användarna ondgjort sig för den potentiella förlusten av de omtyckta roliga bilderna, mems (eng. memes).

Bilderna och videorna är återanvänt material från andra skapare, både från andra privatpersoner och från Hollywoodfilmer och allt där emellan, som manipulerats med till exempel tillsatta textremsor eller visuella element.

Ett automatiskt filter kan radera din briljanta och kalasroliga meme innan du publicerar den.

Ska vi ta ner alla videosnuttar där vi sjunger Ha den äran i dag?

- Det som har varit mest känsligt är egentligen kanske inte att någon laddar upp en video som är en direkt kopia av en film eller liknande, mera frågan om hur sådant material hanteras som också innehåller material skapat av användaren själv, säger Viveca Still.

- Men den här frågeställningen berör också hurdant nyttjande av existerande material upphovsrätten tillåter, om balansen mellan upphovsmannens ensamrätt och allmänhetens frihet att nyttja upphovsrättsligt material. Frågan är alltså om upphovsrättens inskränkningar borde moderniseras för att beakta nya former av skapande verksamhet.

- Till exempel "Ha den äran i dag" är skyddad av upphovsrätten, ska vi då ta ner alla de videosnuttar som tagits på födelsedagskalas där den här sången sjungs?

Still ser också en annan problematik i direktivtexten. Facebook, Twitter och andra, liknande plattformar som erbjuder publiceringsmöjligheter får ansvar för att skydda upphovsrätt, men ansvarsfördelningen gällande annat, olagligt innehåll bibehålls.

- I dag är plattformen neutral till innehållet och ansvarar inte för innehåll som användarna lagt upp. Förslaget innebär att där som plattformen idag inte är direkt ansvarig, varken för material som gör intrång i upphovsrätten eller något annat förbjudet som till exempel terroristiskt innehåll, så kommer de i framtiden att ha det direkta juridiska ansvaret för innehåll som gör intrång i upphovsrätten, men inte för annat olagligt innehåll, som till exempel terroristiskt innehåll eller barnpornografi.

- Det är svårt att förstå motiven för att ändra principerna för ansvarsfördelningen på det här sättet och gällande en enda typ av olagligt innehåll.

Still menar att tekniken ges en väldigt central roll och att frågan är om tekniken kan bedöma vad som är upphovsrättsligt skyddat och vad som inte är det.

Direktivet utgår nog från att användarna skall kunna klaga på att material raderats, men frågan är om användarna har tillräckliga kunskaper om upphovsrätt och inskränkningarna i upphovsrätten för att kunna bevisa sin rätt att använda delar av ett existerande verk.

Det finns inga effektiva åtgärder i direktivet heller för att förhindra missbruk, och inga domstolar eller andra myndigheter förutsätts vara involverade i processen.

Vad har det för skillnad?

Det kan ju onekligen låta som en bagatell, hela den här soppan. "Så du får inte publicera en video där du sjunger en känd sång, så vadå?

Leena Romppainen, ordförande för Electronic Frontier Finland (Effi) som kämpar för våra onlinerättigheter, säger att det är en hal nerförsbacke vi sätter oss i med lagstiftning som artikel 11 och 13.

- Det största problemet är den obligatoriska och automatiska censuren av material innan publicering. Automatiska filter kan till exempel inte känna igen parodi eller satir, säger Romppainen.

Angående artikel 11 hänvisar hon till hur spanska medier förlorade upp till 30 procent av sina läsare då ingresser och abstrakt försvann från sökresultaten. Hon efterlyser en balans i hela frågan och tycker man borde börja om helt från början med lagtexten.

- På ett principiellt plan ser jag inte hur en tydligare version av det här förslaget skulle göra saken bättre. Vi tycker inte att upphovsrätt är dåligt, tvärtom så understöder vi att rättsinnehavare ska få skälig ersättning, men i det här fallet gömmer man sig bakom upphovsrätten, säger Romppainen, och spekulerar i att det i bakgrunden figurerar stora företag som vill säkra sin inkomst.

- Vill man stoppa nya aktörer med nya affärsmodeller? Både artikel 11 och 13 är lätta för stora bolag att värja sig mot men svårare för små spelare.

EU-parlamentet
EU-parlamentet. EU-parlamentet Bild: EPA/PATRICK SEEGER EU-Parlamentet,strasbourg

Kan bli verklighet redan nästa år

Vi kan eventuellt vara mindre oroliga. Också dataskyddsdirektivet, som ironiskt nog skulle minska spridningen av vår data medan upphovsrättsdirektivet kan leda till mer övervakning, hajpades innan ikraftträdandet som en otroligt stor och världsförändrande grej, men nu märker vi ju att det inte inverkade på oss desto mera.

Och en undersökning som EU har gjort lär ska visa (den är icke publicerad) att det inte är så många fall som på riktigt kommer att falla under den föreslagna lagstiftningen. Din meme kommer med andra ord inte att plockas ner.

Oavsett hur dystopiskt man ser på direktivet är tidtabellen någorlunda klar, ifall parlamentet godkänner utskottet för rättsliga frågors utlåtande.

Efter det inleds de så kallade trilogiförhandlingarna mellan kommissionen, rådet och parlamentet. Som ett resultat av trilogiförhandlingarna godkänns den slutliga direktivtexten, man sammanjämkar de tre synpunkterna på hurudan lagstiftning man vill ha.

Därefter får medlemsländerna två år på sig att stifta nationella lagar. Vad som händer sedan kan vi i dag bara spekulera i.

Läs mera:

Nytt internetfilter ska filtrera bort olagligt uppladdat material - internetpionjärer och jurister är kritiska till EU:s planer

EU-politiker tar nästa vecka ställning till huruvida det ska skapas ett nytt filter som automatiskt ska kunna ta bort upphovsrättsskyddat material på webbsidor inom unionen. Flera personer motsätter sig filtret - bland dem webbens grundare Tim Berners-Lee.

Läs också

virtuell verklighet + datorer + bredbandsnät + mobiltelefoner + internet + sociala nätverk + lösenord + databrott + teknik (apparater) + kommunikationsteknik + databaser + datakommunikation + pekskärm + telefoner + sökmotorer + dataskydd + e-postadresser