Hoppa till huvudinnehåll

"Svenskfinland finns på olika planeter"

De tio finlandssvenska budorden artikel 2
"Du skall inte tro på att det finns ETT Svenskfinland" De tio finlandssvenska budorden artikel 2 Bild: ©Helsingin kaupunginmuseo,Helsingfors stadsmuseum,Helsinki City museum budorden,Jens Berg,Svenskfinland

Vår språkliga vardag är i dag så olik att det blir svårt att tala om ETT Svenskfinland.

Jag hör att någon talar finska och vänder mig om i kön till glasskiosken. Det låter främmande och jag antar att det är någon sommarboende eller någon som stannat på sin resa på väg någon annanstans.

När det blir det finskspråkiga sällskapets tur att beställa så kämpar den tappra sommarjobbaren med att förklara vad de olika glassmakerna heter på finska. Några av beskrivningarna blir riktigt bra.

På väg tillbaka till stugan stannar vi som vanligt i bybutiken. I bakgrunden inne i butiken hörs rikssvensk dansmusik. I tidningshyllan finns ett hyfsat utbud av tidningar, men om du vill ha en finsk dags- eller kvällstidning får du söka förgäves.

Det andra budordet lyder: Du skall inte tro på att det finns ETT Svenskfinland

Det är sommar. Det är byn Molpe i Korsnäs kommun. Det är en av världens mest svenskspråkiga kommuner. Det är Svenskfinland.

Jag hör att någon talar svenska och vänder mig om i kön. Jag brukar inte höra svenska på det här cafét. Det är ett gäng unga finlandssvenskar som diskuterar vilken typ av specialkaffe de vill ha.

När de kommer fram till kassan byter de blixtsnabbt till finska när de beställer sina drycker. Jag tror att tanken på att försöka beställa på svenska inte ens hade slagit dem. Jag beställer också min dryck på finska.

När jag får mitt kaffe går jag fram till tidningshyllan för att plocka med mig något att läsa. Utbudet är hyfsat, men jag hittar enbart tidningar på finska och engelska.

Det är vinter. Det är Helsingfors. Det är den stad där det bor och jobbar flest finlandssvenskar. Det är Svenskfinland.

Nu ska vi samarbeta!?

Molpe och Helsingfors är endast två av mina olika Svenskfinland. I min födelsestad Vasa frodas den levande tvåspråkigheten när du rör dig i centrum.

I min nuvarande hemkommun Kyrkslätt har jag upplevt hur språkförhållandena har förändrats dramatiskt under de senaste decennierna.

I min gamla studiestad Åbo hittar jag några svenska rum, men annars är det Turku. Det är Svenskfinland. Men vad är det?

Begreppet Svenskfinland används för att beskriva de delar i Finland där man talar svenska. Svenskfinland används också för att beskriva någon form av mental region i Finland.

Det är i den här geografiska och mentala regionen som vi finlandssvenskar ska samsas och samarbeta för att förbli en stark och livskraftig minoritet.

Nämn ett större finlandssvenskt samarbetsprojekt som har lyckats?

I arbetet med den här serien sökte jag med ljus och lykta efter lyckade projekt där det regionala revirtänkandet hade fått ge vika för att uppnå ett större samarbete mellan de olika delarna av Svenskfinland.

Jag hittade mest misslyckade försök.

Sammanslagningen av yrkeshögskolorna, lärarutbildningen, flera större digitaliseringsprojekt och ett tätare samarbete mellan mediehusen har alla stupat på ett utbrett revirtänkande, på misstro och på att man inte har hittat en gemensam vision.

Formella band

Det är språket som fungerar som kittet i Svenskfinland. Via språket har vi skapat institutioner som fungerar på svenska.

Jag har gjort min värnplikt i Dragsvik, jag har studerat vid Åbo Akademi och jag har jobbat på Svenska Yle. Alla tre är praktexempel på de institutioner som upprätthålls för att hålla ihop konstruktionen Svenskfinland.

När jag talar med samhällsforskaren emeritus Kjell Herberts om framtida trender får han en bekymrad min.

Han ser att en polarisering sker framför allt mellan den finsk- och tvåspråkiga huvudstadsregionen och det svensk- och tvåspråkiga Österbotten.

När jag tänker på glasskiosken i Molpe och på caféet i Helsingfors har jag lätt att förstå det som Herberts beskriver.

I takt med att de språkliga verkligheterna glider allt längre ifrån varandra blir det svårare att hitta den gemensamma nämnaren. För om inte språket eller den språkliga vardagen längre fungerar som den sammanbindande länken så rämnar stora delar av grunden för konstruktionen Svenskfinland.

För mig finns det inte ett Svenskfinland. Det finns många eller inget alls.

Vad tycker du?

I sin serie "De tio finlandssvenska budorden" resonerar Jens Berg kring obekväma frågor och fenomen som rör Svenskfinland. Serien sänds under fem veckor på Yle Vega sommaren 2018 och finns på Arenan.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle