Hoppa till huvudinnehåll

Ni frågade om veganmaten i Borgåskolorna - här kommer svaren

Falafeltallrik
Kanske falafel, friterade bollar gjorda på kikärter eller bondbönor, kan vara ett alternativ? Falafeltallrik Bild: Yle/Mårten Seiplax falafel

Vi skrev nyligen att Borgå ska servera alla skolelever och dagisbarn vegansk lunch en gång i veckan från och med årsskiftet.

Målet är att minska på konsumtionen av kött vilket i sin tur bidrar till att påverka klimatförändringen i positiv riktning.

Förutom veganluncherna vill Borgå också erbjuda vegetarisk mat som innehåller mjölkprodukter och ägg som ett dagligt alternativ i skolorna från och med nästa år.

Nyheten om veganmat i Borgåskolorna gav upphov till både positiv och negativ kritik, men också många frågor. Leila Korhonen, kostservicechef vid Borgå Lokalservice, svarar.

Kött och klimatet

På svenska.yle.fi kommenterar signaturen HSB så här:

"Förklara för mig hur man påverkar klimatförändringen genom att minska på köttkonsumtionen. Förklara också hur vi får en mera hållbar utveckling genom att servera veganmat."

Enligt Leila Korhonen är det här en relativt lätt fråga att svara på.

- Vad jag har förstått så är det rätt väl undersökt att köttproduktionen ger upphov till stora utsläpp. Matproduktionen belastar klimatet lika mycket som trafiken. Köttproduktionen tar upp mycket odlingsutrymme då man måste producera foder åt djuren, och det går åt mycket vatten. Nog påverkar köttproduktionen klimatet mer än odlandet av växter.

Kor betar på en äng.
Att föda upp nötkreatur kräver en massa naturresurser. Dessutom ger kon upphov till den potenta växthusgasen metan. Kor betar på en äng. Bild: Eva Pursiainen / Yle Ko,Äng,landsbygd,egenland_napiala

Korhonen nämner att Världsnaturfonden WWF för en tid sedan tog upp att tillverkningen av ett kilo ost för tio år sedan gav upphov till lika stora koldioxidutsläpp som att köra bil 60 kilometer. Nu kan man redan köra 90 kilometer på ostkilot.

- Inom matproduktionen har det inte gjorts samma sorts framsteg som inom trafik och energiproduktion. Hur mycket det går att minska på utsläppen från matproduktionen är också begränsat, säger Korhonen.

Modigt framåt

En kommentator på Yle Östnylands Facebooksida ställer en kort och koncis fråga:

"Varför?"

- En punkt i strategiutkastet för Borgå 2030 är att staden ska vara en föregångare i klimatarbetet. Det är också en del av stadens värden att jobba modigt tillsammans och våga pröva nya saker. Dessutom är den största delen av forskarna i världen överens om att klimatförändringen är ett faktum och att vi måste försöka sakta ner den, säger Korhonen.

Bild på saladsbordet i Strömborska skolan.
Bild på saladsbordet i Strömborska skolan. Bild: yle/Daniela Ilvonen Borgå,strömborska skolan

En annan person undrar följande:

"Förstår ännu om det skulle vara vegetarisk mat men varför måste det vara vegansk? Men tur att det bara är en gång i veckan."

- Det här hänger ihop med det att en lakto-ovo-vegetarisk kost, det vill säga mat som innehåller mjölkprodukter och ägg, belastar klimatet mera än en kost som är helt växtbaserad. Försöket har dessutom sin början i en fullmäktigemotion som bad oss utreda möjligheten att erbjuda mer grönsaker och just vegansk mat. I samband med det tänkte vi att det skulle vara intressant att pröva på att erbjuda vegansk mat en gång i veckan.

Äter barnen?

En person undrar hur man hanterar ett eventuellt matsvinn:

"Hoppas dom förstår att minska mängden tillredd mat den dagen. Annars flyger nog all ekologiska förklaringar ut tillika med stor mängd överbliven mat. Skulle vara okej om det var ett alternativ. Men växande, idrottande tonåringar kommer nog inte att nöja sej med vegankost!! Sen får ni förklara vad ni vill!"

- Vår matlista är sex veckor lång, vilket betyder sex veganska maträtter. Det borde vara möjligt att utveckla sex stycken veganska maträtter som är så goda att de säkert blir uppätna.

Barn skriver på krittavla
Lunchen ska hjälpa barnen orka hela skoldagen. Barn skriver på krittavla Bild: Pixabay/markusspiske barn (familjemedlemmar),Skolbarn,skolor (läroinrättningar),lågstadiet,krittavla

De veganska dagarna kommer man att tillreda lika mycket mat som andra dagar.

- Vi måste göra så mycket mat att den räcker till, vi kan ju inte gå in i provperioden redan från början med tanken att ingen äter.

Korhonen medger att det finns en fara i att vegansk mat kan dela åsikter.

- Därför startar vi det här som ett försök med en prövoperiod från januari till maj 2019. Vi måste kanske stå ut med lite mer matsvinn i början, men om vi märker att veganmaten inte överhuvudtaget smakar så måste vi fundera på att göra prövoperioden kortare.

Från början var tanken att prövoperioden skulle sluta redan i mars, men det är en alltför kort period.

- Vilken som helst ny maträtt måste smakas på 16 gånger innan den blir godkänd. Helt i början lönar det sig inte att ge upp, men inte heller att slå huvudet i väggen i all oändlighet.

En sopptallrik på ett bord med en sked, två skivor knäckebröd och några tomater bredvid sig.
Linser är en proteinkälla som kan vara utmanande att få att se aptitlig ut. En sopptallrik på ett bord med en sked, två skivor knäckebröd och några tomater bredvid sig. Bild: Mostphotos \ Idijatullina Veronika grönsaker,matlagning,maträtter,sallader (maträtter),kock,specialdieter,föda,veganism,vegetarianism,kniv,förberedelse,gurka,middag,matkultur,restauranger,veganmat

Mängden matavfall är en mätare på om försöket med veganmat lyckas eller ej.

- Men varför skulle barnen inte gilla veganmat om den smakar gott? Smak och utseende är viktigt. Till exempel då det gäller maträtter gjorda på linser kan det vara en utmaning att få dem att se aptitliga ut då de står framme, men vi behöver ju inte nödvändigtvis nöja oss med linser. Vi kan använda moderna, bra proteinkällor som pulled havre och bondböneprodukter. De är bra också ur näringsperspektiv, säger Korhonen.

Usch, säger högstadieunga

Så här skriver en kommentator på Yle Östnylands Facebooksida:

"Borde man först satsa på kvaliten så att ungarna överhuvudtaget skulle äta skolmaten...?"

- De yngre barnen äter bra, men i högstadieåldern går de in i en svacka vad gäller ätandet i skolan. Det här är ett fenomen som hänger samman med åldersgruppen i hela landet, det har inget med just Borgå att göra. I gymnasiet smakar skolmaten igen, säger Korhonen.

En hand håller i en soppåse och slänger i ett bananskal.
En hand håller i en soppåse och slänger i ett bananskal. Bild: Mostphotos/ lev dolgachov återvinning,banan,Sopor,avfallssortering,sortering,avfall,bioavfall,Soppåsen,plastpåsar,Matsvinn,skräp,skal,Städa,matrester

Överhuvudtaget äter Borgåeleverna ganska bra.

- Då centralköket togs i bruk hade vi lite svårigheter med att komma i gång, men under slutet av våren har vi fått feedback om att maten varit god. Centralköket har funnits endast ett läsår, och vi kommer hela tiden att förbättra maten. Utvecklingen stannar inte vid de veganska maträtterna.

Trend

En kommentator skriver så här:

"Det är modernt och inne, knappast för att det är bäst för växande ungdomar"

- Veganmat är förstås också modernt just nu, men jag tror inte att det är en övergående trend. Jag tror att veganismen har kommit för att stanna, men den kommer säkert inte någonsin att tilltala alla. En vegetarisk kost där man äter mjölkprodukter och ägg är så mycket lättare att genomföra utan att behöva fylla på med kosttillskott.

En person som lever på vegansk mat behöver komplettera sin kost med vitaminer och mineraler i pillerform, främst B12-vitamin och jod. Enligt Korhonen kommer det inte att bli ett problem i skolorna.

Älypuhelimella kuvataan ruoka-annoksia
Mattrender och "-ismer" kommer och går, men vissa blir kvar. Älypuhelimella kuvataan ruoka-annoksia Bild: Unsplash mat,fotografering,Mobile phone overuse,sociala medier

- En vegansk lunch i veckan gör inte att man behöver fylla ut sin kost med tillskott. Skollunchen är en tredjedel av dagens matintag, hoppeligen äter eleven också annat. Nu har vi dessutom världens chans att plocka ut de bästa möjliga veganska maträtterna till matlistan. Vi ska satsa på att få till stånd en så bra helhet som möjligt, både vad gäller näring och smak.

Korhonen påpekar också att det i de allmänna näringsrekommendationerna sägs att man ska äta mindre rött kött och mer grönsaker.

Också i skolmatsrekommendationerna från år 2017 sägs det att barnen ska serveras vitt kött oftare och rött kött mer sällan, samt att barnen ska serveras vegetariska alternativ oftare.

Alternativ lunch

Tidigare har det inte serverats veganmat i skolorna, men utbildningstjänsternas näringsarbetsgrupp har bestämt att veganmat i fortsättningen ska serveras som en specialkost åt barn vars föräldrar bestämt att barnen äter veganskt.

Vegetariska alternativ som spenatplättar och grönsakssoppor har serverats också tidigare, men snart kommer man att börja erbjuda ett vegetariskt lunchalternativ varje dag.

På frågan om det inte blir mer matsvinn av att erbjuda två olika lunchrätter på samma gång svarar Korhonen så här:

- Inte blir det mer matsvinn i det långa loppet. Många städer och kommuner har erbjudit vegetariska lunchalternativ sida vid sida med kött i flera år.

Pinaattia kasvimaalla
Spenat. Pinaattia kasvimaalla Bild: Yle/Tiina Jensen spenat

I början kan mer mat hamna i soporna eftersom man måste göra tillräckligt för att ingen ska bli utan.

- Men personalen lär sig snabbt hur mycket det lönar sig att beställa av olika maträtter och råvaror för att allt ska gå åt.

Då barnen själva får välja sina favoriträtter har spenatplättarna oftast funnits i top 5 tillsammans med traditionella kötträtter som köttbullar och kött- och makaronilåda.

Leila Korhonen ser fram emot att påbörja försöket med veganmat.

- Det blir intressant att ta fram recepten, och det ska bli spännande att se vad barnen och ungdomarna tycker om de veganska maträtterna.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland