Hoppa till huvudinnehåll

Regeringen säger att den hjälper arbetslösa, facken kritiska till ny modell för självständig jobbsökning

Regeringen bereder ändringar i övervakningssystemet för utkomstskyddet för arbetslösa. Tjänstemannacentralen STTK och de andra fackorganisationerna kritiserar Arbets- och näringsministeriets förslag på grund av de stora gråzonerna och tolkningsutrymmena.

Ministeriets förslag är tänkt att ersätta dagens system för karensdagar om den arbetssökande inte söker eller tar emot jobb.

Enligt förslaget ska den arbetssökande en gång i månaden rapportera om hur hen har sökt jobb.

Kravet på aktivitet bestäms i en personlig sysselsättningsplan som beaktar både den arbetslösas arbetsförmåga och regionala skillnader förekomsten av arbetsplatser.

I vanliga fall krävs fyra arbetsansökningar per månad.

Om rapporten uteblir eller om arbetssökandet är bristfälligt får den arbetslösa först en skriftlig påminnelse.

Om det inte hjälper dras arbetslöshetsersättningen in för 10 dagar. Om inte heller det hjälper dras ersättningen nästa månad in för 20 dagar.

Efter det åläggs den arbetslösa arbetsplikt.

Arbetsminister Jari Lindström presenterar ministeriets förslag till självständig jobbsökning.
Arbetsminister Jari Lindström presenterar ministeriets förslag till självständig jobbsökning. Bild: yle/ Patrik Schauman Jari Lindström,Finlands arbetsminister

- Den arbetssökande får fokusera på det väsentliga, det vill säga att söka jobb. Den arbetssökande får också själv besluta vilket lämpligt jobb han eller hon ska söka, säger arbetsminister Jari Lindström.

- Utgångspunkten är förtroende och rättvisa: Stöd erbjuds till dem som behöver det. Övervakningen grundar sig på de uppgifter som den arbetssökande uppger. Karenserna blir skäligare, menar han.

STTK köper det inte

Om Lindström tycker sig göra arbetsmarknaden en tjänst ser STTK det som en björntjänst. STTK kritiserar förslaget för att vara ett slarvigt hastverk.

- Med hiskelig brådska görs det ändringar vars inverkan inte har utretts ens nöjaktigt under förberedelserna, säger STTK:s direktör Katarina Murto.

Hon menar att det inte i sig är fel att vilja aktivera arbetslösa men Murto tycker att fallgropar för individen måste åtgärdas innan någon stiger i dem.

- Det är självklart att en arbetslös ska ha en plikt att söka arbete. Men i förslaget utgår man nu ifrån att den arbetssökande regelbundet och mekaniskt ska söka jobb som han enligt sig själv kan få. Det här hotar leda till väldigt tolkningsbara beslut när man avgör om den sökande har agerat enligt reglerna.

Akava: Rätt riktning

De högskoleutbildades fackorgan Akava ser positivt på det nya förslaget i den mån att det går åt rätt håll. Akava tycker att målet i det här skedet måste vara en sysselsättningsgrad på 75 procent, några procentenheter högre än den är nu.

- Arbetslösa arbetssökande kan nog förpliktas att aktivt försöka ta sig tillbaka in på marknaden. Skyldigheterna måste ändå vara i rätt förhållande såväl till sysselsättningsförutsättningarna som utbudet av tillgängliga tjänster, säger Akavas ekonom Heikki Taulu.

- Kraven måste balanseras med möjligheter och verktyg. Att enbart skrämmas med sanktioner leder helt säkert inte till önskat resultat.

Rättelse: Murto är direktör, inte verkställande direktör.

Artikeln har uppdaterats klockan 11.45. Referenserna till STTK:s benämning av förslaget som en aktiveringsmodell 2 har strukits då ministeriets förslag inte påverkar aktiveringsmodellen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes