Hoppa till huvudinnehåll

Sverigefinnarnas ställning som minoritet behöver bli starkare – ”De måste ses som en väsentlig del av samhället”

Drottninggatan i Stockholm
Drottninggatan i Stockholm Bild: Mostphotos Stockholm,Drottninggatan

Kai Latvalehto är en av andra generationens sverigefinländare som vet hur det är att bygga upp sin identitet mellan två olika kulturer. Han är född i Uleåborg men hans första barndomsminnen är från Göteborg.

– Jag växte upp i Sverige, men flyttade tillbaka till Finland i tonårsåldern tillsammans med mina föräldrar. Jag växte upp mellan två olika kulturer och under de senaste tio åren har jag grubblat över min sverigefinska bakgrund och identitet.

Intresset bar långt eftersom Latvalehto i sin doktorsavhandling har forskat i hur andra generationens sverigefinländare har byggt upp sin kulturidentitet. Han disputerar på fredag.

Det visar sig att den sverigefinländska minoriteten behöver bli starkare. Men den måste också omdefinieras.

Flera kulturer, en identitet

Var och en definierar sin kulturidentitet själv med hjälp av frågor som vem man är, vilken grupp man tillhör och vilken grupp man vill tillhöra.

Men för andra generationens sverigefinländare har frågan om tillhörighet varit svår.

Den första generationens sverigefinnar växte upp i en finsk miljö medan deras barn, den andra generationen, växte upp i en finsk familj och anpassade sig till en svensk miljö.

Många sverigefinländare känner sig kopplade till flera olika kulturer samtidigt.

– Andra generationens sverigefinnar kan uppleva sig själva som till exempel västeråsare eller stockholmare, samtidigt som de kan uppleva sig själva som finnar eller svenskar.

Många identifierar sig inte ens som sverigefinländare utan tänker att det är bara deras föräldrar som kan kallas för det.

Sverigefinländare ses inte som en väsentlig del av samhället

Andra generationens sverigefinländare har också haft svårt att definiera sin identitet eftersom majoritetssamhällen inte sett sverigefinländare som en väsentlig del av varken Finland eller Sverige enligt Latvalehto.

I Sverige har man blivit betraktad som finländare och i Finland som svensk, säger han.

– Då är man i ett konstigt läge, mittemellan två kulturer. Och det här berör speciellt andra generationens sverigefinländare.

Kai Latvalehto har forskat i hur andra generationens sverigefinländare har byggt upp sin kulturidentitet.
Kai Latvalehto har forskat i hur andra generationens sverigefinländare har byggt upp sin kulturidentitet. Kai Latvalehto har forskat i hur andra generationens sverigefinländare har byggt upp sin kulturidentitet. Bild: YLE/ Sam Stäuber man,kai latvalehto

”Samhället måste ändra på hur det ser på sverigefinskheten”

Men den sverigefinska identitetens framtid ser dyster ut. Åtminstone om man inte snart omdefinierar begreppet ”sverigefinskhet” och vad det står för.

Enligt Latvalehto behöver majoritetssamhället ändra på hur det ser på sverigefinländare och sverigefinskheten.

Majoritetens bild av dagens sverigefinländare liknar fortfarande den bilden som grundar sig på uppfattningarna om första generationen.

– Det vill säga en finne som har flyttat till Sverige i vuxenålder och pratar kanske svenska men bryter på finska. Och det stämmer ju inte längre! Har inte stämt på tjugo år, säger Latvalehto.

– Sverige kan inte heller se sverigefinländare som invandrare längre då det huvudsakligen är redan andra eller tredje generationens sverigefinländare som bor i landet. Sverigefinskheten ska ses som en väsentlig del av Sverige och av Finland precis på samma sätt som finlandssvenskheten är en väsentlig del av Finland.

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland