Hoppa till huvudinnehåll

Är Pride längre radikalt? "Det kan bli lite väl mycket karneval och lite för lite kamp"

Petra Nysten
"Ingen är fri före alla är fria! - Petra Nysten deltar i årets Pride-tåg Petra Nysten Bild: Yle/Johan Ekman Helsinki Pride

Årets prideparad i Helsingfors samlade enligt polisen närmare hundratusen deltagare. Samtidigt blir frågan huruvida evenemanget alls mera kan betraktas som så radikalt som det var tidigare.

Många rättigheter som idag anses självklara har inte alltid varit det och det är allt skäl att minnas att mänskliga rättigheter är resultatet av en lång kamp.

Petra Nysten hör till dem som har något motstridiga känslor på pridetåget idag trots att hon också är glad över att så många människor deltar.

- Jag skulle gärna se att man uppmärksammade mer den kamp som lett till att man ofta öppet idag i Finland kan visa att man älskar människor av samma kön, eller att man har en annan könsidentitet än den som definierats för en vid födseln, säger Nysten.

Nysten efterlyser också ett lite radikalare grepp för pride-evenemanget.

- Det kan bli lite väl mycket karneval och lite för lite kamp ur min synvinkel sett, säger Nysten.

Det finns en mängd frågor hon tycker att borde uppmärksammas mera i dagens Finland.

- En fråga är att många nog är upprörda över könsstympning när det sker utomlands, samtidigt som vi inte alltid tänker på att interkönade barn könsstympas här i Finland. Translagen är förstås en annan fråga. Jag hoppas de flesta är medvetna om det inhumana i att det krävs att man är steril för att kunna korrigera sitt kön, säger Nysten.

Nysten vill också poängtera att pride handlar om jämlikhet i bred bemärkelse.

- Ingen är fri före alla är fria. Jag är orolig över utvecklingen vad gäller mänskliga rättigheter generellt. Samtidigt som vi förfasar oss över hur man gör i USA när man låser in barn i fängelselika förhållanden, så ska vi komma ihåg att sådant också sker i Finland, säger Nysten.

Myndigheter på plats

Aija Salo, som är överinspektör på diskrimineringsombudsmannens byrå, är på plats idag för att visa att man kan vända sig till myndigheter om man upplever diskriminering på till exempel arbetsplatsen eller i skolan.

Jag är också rädd för att många personer inte litar tillräckligt på myndigheter― Aija Salo

- Vi får in jätte få anmälningar när det gäller just sexuell lägning. Delvis kanske det är för att vi inte är så kända, men jag är också rädd för att många personer inte litar tillräckligt på myndigheter, säger Salo.

Salo, som också vill fästa uppmärksamhet vid att det finns flera grupper som utsätts för diskriminering, tycker att det är bra att mångfalden tydligt kommer fram på årets pride.

- Mångfalden syns lyckligtvis också allt mer i pridetåget. Att det finns ett eget block i tåget för personer med funktionsnedsättning och för asylsökande, gör att hbtq-samfundets egen mångfald är tydlig. Och så ska det vara, säger Salo.

Aija Salo ansvarar för samefrågor vid Diskrimineringsombudsmannens byrå.
Aija Salo Aija Salo ansvarar för samefrågor vid Diskrimineringsombudsmannens byrå. Bild: Yle diskrimineringsombudsmannen

Läs också