Hoppa till huvudinnehåll

Ingen svenska på tillnyktringsstationen och myndigheter som twittrar bara på finska - se vilka klagomål mot språklagen som rapporteras

Folktingets flagga i rött och gult, har slagit knut på flaggstången på husfasaden
Folktinget fick in 110 anmälningar ifjol - i tiotals fall uppfylls inte språklagens anda. Folktingets flagga i rött och gult, har slagit knut på flaggstången på husfasaden Bild: Ingemo Lindroos, Yle Svenska Finlands folkting,flagga

Får Skyddspolisen heta Supo på svenska? Har man rätt att få service på svenska både i fängelset och på tillnyktringsstationen? Svenska Yle har gått igenom alla de klagomål som har lämnats in om bristande service på svenska under det senaste året. Vi listar några av de intressantaste fallen.

Om man misstänker ett brott mot språklagen eller diskriminering på grund av språk, kan man lämna in ett klagomål eller en anmälning till Diskrimineringsombudsmannen (DO), Justitieombudsmannen (JO), Justitiekanslern (JK) eller Folktinget.

Under 2017 behandlade DO, JO och JK sammanlagt 32 ärenden som ledde till någon form av åtgärder. Oftast handlar åtgärderna om att de övervakande myndigheterna ger sin uppfattning och får svar på hur situationen ska förbättras.

Också Folktinget behandlade tiotals anmälningar där språklagen inte har följts. Folktinget är inte en myndighet och kan inte kräva svar av de instanser som klagomålen gäller, men trots det får Folktinget ofta svar av de berörda instanserna.

Rätt att tala svenska också i fängelset

Justitieombudsmannen har behandlat 18 ärenden som berörde svenskan ifjol, och alla var väl grundande, det vill säga ledde till åtgärder.

Både polisen och social- och hälsovården är områden som dominerar då det gäller bristande service på svenska i kontakten med myndigheter och kommuner.

Motorcykelpolis i Åbo.
Polisen ska kunna tala svenska vid trafikövervakning, också då den är rutinmässig, bedömde JO. Motorcykelpolis i Åbo. Bild: Yle/Linus Hoffman trafikolycka,trafikövervakning,brott (juridik)

Ett fall gällde en svenskspråkig fånges rätt att få använda svenska som kontaktspråk i fängelset, även om fången hade använt finska i början av sin fängelsetid. JO ansåg att fången hade rätt att byta kontaktspråk till svenska.

Rätt att tala svenska med polisen när man får böter

I ett fall som gäller polisens trafikövervakning har den svenskspråkiga servicen inte fungerat från polisens sida.

Den svenskspråkiga personen har velat tala svenska med polisen, samt få böteslappen på svenska. JO avgjorde frågan till den svenskspråkiga personens fördel.

Om det finns orsak att anta att kundens modersmål är ett annat än majoritetsspråket, så ska polisen fråga vilket språk kunden vill använda, då det handlar om ett tvåspråkigt polisdistrikt.

Det är viktigt att kunden själv får välja språk, även om förfarandet är runtimässigt, skriver JO i sin årsberättelse.

JO: myndigheter måste informera på sociala medier också på svenska

En aktuell fråga är hur myndigheter informerar på svenska och finska på sociala medier. Det nyaste materialet på FPA:s Instagram-konto vara i huvudsak på finska.

Facebook-sidorna Opintotuki och Kela-Kerttu fanns bara på finska. Också Skyddspolisens inlägg på Twitter var nästan enbart på finska, skriver Justitieombudsmannen i sin årsberättelse.

Grafik med olika sociala medie-tjänsters logon.
Myndigheter ska informera både på svenska och finska på sociala medier. Grafik med olika sociala medie-tjänsters logon. Bild: Laura Koivunen | Yle Uutisgrafiikka sociala medier,Facebook,Instagram,WhatsApp,Snapchat,LinkedIn

En utmaning för dem som ska övervaka att språklagen följs är att språklagen är 16 år gammal, medan mycket av digitaliseringen och kommunikationen har förändrats sedan dess.

Enligt JO ska tvåspråkigheten synas bättre hos flera myndigheter som använder sociala medier. Den viktigaste informationen borde finnas på båda språken, också på de nya plattformarna.

- Språklagen förutsätter inte att allt material måste se likadant ut på båda nationalspråken. Men om det är uppenbart att största delen av materialet finns enbart på finska, så måste JO konstatera att det inte är i enlighet med språklagen, säger referendarierådet Mikko Sarja på Justitieombudsmannens byrå.

All information måste inte se likadan ut på finska och svenska― Mikko Sarja, Justitieombudsmannens byrå

Också Justitiekanslern har påpekat problemet i att ett ministerium hade gett ett svar bara på finska på Twitter, där frågan hade ställts på svenska.

JO tar ofta ställning till myndigheters och kommunala instansers namn. De ska överlag finnas på båda språken, medan kommunala eller statliga affärsverk får heta till exempel Posti eller VR, på både finska och svenska.

Ett fall där JO har gjort ett avgörande är förkortningar, som Supo för Skyddspolisen (se faktaruta).

Får Skyddspolisen heta SUPO på svenska?

Justiteombudsmannen gjorde ett avgörande som gäller förkortningen och logotypen för Skyddspolisen.

Förkortningen "SUPO" används både på svenska och finska, fastän den kommer från det finskspråkiga namnet Suojelupoliisi.

JO ansåg att om man idag grundade en ny myndighet, med namnet Suojelupoliisi-Skyddspolisen, så skulle det inte vara acceptabelt att bara använda den finska förkortningen i officiella sammanhang.

"SUPO" fick ändå grönt ljus av JO, eftersom förkortningen har varit så länge etablerad, redan under den gamla språklagens tid.

Justitieombudsmannen ansåg att det är viktigt att Skyddspolisen så långt som möjligt behandlar de båda nationalspråken jämlikt. Det kan man göra genom att i svenskspråkiga sammanhang använda sig av formen "SUPO-Skyddspolisen", vilket Skyddspolisen redan har gjort, ansåg JO.

En annan fråga som JO har tagit ställning till är hur snabbt myndigheter ska lägga ut ny information på svenska på sina webbsidor.

- Vi har rekommenderat att man borde publicera information samtidigt på båda språken, även om det inte finns några bestämmelser uttryckligen om det. Det händer ofta att man först publicerar webbsidor på finska och sedan på svenska, säger Sarja.

En skylt i riksdagen med texten Riksdagens justitieombudsman övervakar, och exempel på något område
JO övervakar att myndigheterna lever upp till språklagens anda. En skylt i riksdagen med texten Riksdagens justitieombudsman övervakar, och exempel på något område Bild: Ingemo Lindroos, Yle Justitieombudsmannen

Överlag är ändå medvetenheten om de språkliga skyldigheterna ganska god hos myndigheterna, bedömer Mikko Sarja, som har övervakat rättigheterna i 15 år.

JK: Rätt att betjänas på svenska inom barnskyddet

Ett fall från Justitiekanslerns årsberättelse gäller barnskyddstjänster på svenska. Staden ifråga klarade av att ordna barnskyddstjänster på svenska förutom i brådskande situationer.

Orsaken till bristen var att staden hade svårt att rekrytera svenskkunniga anställda och antalet svenskspråkiga barnskyddsklienter var överlag litet, uppgav staden.

JK konstaterade att rätten att använda svenska eller finska är en subjektiv rätt som myndigheterna ska tillgodose, oberoende av situation.

Provresultat och tandläkartid fanns bara på finska

Under det senaste året har Folktinget fått in 110 anmälningar. Alla har leder inte till åtgärder, till exempel om informationen har varit för knapphändig.

En del fall handlar enbart om att ge råd i språkskyddsfrågor, medan vissa gäller privata aktörer som inte omfattas av språklagen. Men också hos Folktinget kan man tala om tiotals fall där man kan se att aktörer som omfattas av språklagen inte lever upp till den.

Många av dem som tar kontakt har inte fått service på svenska inom social- och hälsovården, i synnerhet i Nyland och Egentliga Finland.

Åbolands sjukhus i Åbo
Många kontakter till Folktinget gäller brister i servicen på svenska i hälsovården. Åbolands sjukhus i Åbo Bild: Yle/Nora Engström åbolands

Ett exempel handlar om en patient som fick sina provresultat enbart på finska. I ett annat fall fick patienten en kallelse till tandläkaren på finska. I bägge fallen var patientens språk registrerat som svenska.

Folktinget: Svenskan glöms bort vid upphandlingar

En problem som Folktinget ofta stöter på är att svenskan inte alltid hänger med, vid privatiseringen av offentliga tjänster, säger språkskyddssekreterare Stephanie Lindberg.

- Ofta glöms kanske språklagens krav bort. Den instans som tar över uppgiften av en offentlig instans bör ju följa språklagen: ge service och informera på svenska, säger Lindberg.

Svenskan glöms ofta bort när tjänster digitaliseras― Stephanie Lindberg, språkskyddssekreterare

I och med att fler offentliga tjänster digitaliseras ser Folktinget en trend också i att svenskan kan glömmas bort när webbtjänster förnyas.

- Det är ett problem att det här sprider sig också till andra områden än hälsovården, som till undervisningssektorn, säger Lindberg.

Daghemsblanketter är ett exempel där det är vanligt att frågor om barnet och hemförhållanden ofta står på finska, fastän föräldrarna är svenskspråkiga och fyller i blanketterna på svenska.

Ingen svenska på tillnyktringsstation för ungdomar

Ett svenskspråkigt barn hade förts av väktare till en tillnyktringsstation i en stad i Nyland. De sociala myndigheterna kontaktade den ansvariga föräldern.

All kommunikation med både barnet och föräldrern gick enbart på finska. Också dokumentationen till föräldern fanns bara på finska.

I utlåtandet från tillnyktringsstationen fanns dessutom en osaklig kommentar om att barnet hade krävt att få service på svenska.

De här uppgifterna kommer fram i anmälan som har kommit in till Folktinget. Folktinget har skickat ett utlåtande till de berörda instanserna.

Folktinget skriver i sin årsberättelse att endast polisen har reagerat på utlåtandet, men att föräldrern uppger att tillnyktringsstationens ledning är medveten om den bristande servicen på svenska, och strävar efter att förbättra situationen.

Ett nytt problem som Folktinget har uppmärksammat är att ministeriernas tjänst för att be in utlåtanden lausuntopalvelu.fi har fungerat dåligt på svenska.

Det handlar ofta om utlåtanden om nya lagförslag. Organisationer som ger utlåtanden får i många fall information bara på finska, om vad de ska ta ställning till, enligt Folktinget. Många har kontaktat Folktinget i den här frågan, säger Stephanie Lindberg.

- Det finns nödvändigtvis inte ens kontaktuppgifter där du kan ställa frågor på svenska, vilket enligt lagen absolut bör finnas, säger hon.

DO: Diskriminering att inte få service på svenska vid sjukhusjour

Under år 2017 fick Diskrimineringsombudsmannen in sju klagomål som ledde till åtgärder, på grund av diskriminering av svenskspråkiga eller bristande service på svenska.

Till dem hör bland annat fallet med Sune Fromholz, som uppmanades tala finska, då han besökte jouren i Salo hösten 2016, som också Svenska Yle har rapporterat om.

DO konstaterade att det var frågan om diskriminering, och sjukvårdsdistriktet har lovat göra flera förbättringar.

Ett annat exempel är ett klagomål som gällde en person som inte hade fått svar på svenska i Folkpensionsanstaltens telefontjänst, inom en rimlig tid.

Ett tredje klagomål gällde ett svar som en person fick enbart på finska på ett överklagande, som hade gjorts på svenska hos den kommunala parkeringsövervakningen.

"Finlandssvenskar utsetts för regelrätta trakasserier"

Diskrimineringsombudsmannens byrå, som är en omorganisering av den tidigare Minoritetsombudsmannens byrå, har haft hand om diskriminering av svenskspråkiga sedan tre år tillbaka. DO Kirsi Pimiä ser en ökning då det gäller kontakterna från finlandssvenskarna.

- Också hatretoriken syns. Det svenska språkets ställning som det andra nationalspråket ifrågasätts och de svenskspråkiga utsätts för regelrätta trakasserier, säger Pimiä.

- När vi har diskuterat med Folktinget, med medier och när vi följer sociala medier så märker vi av trakasserier mot finlandssvenskarna.

Kirsi Pimiä i profil på taket till DO:s byrå, betonghöghus i bakgrunden
- Finlandssvenskar utsätts för regelrätta trakasserier på sociala medier, säger DO Kirsi Pimiä. Kirsi Pimiä i profil på taket till DO:s byrå, betonghöghus i bakgrunden Bild: Ingemo Lindroos, Yle Diskrimineringsombudsmannen,Kirsi Pimiä

Slår man ihop de klagomål som lämnas in till DO, JO och JK handlar det om 32 fall där man kan tala om diskriminering av svenskspråkiga, eller att myndigheterna inte lever upp till språklagens anda.

Klagomålen är toppen av isberget― Kirsi Pimiä, Diskrimineringombudsman

Det är sannolikt bara en bråkdel av den bristande service eller diskriminering som svenskspråkiga utsätts för årligen. Det säger DO Kirsi Pimiä.

- Jag tror att de klagomål som kommer in är bara toppen av isberget. Jag tror också att finlandssvenskarna är så vana vid att de inte får service på svenska, att de inte ens försöker ändra på det, säger Pimiä.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes