Hoppa till huvudinnehåll

"Finlandssvenskar är usla på att samarbeta"

De tio finlandssvenska budorden kolumn 3
"Tänk på att hålla de sociala kontakterna heliga" De tio finlandssvenska budorden kolumn 3 Bild: ©Helsingin kaupunginmuseo,Helsingfors stadsmuseum,Helsinki City museum budorden,Jens Berg,Svenskfinland

Finlandssvenskarna har traditionellt sett ett stort socialt kapital. Speciellt bland de äldre tar det sig uttryck i ett rikt föreningsliv och i politisk aktivitet.

Men nu växer en ny generation upp. Vi flyttar till Sverige och globaliseras. Vad betyder det för Svenskfinland?

Det tredje budordet lyder: Tänk på att hålla de sociala kontakterna heliga.

Är du släkt med en Fredrik som var i Dragsvik samtidigt som jag? Har din syster studerat på Akademin? Har ni en flicka som spelar handboll i BK?

När finlandssvenskar träffas inleds den stora kartläggningen. Vem är släkt med vem och hur passar den nya biten in i det sociala pusslet.

Vi finlandssvenskar är sannolikt världsmästare på att försöka hitta gemensamma bekanta och gemensamma nämnare i tillvaron.

Vi kallar det för Ankdammen, men på ett vetenskapligt språk heter det socialt kapital. Och socialt kapital är något som vi finlandssvenskar traditionellt sett har mycket av.

Socialt kapital är kombinationen av sociala nätverk, sociala resurser, stöd och förtroende. Det är en sorts vi-anda eller gemenskap.

När forskarna har analyserat det finlandssvenska sociala kapitalet har de kommit till att det framför allt tar sig uttryck i ett rikt föreningsliv och i en politisk aktivitet.

Speciellt de äldre finlandssvenskarna är på många håll riktiga föreningsaktivister. Det sociala kapitalet bildar de små trådarna i det nätverk som binder samman det man kan kalla för Svenskfinland.

De små kretsarna

En grupp kan använda sitt sociala kapital på två huvudsakliga sätt. Man kan antingen använda det till bridging eller till bonding.

I bonding använder man kapitalet till att stärka gruppens interna sammanhållning. Man länkar samman och utgår från likheter mellan människor.

Om bondingen går till överdrift ökar den motsättningarna mellan olika grupper.

I bridging använder man det sociala kapitalet till att länka samman människor från olika grupper. När det gäller att sprida information om en grupp är bridgingen överlägset bättre än bondingen.

Jag vågar påstå att vi finlandssvenskar som regel har använt vårt sociala kapital begränsat. Vi satsar kapitalet på bonding inom vår närmaste krets.

Få nätverk sträcker sig utanför de egna regionala gränserna och det är bland annat därför det är så svårt att få till stånd ett genuint samarbete i Svenskfinland.

Och det är bland annat därför också som så många finskspråkiga upplever att vi finlandssvenskar vänder oss inåt och stirrar på vår egen navel.

Det nya nätet

Men det knakar i nätverket. Det växer i nya väderstreck, det vävs nya trådar och det ändrar form. Om det är bra eller inte för konstruktionen Svenskfinland är en annan fråga.

Enligt en utredning från tankesmedjan Magma flyttade 26 000 finlandssvenskar utomlands mellan åren 2000 och 2015. Av de här var det hela 17 000 som valde att flytta till Sverige.

Det är sex procent av finlandssvenskarna! Endast hälften flyttar tillbaka.

Samtidigt blir den första digitala generationen vuxen.

Den så kallade generation Y, eller personer födda 1985 eller senare, har vuxit upp med en uppkoppling och med helt andra tekniska förutsättningar att bilda nätverk över alla gränser.

Sociala medier, communities baserade på nischade intressen och en globalare arbetsmarknad gör att förutsättningarna och möjligheterna att umgås över gamla geografiska gränser har mångfaldigats.

I arbetet med den här serien träffar jag Troy Björkman. Han är 25 år och är hemma och vänder i Helsingfors.

Han har nyss avslutat sina studier i Kanada och ska nu åka på en längre resa till Peru. Där ska han jobba som volontär och resa runt med sin ryggsäck.

Troy är aktiv inom en global community som ägnar sig åt att åka skateboard. De umgås på nätet och träffas för att åka på olika ställen i världen.

Det var också kontakterna inom skateboardvärlden som förde honom till Peru. Han tycker inte att han är unik på något sätt. Han säger att de flesta av hans finlandssvenska kompisar lever ett snarlikt liv.

Han ser sig hellre som en global medborgare än enbart som en finlandssvensk.

Jag ser att trenderna talar för att finlandssvenskarna håller på och skifta fokus för hur vi använder det sociala kapitalet.

Vi åker ut och skapar nya nätverk. Det leder till att konstruktionen Svenskfinland förändras. Via individer växer vetskapen ute i världen om att det finns finlandssvenskar.

Samtidigt blir antalet spindlar som väver traditionella nät på hemmaplan färre. Den nya internationella finlandssvensken växer fram.

Vad tycker du?

I sin serie "De tio finlandssvenska budorden" resonerar Jens Berg kring obekväma frågor och fenomen som rör Svenskfinland. Serien sänds under fem veckor på Yle Vega sommaren 2018 och finns på Arenan.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle