Hoppa till huvudinnehåll

Intresse för fiskodling ute på öppet hav ökar - professor kritisk till om det är ekologiskt och ekonomiskt försvarbart

Fiskar i fiskodling.
Myndigheterna vill öka mängden inhemsk odlad fisk. Regnbåge och sik kan kanske odlas på öppet hav i större anläggningar än tidigare. Fiskar i fiskodling. Bild: Copyright Pekka Tuuri fiskodling

Öppet hav där vattnet är tillräckligt djupt och strömt - här kan företag anhålla om att få odla fisk i större skala. Myndigheterna har lokaliserat lämpliga platser i Bottniska viken. Men både Finska viken och Skärgårdshavet anses redan vara alltför belastade.

Hittills har fiskodlingen skett närmare land, vid kusten eller i skärgården. Det har också väckt kritik. Jord- och skogsbruksministeriet har, tillsammans med Miljöministeriet och naturresursinstitutet Luke nu lokaliserat nya platser ute till havs, där anläggningarna kunde vara större för att garantera lönsamheten bland fiskodlarna.

Sebastian Höglund och Andreas Segervall planerar att starta en fiskodling i vattnen utanför Jakobstad  2019
Sebastian Höglund vid Ekofisk tillsammans med Andreas Segervall Sebastian Höglund och Andreas Segervall planerar att starta en fiskodling i vattnen utanför Jakobstad 2019 Bild: Yle/Kjell Vikman fiskodling,Jakobstad,Larsmo,andreas segervall

Sebastian Höglund har fått grönt ljus

En av dem som fått en första klarsignal för fiskodling på öppet hav är Sebastian Höglund i Jakobstad. Han är bekymrad över fiskläget - både när det gäller vilda fiskstammar och hela näringen. Han betecknar läget som en krissituation.

Han motiverar fiskodling längre ut till havs med att få fram bästa möjliga odlade fiskprodukt.

- Jag vill inte lämna något dåligt efter mig heller. Jag vill bygga på något hållbart. Det här är bästa möjliga, odling längre ute till havs.

Tekniska nämnden har beviljat honom tillstånd för vinterförvar av hans fiskkassar i skydd för packisen.

- Vi har som mål att börja med fiskodling längre ut nästa vår. Många myndigheter behandlar våra ansökningar och processen är tidskrävande, säger Höglund.

När ansökningsrumban är avklarad är det Regionförvaltningsverket som tar ställning till miljötillståndet för fiskodling. Sedan kan förberedelserna ta fart på allvar.

- Vi behöver sjövana personer, det är nummer ett. Utrustningen ska vara hållbar, förankringen är avgörande och ska vara anpassad på ett helt annat sätt till tuffa förhållanden ute till havs.

Det viktiga är att skydda odlingsutrustningen över den kallaste tiden, på Jakobstads breddgrader kan isförhållandena vara svåra och fisken kan bara odlas under den isfria tiden.

Vi måste öka andelen inhemsk fisk

Han säger att det finns ett stort behov av inhemsk fisk, som vi gör nu kör vi fisket helt i sank.

- Bara 16 procent av den sålda fisken i Finland är inhemsk, resten är importerad. Det finns en klar orsak att öka den inhemska andelen.

Lax.
Den norska laxen dominerar i de finländska fiskdiskarna sedan länge. Lax. Bild: Yle/Jonas Blomqvist fiskdisk

Att odla fisk längre ut till havs har fördelar - men också nackdelar.

- Den odlade fisken ute till havs av högre kvalitet, det finns mycket syre och vattenkvaliteten är god. Produkten blir hälsosammare. Vattentemperaturen är heller inget problem längre ut till havs. Men allt kostar mer, arbetssträckorna är längre.

Finland är föregångare när det gäller fiskfoder

Höglund nämner också de stora framsteg som gjorts gällande fiskfoder.

- Det vi använder är miljövänligt och högklassigt. Finland är nummer etta i världen i det här. Vi är föregångare med det så kallade Östersjöfodret och det beror på att vi ställer stränga krav på fiskodling i det här landet.

Höglund betecknar fiskfodret som används i dag som "kretsloppsfoder", gjort på strömming.

- Vi tar upp strömming enligt kvotbaserat fiske. Det går inte att jämföra med vad man gör i Norge eller Chile, säger han.

Samarbetet med fiskfoderfabriken i Kasnäs fungerar bra. Strömmingen avgiftas, dioxinerna avlägsnas, innan den blir foder.

- Ett kilo foder ska ge ett kilo fisk. Utsläppen är små från fiskodlingen numera.

Under nästa år blir vi fler som satsar på fiskodling längre ute till havs― Sebastian Höglund

Sebastian Höglund efterlyser också en större dialog mellan alla olika parter i samhället: beslutsfattare, forskare, fiskodlare, stugägare.

- Vi måste samarbeta för att få fram de bästa lösningarna för alla parter. Naturresursinstitutet Luke har varit en god samarbetspartner, när det gäller att få fram de bästa fiskodlingsplatserna.

- Riktlinjen är "ut till havs", summerar han. Under nästa år blir vi fler som satsar på det här.

Orian Bondestam arbetar med fiskefrågor vid Jord-och skogsbruksministeriet.
Orian Bondestam, konsultativ tjänsteman vid Jord- och skogsbruksministeriet. Orian Bondestam arbetar med fiskefrågor vid Jord-och skogsbruksministeriet. Bild: Yle/Anna Savonius Fisk,fiske,orian bondestam

Vid Jord- och skogsbruksministeriet betecknar Orian Bondestam, konsultativ tjänsteman på ministeriet, utvecklingen inom den inhemska fiskodlingen som önskvärd.

- Vi hörde nyss att ett tillstånd har beviljats för 600 ton fisk vid Raumo, vid det öppna havsområdet. I Bottenviken utanför Uleåborg finns ett annat beviljat lov på tusen ton odlad fisk. I norra Skärgårdshavet finns ytterligare ett beviljat lov på 300 ton, utanför Gustavs, säger Orian Bondestam.

En del av de här tillstånden har ännu besvärstid kvar.

Bondestam förklarar att siffran ton begränsar mängden foder som används vid fiskodlingen ifråga - eller mer preciserat mängden fosfor och kväve i fodret. I slutändan betecknar siffrorna sedan mängden fisk.

- Vi ser det som önskvärt att vi i Finland kan producera fisk så att vi inte endast importerar den. Vi importerar fisk för 300 miljoner mer än vi producerar och exporterar den själva. Handelsbalansen är skev.

För tillfället finns det flera pågående ansökningar och planerade ansökningar om fiskodling längre ute till havs.

Vad säger ni åt dem som är bekymrade över vattnets tillstånd inskärs, utskärs och ute på havet?

- Vi säger att vi har skapat ett bättre system för fiskodling i dag, fodret är av hög kvalitet, vi har skurit ner på utsläppen betydligt.

- Vi har en plan på var fiskodlingarna ska placeras. Nu kommer de inte nära stugor utan längre ut till havs. Vattnet strömmar bra där ute och det blir inte ansamlingar av näringsämnen på samma sätt, förklarar Bondestam.

Han betonar att omständigheterna ute till havs är utmanande för fiskodlingen. Vågorna går höga och det behövs kraftigare anläggningar med tyngre ankar.

- Det är besvärligare att föra fodret ut till anläggningarna och det ger högre kostnader. Därför behöver man tillstånd för större produktionskvoter för att säkra lönsamheten. Det är orsaken till att vi talar om "stora" tillstånd.

Laxodling i vattnen kring Skjervøy i Nordnorge
Fiskodlingen i Norge har blivit en storindustri. Laxodling i vattnen kring Skjervøy i Nordnorge Bild: Patrick Holmström skjervöy

Hur ska man utfodra fiskarna om stormen pågår en vecka och sjögången är hård ute till havs?

- Man behöver ha stora, hållbara bassänger och en större, stabilare båt, till och med större fartyg. När man talar om en anläggning på tusen ton så är det lika mycket foder som behövs för att producera den mängden fisk, säger Bondestam.

Att sänka ner en fiskodling under vattenytan är en reell möjlighet vid hård sjögång

I framtida planer på fiskodling längre ut till havs nämns både anläggningar som går att sänka under vattenytan vid storm, undervattenskameror som granskar läget vid anläggningen och matning på distans. Det här låter väldigt dyrt, är det värt mödan?

- Vi har inte sådana här system i bruk i Finland. Man forskar kring det internationellt och naturresursinstitutet Luke har fått medel för att forska i de här frågorna.

- Att sänka ner en odling under vattenytan kan vara ett reellt alternativ för att undvika sjögången därute. Man måste också lösa det hela så att fisken inte smiter och hur man ska utfodra den om stormen blir långvarig.

Norge är en av föregångarna gällande fiskodling ute till sjöss.

- Där har de problem med laxlusen närmare kusten. Det är en parasit som sprids på skinnet. Den sprids också till vild fisk. Därför söker norrmännen alternativ för fiskodling - längre ut till havs. De har stora resurser att satsa.

- Mycket inom fiskodlingen görs också i Danmark och Kanada. Vi följer nog med utvecklingen utomlands.

- Här hemma vill vi få odlingsanläggningarna längre ut till havs. Men Östersjöfodret ger oss nya möjligheter. (nämndes tidigare av Sebastian Höglund, red.anm. ).

Fabrik med båthus i förgrunden.
Fiskfoderfabriken i Kasnäs. Fabrik med båthus i förgrunden. Bild: Yle/Monica Forssell fiskmjölsfabrik

Också Bondestam säger att man är nöjd med fiskfabriken i Kasnäs. Han medger ändå att hela frågan - fiskodling längre ute till havs - innehåller många utmaningar.

- Anläggningarnas storlek för att säkra lönsamheten - vi har förstått att det borde röra sig kring tusen ton - i Norge är de betydligt större. I Sverige finns det odlingar i sjöar på 1 500 ton så omfattningen måste vara stor för att säkra lönsamheten.

Slutna landbaserade fiskodlingar intressanta

I Varkaus finns en sluten anläggning. Där odlas regnbåge och man gör små filéer av den. Man har integrerat fiskodlingen med pappersfabriken där.

- Man använder samma vattenreningssystem och det är en win-win situation. Då kan man minimera utsläppen, säger Bondestam.

- Vi behöver både landbaserad fiskodling och den ute till havs. Då kan vi säkra en tillräcklig fiskproduktion. Det är också svårt att göra en landbaserad fiskodling lönsam.

Intressant verksamhet med slutet kretslopp vid fiskodlingen i Varkaus, ett win-win projekt

Bondestam förklarar att investeringarna för fiskodling på land är stora och det har förekommit problem både i Danmark, Finland och på Åland.

- Vi hoppas att verksamheten i Varkaus kunde bryta utvecklingen. En sluten odling kunde till exempel producera sättfisk - och sista odlingsfasen kunde sedan ske ute på havet. Där kan fisken snabbare och billigare växa till sig.

Trålare lossar strömming till fiskmjölsfabriken i Kasnäs.
Kasnäsfabriken slukar mycket strömming. Trålare lossar strömming till fiskmjölsfabriken i Kasnäs. Bild: Yle/Monica Forssell strömming,fiske,fiskmjölsfabrik,Kasnäs

Kommer det i framtiden att vara företagen eller kommunerna som anhåller om lov att grunda en fiskodling längre ute till havs?

- Det här är en intressant möjlighet. Det är arbetsdrygt och dyrt att ansöka om tillstånd i dag. Man funderar över att i framtiden låta kommunen - till exempel just nu Nystad - förbereda det hela och visa vilket område det är fråga om.

- När kommunen sedan fått sitt tillstånd kunde man konkurrensutsätta det eller hyra ut det åt ett företag. Då kunde fiskodlaren koncentrera sig på sitt egentliga jobb och inte behöva bråka om den administrativa delen.

Pionjärerna - bland dem tidigare nämnda Sebastian Höglund - har tvingats sköta ansökningsprocessen själva. Den kan ta flera år och kosta mycket. Det finns också flera företag som har olika tillstånd på gång och det blir besvärligt i längden.

Skärmdump med texten vattenbruksstrategi 2022.
Skärmdump med texten vattenbruksstrategi 2022. Bild: Yle/Anna Savonius strategi,vatten,fiskodling,akvakultur

Hur ser du på balansgången mellan fiskodling på land, i skärgården och längre ut till havs ur ett tioårsperspektiv?

- Vi hoppas att vår vision fullbordas - att vi i Finland kunde producera 20 miljoner kilo fisk, vi har inte definierat om den kommer från land eller från havet.

Den finländska biten kunde enligt Bondestam handla om regnbåge sik och öring.

Du håller inte med dem som bor vid våra kuster om att vi inte behöver "fler förorenare"? Finländska vattenområden är redan hårt belastade.

- Vi tycker att man ska göra det bästa för att förbättra Östersjöns tillstånd. Även våra fiskbestånd förutsätter ett gott tillstånd i havsmiljön.

- För närvarande står vattenbruket eller fiskodlingen för 1-2 procent av fosfor- och kvävebelastningen, så vi ifrågasätter om det är rätt att fokusera på fiskodlingen. Borde man inte se över de större belastningsformerna?

Bondestam säger att ministeriet kanske inte har lyckats kommunicera detta tillräckligt väl till allmänheten.

- Samtidigt har folk eventuellt blivit fast i bilden av fiskodlingen då den började på 1980-talet. Då var föroreningarna från den större, men nuförtiden är odlingstekniken och fodret bättre.

- Ett gott tecken på näringens hållbarhet är att WWF har gett grönt ljus för odlad inhemsk regnbågslax och sik i sin fiskguide.

Du säger således att det är hållbart att öka på fiskodlingen i alla former i dag i Finland?

- På land i slutna odlingar, till havs längre ut, enligt vår plan för lokaliseringsstyrning. Inte i Finska viken, inte i Skärgårdshavet - här finns inte större möjligheter mera.

- I Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken finns områden man bra kunde använda för fiskodling längre ute till havs.

Det principiella planet handlar om vi ska odla fisk eller inte― professor Erik Bonsdorff
Erik Bonsdorff står iklädd en blå skjorta vid en ljusgrå tegelvägg.
Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo Akademi. Erik Bonsdorff står iklädd en blå skjorta vid en ljusgrå tegelvägg. Bild: Malin Valtonen / Yle Ekenäs,professorer,Västnyland,Åbo Akademi,Erik Bonsdorff

Professsor Erik Bonsdorff är i Danmark för att delta i en konferens om eutrifieringen av världens kusthav när Svenska Yle når honom.

- På det principiella planet handlar det egentligen om om vi ska odla fisk överhuvudtaget. Är det ekonomiskt eller ekologiskt försvarbart?

- Att flytta ut fiskodlingen från kusten till den yttre skärgården är som att ta ett steg tillbaka till 1960-talet i miljöfrågor. Då talade man om "The solution to pollution is dillution" - det vill säga utspädning, säger han.

Bonsdorff säger att planerna på att grunda större fiskodlingsanläggningar längre ute till havs är som att sopa problemet under mattan. Det blir ju inte mindre utsläpp - men de kommer lite längre bort från din och min sommarstuga.

Man motiverar planerna med bekymmer över att inte ha livsmedelsförsörjningen i egna händer utan att vi är beroende av utländsk import - läs norsk lax. Hur förhåller du dig till det?

- Det är ett faktum att människan odlar sin föda på land och i vatten, odlad fisk och bland annat alger kommer att bli allt viktigare globalt med tiden.

- Men man måste kanske inte göra allt överallt. Om vi vet att Finland fortfarande har stora problem med fosfor- och kväveutsläpp från jord- och skogsbruk och bland annat fiskodling så kanske man kunde tänka sig att det här inte är det mest ekologiskt-etiskt försvarbara man kan syssla med, säger Bonsdorff och konstaterar att den internationella kongress han deltar i också tagit upp frågan om fiskodling.

Han påtalar också foderfrågan.

- Om man övergår till att använda foder som baserar sig på strömming - och som är avdioxiniserat - då kan man fråga att varför äter vi inte strömmingen direkt? Det skulle spara väldigt mycket energi och annat.

- Det här skulle vara mer hälsosamt för miljön.

"Finland sämst i klassen"

Bonsdorff säger att Östersjön fortfarande mår dåligt på grund av övergödning och problemen kan ytterligare förvärras i takt med ökande effekt av den pågående klimatförändringen, som leder till varmare vatten med högre syreförbrukning och lägre syrebindningsförmåga.

- Finland är i stort sett sämst i klassen när det gäller åtgärder mot övergödning av våra kustvatten. Generellt sett är vi oförsiktiga, vi borde tänka efter lite mera.

Områden man nu nämner handlar inte om Finska viken eller Skärgårdshavet utan Bottniska viken - vilka tankar väcker det här?

- I Sverige hade man fiskodlingar längs det som kallas Höga kusten, norr om Gävle. Man tänkte att där har man små miljöproblem med fiskodling.

- Jag diskuterade det här med två svenska kolleger från Umeå som säger att man nu avvecklar fiskodlingen i Sverige på dessa breddgrader - för odlingar på land.

- Hos oss har man försökt sig på fiskodling på land, på bland annat Åland, med varierande framgång. På basis av det jag hör här vid konferensen i Köpenhamn så tolkar jag det så att det mer handlar om regionpolitik än miljöpolitik.

I framtiden handlar det om en kombination av fiskodling till havs och på land, uppgav Orian Bondestam vid Jordbruksministeriet här hemma. Sättfisk på land - och sedan en friskvattensköljning ute till havs - hur låter de här planerna?

- Egentligen betyder det ju bara att man kommer att ha dubbla föroreningspunkter. När vi talar om en sluten odling på land så innebär det ju att någonting ska renas i alla fall - eller hur?

- Då behöver du reningsteknik och reningsverk och de kostnader de innebär och det påverkar priset.

- I Norge, som är det stora fiskodlarlandet, så räknar man med att en odlingsenhet i en fjord, där vattenomsättningen är av en helt annan klass än den i våra vatten, motsvarar utsläppen från ett samhälle med några tiotusental invånare, alltså som en hel finlandssvensk stad.

Bonsdorff fortsätter:

- Om du tänker dig att en odling motsvarar så många invånare, så kan du ställa det i relation till de skatteintäkter hur många människor ska leva på detta? Jag kan ställa mig frågan om det är ekonomiskt-ekologiskt förnuftigt?

Skepticism präglar din inställning till fiskodling längre ut till havs?

- Det låter ju lätt som om jag skulle vara emot allt. I och med att våra kustvatten mår så dåligt som de gör - och det är tyvärr ett objektivt faktum - så motiverar jag min ståndpunkt.

- På annat håll i Östersjön har de utsläppsminskningar man gjorde i Danmark redan för trettio år sedan nu börjat bära frukt.

- Hos oss ser vi att halterna av näringsämnen, och därmed också primärproduktionen, fortsättningsvis ökar.

- Det här betyder att vi bygger problem. Finland är också den region där vi har den största frekvensen och utbredningen av syrefria bottnar i skärgården och vid kusten.

Man fixar inte det här på en natt, på fem år - men man fixar det på 30 år

Bonsdorff säger att han därför bekymrar sig mest över hur skärgården mår. Människan hittar alltid sätt att försörja sig.

- Borde vi inte göra allt vi kan för att reducera våra utsläpp så att fiskbeståndet vid kusterna skulle vara i ett sådant skick att vi kunde ha ett hållbart kustfiske i stället.

- Man fixar inte det här på en natt, på fem år - men man fixar det på 30 år.

Läs mera:

Kvinna på hästryggen i vattenbrynet nära Kiel i Tyskland.

Det ser inte bra ut för Östersjön trots optimism och åtgärder - lantbruket belastar fortfarande havet för mycket

Utvecklingen har inte gått i önskad riktning och Östersjön mår sämre än vad forskarna hoppats, slås det fast i en ny rapport. Det finns ändå saker en enskild person kan göra.

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa