Hoppa till huvudinnehåll

Kina drar åt tumskruvarna på Taiwan – Trump spökar i bakgrunden

Taiwanesiskt valmöte. Människor på scen viftar med flaggor.
Taiwaneserna är stolta över sin demokrati. Valmötena påminner ofta om karnevaler. Taiwanesiskt valmöte. Människor på scen viftar med flaggor. Bild: Yle/ Björn Ådahl Taiwan,Val,flaggor,Kinesiska tecken,Valkampanj,valmöte

Ett brännbart triangeldrama utspelas i närheten av Taiwan. Kinesiska jaktplan och örlogsfartyg provocerar titt och tätt Taiwans försvarsmakt medan USA förargar Kina genom att allt mer kraftfullt stöda taiwaneserna.

- Kina undertrycker Taiwan både militärt och politiskt. Det taiwanesiska folket låter sig ändå inte skrämmas av en översittare, konstaterade Taiwans president Tsai Ing-wen nyligen i ett tal till amerikanska akademiker.

Nästa dag seglade kinesiska örlogsfartyg än en gång genom sundet mellan Kina och Taiwan. I ett skede befann sig fartygen så nära Taiwans territorialvatten att taiwanesiska jaktplan var färdiga att ingripa ifall kineserna korsade gränsen.

Aggressiva övningar, ny rädsla

Kinas luftvapen har också upprört taiwaneserna genom att för första gången ordna manövrar för att träna piloter att samtidigt anfalla ön från alla väderstreck. Också Kinas enda örlogsfartyg har seglat nära de taiwanesiska territorialvattnen, och kinesiska ledare har framfört tuffa hotelser mot Taiwan.

- För första gången pratar taiwaneserna nu om att det verkligen är möjligt att Kina gör en militär attack. De upplever att de inte har något annat val än att ha tilltro till USA, konstaterar den förra taiwanesiska premiärministern Jiang Yi-hua.

Taiwanesiska soldater står i givakt.
Taiwans armé är välutrustad och disciplinen är hård. Få länder är villiga att förarga Kina genom att sälja vapen till taiwaneserna. Taiwanesiska soldater står i givakt. Bild: Yle/ Björn Ådahl Taiwan,militär,armeer,soldater,uniform,vapen (tekniskt objekt)

Kina har dessutom förargat taiwaneserna genom att lyckas få några av Taiwans få allierade över på sin sida. När Tsai kom till makten år 2016 hade Taiwan diplomatiska förbindelser med 23 länder, men sedan dess har fem av dem i stället upprättat förbindelser med Kina.

Missiler oroar, obestämt status

Relationerna mellan Kina och Taiwan har varit spända ända sedan Tsai vann en jordskredsseger i presidentvalet år 2016. Kina ställer sig speciellt fientligt till Tsais parti, DPP, vars mål är att förklara Taiwan självständigt.

Kina har gjort det klart att en självständighetsförklaring omedelbart utlöser ett krig. Kina riktar mer än tusen missiler mot Taiwan, och den kinesiska armén förmodas också nuförtiden vara så stark att den kan förverkliga sitt hot om att ockupera ön ifall Taiwans allierade USA inte ingriper.

Kina anser att Taiwan är en bångstyrig provins som onekligen är en del av moderlandet. Ända sedan år 1949 har Taiwan ändå fungerat som ett i praktiken självständigt land, och bara en liten del av taiwaneserna önskar att ön återförenas med Kina.

Identitet blockerar försoning

  • En särskild taiwanesisk identitet har blivit allt starkare efter att fullskalig demokrati infördes på ön år 1996. I dag upplever en klar majoritet av Taiwans drygt 23 miljoner invånare att de i första hand uttryckligen är taiwaneser och inte kineser.
  • I början av 1990-talet ansåg fler än hälften av invånarna att de antingen var kineser eller både taiwaneser och kineser. Nu har andelen minskat till under 20 procent.
  • I synnerhet de unga taiwaneserna tycker att de inte har något gemensamt med kineserna från fastlandet. För dem är det otänkbart att Taiwan skulle gå med på att bli en del av det auktoritära Kina.
  • Mer än 80 procent av de under 40-åriga taiwaneserna anser också att Taiwan förr eller senare formellt bör förklara sig självständigt. Drygt 40 procent stöder en självständighetsförklaring även om den utlöser ett krig mot Kina.
  • Gallupar visar att Japan vid sidan av USA är taiwanesernas favoritland. Japan är det klart mest populära turistmålet och unga taiwaneser uppskattar genomgående den japanska kulturen.
  • Taiwaneserna anses på så sätt strö salt i såren på Kina. Relationerna mellan Kina och Japan är vanligen ansträngda och ofta direkt fientliga.

Grundläggande princip, olika tolkningar

Tsai har försäkrat att hon inte har någon avsikt att förklara Taiwan självständigt. Hon har ändå förargat Kina genom att vägra att högakta den så kallade ett Kina-principen som hennes företrädare Ma Ying-jeou gick med på att följa.

Principen innebär att bägge parter accepterar att det finns bara ett Kina. Taiwan, det vill säga Republiken Kina, och Folkrepubliken Kina har sedan rätt att själva tolka vad det betyder.

Taiwanesisk demonstration. Person iklädd skrämmande mask deltar.
Demonstrationer är vanliga i huvudstaden Taipei. De som riktas mot Kina lockar mest deltagare. Taiwanesisk demonstration. Person iklädd skrämmande mask deltar. Bild: Yle/ Björn Ådahl Taiwan,demonstration,protest,Kina

Kina och Taiwan enades om principen under förhandlingar i Singapore år 1992. Sedan år 1996 är Ma den enda taiwanesiska presidenten som har följt principen, och under de åtta åren som han var vid makten förbättrades relationerna mellan de två ärkefienderna på ett aldrig förr skådat sätt.

Kontroversiellt samtal, farligt spel

Ända sedan Donald Trump blev president år 2016 har USA stött Taiwan i ännu högre grad än förr. Bara några dagar efter att Trump hade vunnit presidentvalet chockerade han Kina genom att avvika från invand kutym och ta emot ett telefonsamtal av Tsai som gratulerade honom för segern.

Efter det har Trumps administration förargat Kina bland annat genom att gå med på att sälja vapen värda 1,2 miljarder euro till Taiwan. I mars infördes en ny lag som gör det möjligt för amerikanska representanter på alla nivåer att besöka Taiwan även om de två parterna inte har haft formella diplomatiska förbindelser sedan år 1979.

- Det är uppenbart att Trump använder Taiwan som en spelbricka för att sätta press på Kina. Det är en farlig taktik, för Kina är under inga omständigheter redo att kompromissa när det gäller Taiwan, konstaterar den kinesiska forskaren Xin Qiang.

Ambitiös ledare, nytt läge

Kinas president Xi Jinping förmodas önska att Taiwan återförenas med moderlandet medan han sitter vid makten. Tidigare i år gjorde det styrande kommunistpartiet det möjligt för den 65-åriga ledaren att fortsätta att styra Kina så länge som han själv vill.

USA har för sin del förpliktat sig att försvara Taiwan ifall Kina anfaller. När Kina sköt missiler i havet nära Taiwan år 1996 skickade USA två hangarfartyg till området för att avskräcka kineserna från att försöka ockupera ön.

Under Barack Obamas presidentperiod antog många taiwaneser att USA inte skulle vara villigt att förklara krig mot Kina ifall kineserna anföll Taiwan. Nu räknar de flesta med att Trump däremot är redo att ingripa.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes