Hoppa till huvudinnehåll

Den finlandssvenska identiteten urvattnas och internationaliseras

De tio finlandssvenska budorden 3
De tio finlandssvenska budorden 3 Bild: ©Helsingin kaupunginmuseo,Helsingfors stadsmuseum,Helsinki City museum budorden,Svenskfinland,Jens Berg,kolumnister

Finlandssvenskarna besitter ett stort socialt kapital som förknippas med ett längre och lyckligare liv. De sociala trådarna binder också samman Svenskfinland.

Typiskt finlandssvenskt är att vi får de här nätverken via ett rikt föreningsliv. Men frågan är hur det här förändras med en generation som växer upp med globala nätverk?

Ankdammen eller “sidu morjens”-fenomenet kan på ett mera vetenskapligt språk kallas för socialt kapital. Det handlar om sociala nätverk, sociala resurser, stöd och förtroende. Och det är något som det traditionellt sett finns gott om i Svenskfinland.

Fredrica Nyqvist är docent och akademilektor i socialpolitik vid Åbo Akademi i Vasa. Hon har forskat och skrivit en hel del om finlandssvenskarnas sociala kapital.

- Man kan beskriva det som en vi-anda eller som en gemenskap. Typiskt för finlandssvenskarna är att det här tar sig uttryck i ett starkt föreningsengagemang och också i politisk aktivitet. Jag har speciellt tittat på äldre österbottningar och där är de här dragen speciellt starka, säger hon.

Fredrica Nyqvist
Akademilektorn Fredrica Nyqvist är redaktör för den uppmärksammade boken om det finlandssvenska kapitalet. Fredrica Nyqvist Bild: Jens Berg Svenskfinland,budorden,fredrica nyqvist

Fredrica Nyqvist är en av redaktörerna bakom den mycket uppmärksammade boken om det finlandssvenska sociala kapitalet.

Trots att boken utkom redan år 2010 diskuteras den fortfarande flitigt.

Frågorna som ställdes i boken var bland annat om det sociala kapitalet gör oss friskare och lyckligare och om finlandssvenskarna är lyckligare och friskare än finskspråkiga finländare tack vare det stora sociala kapitalet.

- Delvis lyckades vi hitta svar men delvis blev det spekulationer. Det är inte så lätt att generalisera speciellt som det ser så olika ut på olika håll i Svenskfinland, säger Nyqvist.

Det som Nyqvist och hennes kolleger har kunnat enas om är att det finns en koppling mellan socialt kapital och hälsa. Ett stort socialt kapital gör att vi är friskare och upplever oss själva som friskare.

- Kopplingen mellan socialt kapital och hälsa är klar. Och vi var nyfikna på att se om det sociala kapitalet kan förklara skillnaderna i hälsa mellan språkgrupperna i Finland, säger Nyqvist.

I vissa fall kunde vi hitta en förklaring. Speciellt när det gäller män och psykisk hälsa såg vi att det sociala kapitalet kan spela en roll i att förklara skillnaderna mellan språkgrupperna, säger hon.

Viktigt för sammanhållningen

Det sociala kapitalet och de sociala nätverken bildar de små trådarna som binder samman finlandssvenskarna och Svenskfinland. Och enligt forskningen är det framför allt det stora engagemanget i olika föreningar som kännetecknar finlandssvensken.

En riktig eldsjäl inom finlandssvenskt föreningsliv heter Sol-Britt Kärki. Hon är hemma i Kyrkslätt, är pensionär och medlem i en lång rad föreningar.

Sol-Britt har på frivillig basis jobbat många och långa dagar för bland annat Sankt Mikaels gillet, Hedvig Sofiahemmet och Kyrkslätt hembygdsförening.

- Framför allt ger det här mig sociala kontakter. När jag blev pensionär hade jag plötsligt inte så mycket att göra mera och då började jag engagera mig alltmer i föreningslivet, berättar hon.

Sol-Britt Kärki
Sol-Britt Kärki väljer att endast engagera sig i svenskspråkiga föreningar i och med att hennes hemspråk numera är finska. Sol-Britt Kärki Bild: Jens Berg budorden,Förening,Svenskfinland,sol-britt kärki

Sol-Britt Kärki ser att hon, förutom att hon får många nya sociala kontakter, också lär sig mycket tack vare föreningslivet. Nu har hon till exempel lärt sig att digitalisera gamla fotografier. Och kunskapen sprids via samarbetet i Svenskfinland.

- Föreningarna är viktiga för sammanhållningen i Svenskfinland. I Kyrkslätt hembygdsförening har vi tät kontakt med de andra föreningarna, till exempel med Ingå och Karis men också österut. Vi utbyter erfarenheter och gör också gemensamma projekt, berättar hon.

Kärki är optimistisk när hon talar om framtiden för de finlandssvenska föreningarna. Hon säger att nya medlemmar nog kommer till föreningarna, men kanske först när de blir pensionerade.

- Det krävs ju nog alltid en viss övertalningsförmåga för att få nya medlemmar, men jag ser nog att det finns intresse också bland de som är yngre. Vi har till exempel nu i Kyrkslätt hembygdsförening en styrelsemedlem som inte har fyllt 50, konstaterar hon.

Den internationella finlandssvensken

Men frågan är vad som händer med den generation som vuxit upp med möjligheten till globala nätverk? Tekniken, de sociala medierna och språkkunskaperna gör att världen ser betydligt annorlunda ut.

Den här frågan får forskaren i Fredrica Nyqvist att bli eld och lågor.

- En del forskning visar att det sociala kapitalet minskar medan annan forskning visar att så inte är fallet. Men det är jättespännande att följa med hur det blir för den här gruppen som inte direkt går på marthamöten varje vecka, säger hon.

- Sedan är ju alla de sociala medierna också spännande. Jag tror att vi kommer att få se mycket forskning om hur det här påverkar det sociala kapitalet på sikt, tror hon.

På ett café i centrala Helsingfors sitter Troy Björkman, 25 år. Han är hemma och vänder efter att nyss ha avslutit sina studier i Kanada. Nu väntar ett nytt äventyr för honom.

Troy ska åka till Peru för att både jobba som volontär och för att resa runt i Sydamerika med sin ryggsäck.

Tanken på att engagera sig i något finlandssvenskt, som till exempel i en finlandssvensk förening, är för honom en totalt främmande tanke.

- Som aktiv skateboardåkare har vi en global community och där känner jag att jag är en medlem. Vi upprätthåller kontakterna via sociala medier och träffas sedan på olika ställen i världen, säger han.

Skateboardaren Troy Björkman mot vit vägg.
Troy Björkman beskriver sig som en global medborgare snarare som en finlandssvensk. Skateboardaren Troy Björkman mot vit vägg. Bild: Troy Björkman Skateboarding,Svenskfinland,budorden,Troy Björkman

Troy beskriver sitt liv som internationellt och han ser inte alls att hans liv skulle vara unikt på något sätt. Han säger att de flesta av hans gamla finlandssvenska skolkompisar lever ett snarlikt liv.

Troy säger att finlandssvenskheten för honom närmast är “ett faktum” i och med att han vuxit upp på svenska i Finland och gått i svenskspråkig skola.

- Jag ser mig främst som en global medborgare. Som jag ser det är internationaliseringen av finlandssvenskarna på väg uppåt. Det här definierar den nya finlandssvenskheten, tror han.

Troy Björkman ser inte att han heller i framtiden skulle komma tillbaka till Svenskfinland för att bli aktiv i något som i dag är “typiskt finlandssvenskt”.

Han drömmer om att i framtiden kunna leva några sommarmånader i Finland och resten någon annanstans.

- Den finlandssvenska identiteten håller på och vattnas ur och internationaliseras i stället. Jag tycker personligen att det är ett bra steg i och med att jag förespråkar sammanhållning i världen. Därför ser jag att det är bra inte bara för finlandssvenskarna utan också för hela världen, säger han.

I sin serie "De tio finlandssvenska budorden" resonerar Jens Berg kring obekväma frågor och fenomen som rör Svenskfinland. Serien sänds under fem veckor på Yle Vega sommaren 2018 och finns på Arenan.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle