Hoppa till huvudinnehåll

Fordringarna på flygbolaget Nextjet är tre gånger större än vid uppskattningen i maj

Nextjets flygplan som står i still på marken.
Flygbolaget Nextjet gick i konkurs i maj 2018 Nextjets flygplan som står i still på marken. Bild: Nextjet/pressbild flygbolag,flygplan,Nextjet

Fordringarna på flygbolaget Nextjet är betydligt större än tidigare beräkningar av konkursboförvaltaren. De sammanlagda skulderna väntas uppgå till 300 miljoner kronor, eller drygt 30 miljoner euro.

Också de finska delägarna i Jakobstad har stora krav på konkursboet i form av oprioriterade lånefordringar. Tillgångarna värderas till 4,3 miljoner kronor eller ungefär 430 000 euro.

De finska delägarna Peter Björk och hans bolag Solving Ab och Peter Boström i Jakobstad lånade personligen ut pengar ännu på sluttampen åt Nextjet och har krav på konkursboet Nextjet Sverige Ab på sammanlagt 35 miljoner kronor.

De två miljoner euro i aktiekapital som Herrfors Ab i Jakobstad och Solving Ab i Pedersöre satsade i ett tidigare skede är förstås också förlorade.

Österbottniska och åländska ägare

Energibolaget Herrfors Ab i Jakobstad och Solving Ab ägde tillsammans femtio procent av Nextjet, två åländska bolag ägde 45 procent och den svenske vd:n Magnus Ivarsson fem procent när flygbolaget gick i konkurs.

I Finland flög Nextjet bland annat till Arlanda från Kronoby flygplats och från Mariehamn till Arlanda.

Peter Boström är styrelseordförande i Herrfors Ab som är en del av Katternögruppen där Peter Boström också är styrelseordförande. Peter Boström var styrelseordförande i Nextjet och Peter Björk var styrelsemedlem när bolaget gick i konkurs den 17 maj i år.

Ålänningarna slog på bromsen

De åländska delägarna i Nextjet slog på bromsarna under våren och konkursen blev ett faktum i mitten av maj. Före det hade både Peter Boström och Peter Björk kort tidigare hunnit förstärka Nextjets kassa med lån, vardera med 5,2 miljoner kronor, eller över 500 000 euro.

Peter Björks Solving Ab hade dessutom lånat ut 25 miljoner kronor (ca 2,5 miljoner euro) för att rädda bolaget. Aktieägaren Herrfors Ab ingick inte i de här transaktionerna och lånade inga nya pengar åt Nextjet i slutskedet på våren.

- Jag skulle tro att de lånat in pengar till bolaget, det är inget konstigt med det när man gör räddningsaktioner för att hålla ett bolag under armarna och fixa likviditet, säger konkursförvaltaren Lars-Henrik Andersson.

- När man har satsat en massa pengar försöker man kanske rädda de gamla pengarna med nya pengar.

Peter Boström, Peter Björk och Solving Ab har tillsammans en fordran 35,5 miljoner kronor (knappt 3,6 miljoner euro) på Nextjet Sverige Ab enligt konkursbouppteckningen.

Det aktiekapital som Solving Ab och Herrfors Ab satsat gick förstås direkt förlorat i samband med konkursen.

Varför lånade Peter Boström i Jakobstad pengar till Nextjet?

Flygbolaget Nextjet blev allt mera trängt under vårvintern 2018 och höstens kapitalinjektion blev snabbt uppäten. I februari började räkningarna på nytt samlas hos kronofogden i Sverige och någonting måste göras.

I det skedet utökades flygningarna från Kronoby flygplats också till Göteborg via Umeå. Linjen till Arlanda från Kronoby visade enligt Peter Boström en positiv utveckling och gick runt enligt honom, problemen fanns i Sverige men dem rådde man inte på.

Nextjets konkurs var ett faktum den 17 maj 2018, men ännu i månadsskiftet april-maj gick Peter Boström och Peter Björk in med privata pengar plus medel från Björks företag Solving i Nextjet Sverige Ab för att rädda bolaget. Frågan är varför?

- Man konstaterade att förlustspiralen inte tar slut och då var alternativet att sätta in mera pengar eller att sluta. Pengarna behövdes och så lånades de ut, säger Peter Boström.

Trodde ni verkligen i styrelsen att Nextjet skulle gå att rädda i det skedet ?

- Det är alldeles klart att vi räknade med att det går att hantera situationen, inte skulle vi ha gjort det annars. Nu får man räkna med att pengarna är borta.

Skulderna har ökat

Konkursförvaltaren Lars-Henrik Andersson vid advokatbyrå Lindahl i Stockholm uppskattade att skulderna uppgick till 100 miljoner kronor (drygt 10 miljoner euro) vid en första bedömning i slutet av maj men verkligheten visar sig vara nåt helt annat.

Siffrorna lever fortfarande och det följande skedet gäller edgångssammanträdet för Nextjet Ab:s konkurs. I dagsläget uppgår skulderna till cirka 233 miljoner kronor (23,5 miljoner euro) och tillgångarna till 4,3 miljoner kronor (430 000 euro).

Verksamheten var organiserad i två bolag. Konkursboförvaltaren räknar med att cirka 76 miljoner kronor (knappt 7,7 miljoner euro) ytterligare kommer till i samband med behandlingen av det andra bolagets konkurs, Nextjet Ab:s konkursbo den 10 juli.

Det handlar om leverantörsskulder, krav från staten på utbetalda lönegarantier och skattefordringar, oprioriterade lönefordringar och liknande.

- Det blir ett större skuldberg, ja. I någon mening kan någonting vara dubbelräknat men summan ökar, säger Lars-Henrik Andersson.

- Oftast är det så att man tar i ordentligt på skuldsidan innan man vet exakt, säger Nextjets förre styrelseordförande Peter Boström i en kommentar.

Verksamheten i Nextjet Sverige Ab övergick nån gång på vårvintern i Nextjet Ab och de båda konkursbouppteckningarna måste läsas tillsammans för att ge en helhetsbild av det skedda.

I skulderna är också priset på alla flygbiljetter som är sålda före konkursen inräknade och de uppgår till cirka 27 miljoner kronor (2,7 miljoner euro). Det är knappast troligt att alla resenärer bevakar sina fordringar och då förfaller förstås möjligheten till en utdelning på de kraven.

Vilka transaktioner har förekommit mellan Nextjetbolagen och aktionärerna?

Någon gång på vårvintern ville tydligen ägarna koncentrera verksamheten till ett bolag, Nextjet Ab. Transaktioner mellan bolagen och aktionärerna har inte granskats i det här skedet men det kommer att ske med tanke på en eventuell återvinningstalan.

- Vi ska skriva en förvaltarberättelse som ska vara klar senast sex månader efter konkursdagen och där granskas den typen av frågeställningar, säger Lars-Henrik Andersson.

- Eventuell återvinningstalan måste väckas senast ett år efter att konkursen är inledd. Det här är en väldigt viktig del av förfarandet, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten