Hoppa till huvudinnehåll

Nästan alla kommuner i Svenskfinland har för lite simundervisning i skolorna - läget sämst i Lovisa

En pojke som simmar med simglasögon på
Tre av fyra sjätteklassister uppfyller de nordiska kriterierna för simkunnighet men simkunnigheten varierar stort från kommun till kommun (arkivbild). En pojke som simmar med simglasögon på Bild: Mostphotos simning,sommar,barn

Mindre än en tredjedel av Finlands kommuner har tillräckligt mycket simundervisning i skolorna för att elever, med hjälp av skolans simundervisning, ska ges möjlighet att uppnå de nordiska kriterierna för simkunnighet.

De här framgår i en undersökning som Finlands simundervisnings- och livräddningsförbund (FSL) har gjort.

För att uppnå de nordiska kriterierna för simkunnighet ska en elev kunna simma 200 meter varav 50 på rygg.

För att endast genom skolans simundervisning kunna klara av det här, menar FSL, borde varje elev ha minst 36 timmar simundervisning innan årskurs sju.

Det här är något som största delen av de finländska kommunerna inte lyckats uppnå.

De 36 timmarna simundervisning ska helst vara jämt fördelade under hela lågstadietiden. Sex timmar per årskurs menar FSL att är det optimala.

Jakobstad bäst bland de finlandssvenska kommunerna

Bland de finlandssvenska kommuner som deltagit i FSL:s undersökning kommer endast två av tio kommuner upp i 36 timmar simundervisning.

De är Jakobstad och Ingå. I Jakobstad har skolorna 40 till 52 timmar simundervisning innan årskurs sju. I Ingå har man 42 timmar.

Anledningen till att man i Jakobstad har lyckats med simundervisningen säger Tove Jansson, idrottsdirektör i Jakobstad, att främst beror på två olika saker.

– För det första har vi en lång tradition av att ordna simundervisning åt skolor. För det andra har vi en simlärare som är anställd på heltid, motiverar Jansson.

Vi har ganska billiga priser i vår simhall och det sporrar ju också skolorna att komma hit. Jag tror det är viktigt att hålla prisnivån på en nivå som är lämplig för såväl skolans som kommunens budget.― Tove Jansson, idrottsdirektör i Jakobstad.

Den heltidsanställda simläraren, menar Jansson, planerar och ansvarar för simundervisningen i alla kommunens skolor.

– Det här har gjort det lätt för oss att erbjuda god simundervisning i skolorna.

Ansvaret för att simkunnighetskriterierna uppfylls ligger, enligt Jansson, på såväl kommunen som skolorna.

– Det är viktigt att staden och hela bildningssidan ser till att det finns möjligheter och resurser att använda simhallen. Det är också upp till skolan att se till att de faktiskt kommer och tränar och ger barnen möjlighet att simma.

En annan sak som för kommunens del kan vara värt att tänka på, menar Jansson, är att prisnivån hålls på en rimlig nivå.

– Vi har ganska billiga priser i vår simhall och det sporrar ju också skolorna att komma hit. Jag tror det är viktigt att hålla prisnivån på en nivå som är lämplig för såväl skolans som kommunens budget.

Lovisa sämst bland de finlandssvenska kommunerna

Bortsett från Jakobstad och Ingå erbjuder alla andra finlandssvenska kommuner för lite simundervisning.

KommunTimmar simundervisning
Jakobstad40–52
Ingå42
Vasa35
Kaskö32
Raseborg31
Helsingfors20
Esbo18
Kyrkslätt13–21
Hangö10–18
Lovisa6

Sämst är situationen i Lovisa. Där har skolorna endast sex timmar simundervisning innan årskurs sju. En av de här timmarna har eleverna i förskolan och de fem resterande i årskurs två.

De få timmarna simundervisning beror enligt Timo Tenhunen, utbildningsdirektör i Lovisa, främst på bristande resurser.

– Satsningen är utgående från de resurser vi har. Vi har en vidsträckt kommun, skolorna är långt ifrån varandra och vi har ingen egen simhall, motiverar Tenhunen.

Ska skolorna i Lovisa ha simundervisning krävs det därför att de tar sig till en närliggande kommun och hyr in sig i deras simhall.

Satsningen är utgående från de resurser vi har. Vi har en vidsträckt kommun, skolorna är långt ifrån varandra och vi har ingen egen simhall.― Timo Tenhunen, utbildningsdirektör i Lovisa.

– Vi har endast en liten tiometersbassäng i ett servicehem. Den passar för yngre elever och därför har vi valt att erbjuda simundervisning för tvåorna.

Tenhunen medger att man i Lovisa främst inte fokuserar på antalet timmar simundervisning.

– Vi tycker det är viktigare att fokusera på hur stor andel av barnen som kan simma. Vi har som mål att alla sjätteklassare uppfyller simkunnighetskraven.

Trots att simundervisningen i Lovisa inte innefattar många timmar, menar Tenhunen, är den ändå av hög kvalitet.

Vi tycker det är viktigare att fokusera på hur stor andel av barnen som kan simma. Vi har som mål att alla sjätteklassare uppfyller simkunnighetskraven.― Timo Tenhunen, utbildningsdirektör i Lovisa.

– Den simundervisning vi har för tvåorna är bra. Där har vi utbildade simlärare som leder verksamheten.

Tenhunen medger ändå att simhallsbesök också kan vara viktiga av andra orsaker än att faktiskt träna simkunskaper.

– Det är givetvis en trevlig upplevelse för barnen att vistas i en simhall. Dessutom är Lovisa en kuststad och då är det viktigt att våra elever kan simma. Vi får ta itu med det här och bättra på oss.

Ansvaret för att simkunnighetskriterierna uppfylls, tycker Tenhunen, är såväl skolans och kommunens som föräldrarnas.

– Skolan bör förstås uppfylla de målsättningar som läroplanen ställer men varje familj har i slutändan ansvar för sina egna barn.

Tillräckliga resurser och en person som ansvarar för hela kommunens simundervisning

Enligt FSL finns det två saker som visat sig vara avgörande för en framgångsrik simundervisning i skolor.

För det första har kommuner med en framgångsrik simundervisning anställt en person som ansvarar för hela kommunens simundervisning.

Den här personen har helt enkelt i uppgift att koordinera och planera simundervisningen i alla kommunens skolor.

För det andra slår FSL:s undersökning fast att en framgångsrik simundervisning också beror på kommunens resurser.

Har kommunen möjlighet att å ena sidan erbjuda en tillräckligt hög kvalitet på simundervisningen och å andra sidan tillräckligt många timmar simundervisning så är andelen simkunniga elever oftast större.

En vanlig orsak till att kommuner misslyckas med simundervisningen är i sin tur oftast att kommunen helt enkelt inte beviljar tillräckligt höga anslag för simundervisningen i skolor.

Tre av fyra sjätteklassister uppfyller de nordiska kriterierna för simkunnighet

Enligt en rapport som det finska forskningscentret för idrott och hälsa, LIKES, har publicerat är i genomsnitt tre av fyra finländska sjätteklassare simkunniga enligt de nordiska kriterierna för simkunnighet.

Simkunskaperna skiljer sig ändå en hel del från kommun till kommun.

I de kommuner som inte ordnar simundervisning överhuvudtaget är i genomsnitt sex av tio sjätteklassare simkunniga. I vissa kommuner är rentav bara hälften av sjätteklassarna simkunniga.

I de kommuner som i sin tur erbjuder simundervisning i skolorna är i genomsnitt åtta av tio sjätteklassare simkunniga. I vissa av de här kommunerna är hela nio av tio simkunniga.

Endast sju procent har lärt sig simma i skolan

Ett annat anmärkningsvärt resultat i LIKES undersökning är att endast sju procent av svarspersonerna angett att de lärt sig simma i skolan.

Här handlar det i och för sig endast om grundkunskaper i simning, det vill säga att man kan simma tio meter.

Det kan ju hända att en del av svarspersonerna redan kunde simma tio meter innan skolstart och därför inte anser att de lärt sig simma i skolan.

En brist i den här undersökningen är således att den inte tagit i beaktande hur många av de som inte kunde simma innan skolstart som sedan faktiskt lärt sig simma i skolan.

Rapporten publicerar i och för sig siffror på hur stor andel av eleverna som kunde simma innan skolstart.

Där frågas det ändå inte efter grundkunskaper utan hur många som lyckats uppfylla de nordiska kriterierna för simkunnighet innan sju års ålder.

Av svarspersonerna var det hur som helst sju procent som kunde simma 200 meter, varav 50 på rygg, innan skolstart.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle