Hoppa till huvudinnehåll

HNS anser fortfarande att Finlands hälsovård är världens bästa – forskare kontrar med att HNS drog förhastade slutsatser

Lääkäri
Lääkäri Bild: Derrick Frilund / Yle läkare,hälsocentraler,hälsostationer,socialsektorn,social- och hälsovårdsområden,social- och hälsovårdstjänster,social- och hälsovårdsreformen (sote),självbetjäning,hälsovård,blodprovstagning

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) sade förra veckan i pressmeddelande att sjukvården i Finland är världens bästa och hänvisade till en jämförelse som den ansedda tidskriften The Lancet publicerade.

Men HNS får mothugg. Forskningsprofessor Unto Häkkinen vid institutet för hälsa och välfärd THL och ledande forskare Mika Kortelainen vid Statens ekonomiska forskningscentral VATT anser att HNS inte hade belägg att dra dessa slutsatser.

De anser att HNS informerade missvisande om resultaten. Också Svenska Yle publicerade en nyhet baserat på HNS pressmeddelande.

Varken Häkkinen eller Kortelainen anser att själva undersökningen som publicerades i The Lancet är felaktig, men att HNS drog för långtgående slutsatser då man informerade om resultaten. HNS berättade till exempel att det finska sjukvårdssystemet är det rättvisaste i världen.

– I undersökningen hade man inte beaktat rättvisa på något sätt, konstaterar Häkkinen.

Han säger att den finländska primärvården hör till de mest ojämlika då man jämför med andra OECD-länder. Ojämlikhet kommer av skillnaderna i hur lätt det är att få vård inom arbetshälsovården respektive inom den offentliga sjukvården.

Det forskades inte i hur nöjda människor är med vården

Atte Meretoja som leder neurocentret vid HNS håller fast vid att den finländska vården är rättvis.

I forskningen hade hela befolkningen beaktats, oberoende av inkomstskillnader. Meretoja kommenterade pressmeddelandet för Yle Uutisetförra veckan då han sade att "God och kvalitativ vård beror på många faktorer. God vård uppnås genom att människor är allt mindre sjuka och dör mer sällan, människor har tillgång till primärvård, är nöjda med vården samt att servicen produceras kostnadseffektivt.

Häkkinen och Kortelainen är förundrade över en del påståenden som inte bekräftas i undersökningen.

Meretoja erkänner för STT att undersökningen aldrig fokuserade på hur nöjda människor är med vården.

Atte Meretoja.
Atte Meretoja leder Neurocentrum vid HNS. Atte Meretoja. Bild: Lehtikuva/ RONI REKOMAA Atte Meretoja

Vad baserades påståendet om att människor är nöjda med vården på?

– Det berodde säkert på att det var fel uttryckt eller skrivet, säger Meretoja.

Yle Uuutiset hade ändå låtit Merteoja läsa igenom och godkänna citaten innan publicering.

Kortelainen från VATT säger också att forskningen inte beaktade kostnadseffektivitet, och Finland är inte bäst på det.

Meretoja medger också för STT att det inte explicit framgår vilket land som är mest kostnadseffektivt vad gäller vården, men att man kan härleda att bland länder med den mest kvalitativa vården är Finland bäst på kostnadseffektivitet.

Kortelainen å sin sida menar att man inte kan dra dessa slutsatser.

"Man litar inte så mycket på jämförelser mellan länder"

Härvan handlar inte bara om HNS har dragit förhastade slutsatser, utan också om vad det säger om vårt vårdsystem att det placerar sig så högt i jämförelsen.

Enligt Kortelainen säger det just inget.

– Inom mitt eget forskningsområde ekonomi gjorde man förr många jämförelser mellan länder, men de har också kritiserats mycket. Man litar inte så mycket på dem.

I forskningen som publicerades i The Lancet mättes bland annat hur många människor som dog i sjukdomar som hälsovården kunde ha botat.

Däremot finns det flera andra indikatorer på kvalitativ vård än hur många som dör, trots att dödsfallen skulle ha gått att förhindra.

Bland annat kunde man mäta hur många som är friska och om människor har tillgång till vård.

Enligt Häkkinen är problemet det att det inte ens på europeisk nivå finns tillräckligt med jämförande forskning för att kunna dra slutsatser om var vården är bäst.

– Den absolut mest stringenta mätaren är att kolla ifall man har dött i en sjukdom, säger Meretoja.

Enligt Meretoja har ingen kunnat jämföra vården på ett bättre sätt.

– Om jag skulle få välja vilket system som helst i värden med den budget Finland har så skulle det absolut löna sig att välja Finlands system, säger Meretoja.

Källa: STT