Hoppa till huvudinnehåll

Insektsfabriken i Strömfors väntas vara klar i september: "Syrsorna har en nötaktig smak"

Syrsor som lägger ägg i en låda.
De här syrsorna lägger ägg. Därför har de hunnit utveckla vingar. Syrsor som lägger ägg i en låda. Bild: Yle/Pontus Nyqvist Syrsor,Strömfors,odling,insekter

I Strömfors ligger den största insektsfabriken i Europa. När fabriken är i full gång kommer den att producera hundratusen kilogram syrsor i året.

Luften påminner om en tropisk regnskog när vi stiger in i rummet där syrsorna finns.

Värmen och fuktigheten gör att svetten genast börjar rinna och det blir tungt att andas.

De levande syrsorna förvaras i lådor på golvet. De är stora, svarta och har vingar.

Två veckor gamla syrsor i en låda.
Syrsorna på bilden är två veckor gamla. Två veckor gamla syrsor i en låda. Bild: Yle/Pontus Nyqvist Syrsor,odling,Strömfors,insekter

Ljudet är öronbedövande när hundratusentals, om inte miljontals, syrsor gnider sina bakben mot vingarna.

– Vanligtvis fryser vi ner syrsorna innan de hinner utveckla vingar. Men eftersom de här ska lägga ägg så kan vi inte göra det, säger Marjamäki.

Europas största insektsfabrik

Personalen har mycket att göra just nu. Marjamäki räknar med att fabriken är i full gång i september.

Då kommer den att producera cirka hundratusen kilogram syrsor i året. Fabriken i Strömfors är den största insektsfabriken i Europa.

– Redan före årsskiftet kommer nog butikshyllorna att ha många nya matprodukter som innehåller insekter. Nästa år ökar det ännu mer, säger Marjamäki.

Vesa-Matti Marjamäki som odlar insekter i Strömfors.
Vesa-Matti Marjamäki ansvarar för odlingen av insekterna. Vesa-Matti Marjamäki som odlar insekter i Strömfors. Bild: Yle/Pontus Nyqvist insekter,odling,Syrsor,Strömfors,företagare,jordbrukare

Marjamäki berättar att de på fabriken fryser ner syrsorna när de är ungefär en månad gamla, innan de har utvecklat vingar.

Vingarna innehåller mest kitin, som är ett ämne som också finns i till exempel människors naglar. De tillför därför ingenting näringsmässigt till syrsorna.

Fryses ner och blir mjöl

Syrsorna är växelvarma. Växelvarma djur anpassar sin kroppstemperatur efter omgivningen. Därför lider de inte när de fryses ner.

– Först går de in i en sorts dvala och efter det dör de. De märker inte själva av att de dör, säger Marjamäki.

De frysta insekterna går igenom en process där de tvättas, torkas och krossas till mjölform. Mjölet kan göras mer eller mindre grovt. Livsmedelsindustrin använder sedan insektsmjölet i sina produkter.

– Man kan till exempel laga insektsbröd och -korv, men också söta produkter som insektschoklad som har blivit allt populärare.

Ett ekologiskt alternativ

Enligt Marjamäki är produktionen av syrsor mera miljövänlig än till exempel produktionen av köttdjur.

– Vattenmängden som går åt till syrsorna är tio gånger mindre än som går åt till nötkreaturen. Dessutom är utsläppet av växthusgaser nog tjugo gånger mindre än vid nötproduktionen.

Syrsorna innehåller ungefär 70 procent protein. Resten består av olika fetter och spårämnen.

Också insekternas avföring och sådana insekter som av någon anledning har dött i lådorna kommer till nytta.

– Vi fryser ner det och man kan sedan använda avfallet som gödsel. Jag använder det själv som gödsel på mitt eget jordbruk, säger Marjamäki.

Syrsor är känsliga insekter

Syrsornas ägg som Marjamäki odlar kommer främst från Asien. Därför behöver de hög luftfuktighet och mycket värme för att trivas.

De är känsliga för förändringar i temperaturen och om de skulle drabbas av okända bakterier dör de snabbt.

– Därför kan man säga att en produktion med mycket syrsor betyder att de har en bra levnadsmiljö, säger han

En panel där man kan kontrollera luftfuktighet och värme i rummet.
Med det här reglaget kan man kontrollera värmen och luftfuktigheten i syrsornas utrymmen. En panel där man kan kontrollera luftfuktighet och värme i rummet. Bild: Yle/Pontus Nyqvist Strömfors,odling,Syrsor,insekter,Reglage

Syrsorna matas med ett helt växbaserat torrfoder vars ingredienser till största delen odlas i Finland. På grund av hygienskäl ges inte färsk mat eftersom den börjar ruttna i värmen.

– Våra syrsor har en nötaktig smak som uppstår på grund av den växtbaserade kosten som de äter. I Asien matas syrsorna ofta med fiskmjöl och har därför en fiskaktig smak, säger Marjamäki.

Finns det en risk att människors intresse för insektsmat svalnar när det inte mera är nytt och spännande?

– Risken finns ju alltid. Men enligt våra beräkningar ser det inte ut som att det kommer att gå åt det hållet. Däremot kan det ta en längre tid innan insektsprodukterna blir vanliga i butikerna, säger Marjamäki.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland