Hoppa till huvudinnehåll

Traditionellt landskap i en trafikerad miljö – höet torkar igen på Tomtebacken

Höga höstörar i Tomtebacken.
Höstörarna blev höga i Tomtebacken på tisdag. Nu får höet torka i två veckors tid. Höga höstörar i Tomtebacken. Bild: Heini Ruohonen / Yle talko,Åbo

Klockan tio på tisdagsmorgonen ser förbipasserande cyklister och bilister ett flertal krattor och högafflar vänta i Tomtebackens Flemingspark i Åbo.

På lördagen har en hästdragen slåttermaskin skördat höet och på tisdag ska det krattas och läggas på höstörar för att torka.

Först på plats är Anna-Maria Märsynaho från Åbo stad som också styr över arbetet under dagen.

Men kort efter henne kommer Irma Kostiander också till Flemingsparken. Hon berättar att hon varje år deltar i hötalkot som påminner henne om talkon i barndomen.

Allra mest njuter hon av att få träffa människor.

– Som pensionär orkar man inte sitta hemma på soffan utan jag vill vara aktiv. Genom frivillig- och talkoarbete har jag lärt känna människor varav många har blivit kvar i mitt liv.

Hötalkot kom igång med frivilliga men erfarna deltagare.
Hötalkot kom igång med frivilliga men erfarna deltagare. Hötalkot kom igång med frivilliga men erfarna deltagare. Bild: Heini Ruohonen / Yle talko

Åbobor aktiva talkomänniskor

När arbetet börjar är det sammanlagt tre som har kommit på plats.

Märsynaho delar ut krattor åt alla tre och ger instruktioner – men märker snabbt att alla tre är erfarna inom hötalkon som de deltagit i under sin uppväxt.

– Det är kul att få höra berättelser från gamla tider. Jag har redan fått lära mig riktig hötalko-terminologi av de mer erfarna deltagarna, säger Märsynaho, för vilken dagens talko är det andra hötalkot hon deltar i.

Anna-Maria Märsynaho hjälper ordna talko.
Anna-Maria Märsynaho styrde över arbetet på hötalkot. Anna-Maria Märsynaho hjälper ordna talko. Bild: Heini Ruohonen / Yle Kvinna

Märsynaho jobbar med att upprätthålla stadsmiljön. Till hennes ansvarsområden tillhör bland annat koordinering av invånaraktiviteter som talkoarbete.

Enligt Märsynaho är Åbobor aktiva talkomänniskor och det ordnas upp till 200 talkon i staden årligen.

– Det finns många orsaker till att ordna talkon men kanske en av de viktigaste orsakerna är gemenskapen. Då kommer invånarna i kontakt med varandra och har tillsammans en möjlighet att påverka sin omgivning.

Talkoarbetet kan handla om allt från att kratta till att samla kvistar för att förbättra en skogsstig i närheten av bostäderna.

De verktyg som behövs för talkoarbetet kan lånas av Åbo stad som också vid behov hjälper med att ordna talkot.

Aulis Soininen kunde hjälpa till med höstören som skulle fast i marken.
Aulis Soininen kunde hjälpa till med höstören. I hans barndom använde man rönnar för att göra störar. Aulis Soininen kunde hjälpa till med höstören som skulle fast i marken. Bild: Heini Ruohonen / Yle talko

Kaffepauser och bastu efteråt viktig del av talkoarbetet

Först ska höet krattas och höstören uppresas. Där hjälper Aulis Soininen till.

– Det krävs ordentlig karlakraft för att få upp höstören. Och det går ju bra för mig då jag har gjort det hela min uppväxt.

För honom är det skönt då ordentligt talkoarbete får svetten att rinna. Och på kvällen ska de bastas så känns världen lite bättre nästa morgon då man vaknar.

– Och kaffepauserna hör också till. Eller i ungdomen hade vi också svagdricka men den var aldrig så stark att den skulle ha hindrat oss från att jobba, säger Soininen.

Kuisma Häkkinen var första gången med på hötalko.
Kuisma Häkkinen var första gången med på hötalko. Kuisma Häkkinen var första gången med på hötalko. Bild: Heini Ruohonen / Yle talko

Doften av hö påminner om barndomen

Redan efter en timmes arbete har allt fler hittat på plats. Vädret är ännu mulet trots att man har lovat regn för dagen. Men nu har också några barnfamiljer kommit och bekantat sig med hur hötalkot går till.

En av dem är familjen Häkkinen. Mamman Lotta Häkkinen var tillsammans med sina barn Kuisma och Taimi redan på lördag och följde med hur man skördade höet. I dag har de kommit på plats för att testa hur arbetet går till.

– Det här är första gången jag deltar. Allra roligast har varit att få lägga hö på höstören, säger Kuisma Häkkinen.

För mamman Lotta är hötalkot en bekant händelse från barndomen. Speciellt doften av hö påminner henne om alla somrar hon tillbringade i Kajana på morföräldrarnas bondgård.

– Doften av hö är säkert något jag aldrig kommer att glömma, säger Lotta Häkkinen.

”Man får komma och gå hur man vill”

När höet har krattats och höjts på höstören är arbetet klart. Efter det får de stå i några veckor i Tomtebacken och torka.

Då får de förbipasserande cyklisterna och bilisterna njuta av ett traditionellt landskap mitt i den trafikerade miljön.

Efter några timmars arbete hade en stor del av höet redan krattats och lagts upp på höstörar.
Efter några timmars arbete hade en stor del av höet redan krattats och lagts upp på höstörar. Efter några timmars arbete hade en stor del av höet redan krattats och lagts upp på höstörar. Bild: Heini Ruohonen / Yle talko

Irma Kostiander är glad för att ha kommit på plats, speciellt när det utlovade regnet inte ännu hade fallit.

– Först var vi ju bara tre, men nu har det kommit helt trevligt med människor. Man behöver ju inte vara här hela dagen, man kan komma och gå hur man vill, dricka lite kaffe. En riktigt trevlig dag, säger Kostiander.

Yle Åboland lämnar platsen vid tolvtiden. Då har redan det stora parkområdet nästan krattats klart och ett tiotal höstörar står stolta i backen. Kanske man nu kan ta en kaffepaus, i den äkta hötalkoandan?

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland