Hoppa till huvudinnehåll

Yle-undersökning: En fjärdedel av männen anser att #metoo har påverkat umgänget negativt

En skylt med två streckfigurer där den manliga figuren lyfter upp fållen på den kvinnliga figurens kjol.
En skylt med två streckfigurer där den manliga figuren lyfter upp fållen på den kvinnliga figurens kjol. sexuellt utnyttjande,sexualbrott,#metoo

Nästan hälften av finländarna anser att #metoo-rörelsen haft positiva effekter på samhället. Det är en bra siffra, anser Ylva Perera, en av initiativtagarna till #dammenbrister som var det finlandssvenska uppropet mot sexuella trakasserier. Däremot anser 25 procent av männen att umgänget påverkats negativt.

Taloustutkimus har för Yles räkning undersökt finländares attityder kring metoo-kampanjen.

Frågan som ställdes var: Sedan förra hösten har metoo-kampanjen om sexuella trakasserier varit mycket synlig både i Finland och internationellt. Har kampanjen påverkat umgänget människor emellan positivt eller negativt?

Svarsalternativen var: mycket positivt, ganska positivt, påverkar inte, ganska negativt, mycket negativt.

Medan 56 procent av kvinnorna ser #metoo som något mycket eller rätt så positivt är det endast 41 procent av männen som har den åsikten. 1012 personer intervjuades under perioden 11–19 juni. Felmarginalen är 3 procentenheter.

- Det är inte så länge sedan #metoo-uppropet skedde, så det skulle vara ganska konstigt om man skulle tro att det redan skett en radikal förändring i hur folk beter sig - att det till exempel plötsligt skulle vara helt annorlunda att gå ut på krogen. Att så här många ändå upplever att det har skett en förändring är jätteroligt, säger Perera.

Viktigt för alla att attityderna förändras

Perera är inte förvånad över att män är mindre entusiastiska än kvinnor. Hon anser att det är förståeligt att det varit mera obehagligt för män att ta del av historier om mäns våld mot kvinnor.

- Jag är glad att så pass många män ändå ser att det här är en jätteviktig sak som behöver förbättras. Det är ju för allas välmående attityderna behöver förändras, säger hon.

ylva perera
Ylva Perera var en av initiativtagarna för #dammenbrister. ylva perera Bild: Lena Malm feminism,ylva perera

Dålig stämning

En fjärdedel av de finländska männen anser rentav att #metoo har påverkat deras umgänge med andra negativt.

- Det sorgliga med den statistiken är att om man ser krasst på det så tycker en fjärdedel av männen att det var trevligare då kvinnor inte sa ifrån då de upplevde att blev trakasserade eller utsatta för våld. Då säger man ju egentligen att man tycker att det är viktigare att det inte blir dålig stämning än att kvinnor ska känna sig trygga, säger Perera.

Hon säger att det blir farligt om samhället börjar oroa sig mera för männens känslor än kvinnors trygghet.

Fler positiva till #Metoo i städerna

50-64-åringarna var mest positiva till #metoo, av dem ansåg 53 procent att rörelsen lett till positivt umgänge mellan människor. Bland 25-43-åringarna var siffran 52 procent.

I allmänhet är stadsbor mera positiva till följderna av #metoo än de som bor på landsbygden.

Vad nu?

Det är nu ett drygt halvår sedan dammen brast, men vad har uppropet lett till?

- Det är svårt att se om det skett en förändring i hur människor beter sig mot varandra eftersom det handlar om mönster som kommer att ta länge att bryta och förändra. Det som konkret har hänt är att det har satsats pengar på att bekämpa trakasserier, löften om finansiering har kommit bland annat från kommunerna, säger Perera.

Pengarna ska gå till att ta fram utbildningsmaterial, jämställdhetsplaner och strategier för att kunna hantera sexuella trakasserier.

- Jag tycker att det som är positivt är att man varit villig att sätta ekonomiska resurser på det här. Gör man inte det så tror jag att det är svårt att åstadkomma verklig förändring. Det krävs ett långsiktigt arbete här, säger hon.

Och mycket arbete kvarstår ännu, enligt Perera gjorde #metoo det möjligt för många kvinnor att vittna, men inte alla.

- Det krävs en viss grundtrygghet för att våga gå ut och vittna, och kvinnor som av olika skäl redan befinner sig i väldigt prekära situationer; papperslösa, snuttjobbare och så vidare kan ha mycket svårare att ta risken att berätta om övergrepp de råkat ut för, men det betyder inte att de inte råkar ut för övergrepp, och deras trygghet måste vi också kämpa för.

Det här har hänt sedan #metoo-hösten

1. Lagstiftningsarbetet är i gång

Riksdagens kvinnonätverk föreslog en lagmotion om samtyckeslag i höstas. Motionen fick inte tillräckligt många underskrifter för att automatiskt tas till behandling i lagutskottet. Medborgarinitiativet Samtycke 2018 har öppnat för underskrifter sidan kansalaisaloite.fi.

2. Trakasseriombudsman kan bli verklighet

I april kom kultur- och idrottsminister Sampo Terho (Blå) med idén om att införa en trakasseriombudsman. Om tjänsten blir verklighet blir klart i augusti då vicehäradshövding Jaana Paanetojas utredning om trakasserier inom film- och kulturbranschen är färdig.

3. Arbetsliv och skola förändras

Arbets- och näringsministeriet behandlar sexuella trakasserier inom arbetslivet inom projektet Arbetsliv 2020.

Också inom skol- och utbildningsvärlden rör det på sig efter #metoo-rörelsen. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen har bett Utbildningsstyrelsen uppdatera sina riktlinjer om sexuella trakasserier

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle