Hoppa till huvudinnehåll

Hämta barnen eller besikta bilen mitt i arbetsdagen – livspusslet blir enklare då man får jobba på distans

Anton Boman.
Geologen Anton Boman kan göra en del av sitt jobb var som helst, så länge han har en dator och internetuppkoppling. Anton Boman. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,Geologiska forskningscentralen,boman

Geologiska forskningscentralen (GTK) i Karleby har 30 anställda. Men bara 22 skrivbord. Sedan 2015 har de anställda möjlighet att jobba på distans två dagar i veckan.

Geologen Anton Boman är en av de som jobbar på distans. Han bor i Jakobstad och har 40 km till jobbet på GTK i Karleby.

Eftersom hans jobb till stor del går ut på att sitta framför datorn går det att göra nästan var som helst.

– Jag jobbar som specialforskare, jobbar med artikelskrivande och projektansökningar och sådant. Det är också många videomöten och det kan jag göra var som helst bara jag har internetuppkoppling och en dator.

Jobbresan tar några sekunder

Allt fler finländare jobbar då och då på distans.

Enligt arbets- och näringsministeriets arbetslivsbarometer 2017 har var tredje löntagare (34 procent) under det senaste året någon gång jobbat på distans. Motsvarande siffra år 2012 var 22 procent.

Anton Boman har fixat ett kontor i ett förråd på gården hemma i Jakobstad. Det han vinner på att jobba hemifrån är först och främst tid.

– Att pendla tar nästan en och en halv timme för mig per dag. Nu kan jag i stället föra och hämta barn från dagis och skola. Vardagslivet blir mycket enklare.

Anton Boman.
Anton Boman jobbar ibland på kontoret och ibland hemma i ett förråd på gården. Anton Boman. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,Geologiska forskningscentralen,boman

Dessutom börjar Boman jobba i princip då han stiger ut ur huset i stället för att köra 45 minuter.

– Jag kan börja jobba redan 6 eller 7 på morgonen. Bara att gå ut till kontoret och börja jobba direkt. Jag tar min dator och går dit.

Forskning har visat att på fördelar med distansjobb. Personer som jobbar på distans upplever att de är mer nöjda med sitt jobb och mindre stressade.

– Och de hittar lättare balans i jobbet och övriga livet och kan till exempel bestämma sina arbetstider utgående från familjens schema, säger specialforskare Seppo Tuomivaara på Arbetshälsoinstitutet (TTL).

Tandläkare mitt i arbetsdagen

Rent praktiskt fungerar det så att de anställda på GTK meddelar sin förman vilka dagar de jobbar på distans. Något skilt skriftligt avtal behövs inte.

– Vi ska vara tillgängliga mellan klockan 9 och 15. Men vid tre kan jag stänga jobbtelefonen och så är jag redan hemma och kan ta itu med vardagen i stället för att sätta mig i bilen.

Att pendla tar nästan en och en halv timme för mig per dag. Nu kan jag i stället föra och hämta barn från dagis och skola. Vardagslivet blir mycket enklare.

Boman uppskattar möjligheten att han själv kan påverka hur arbetsveckan läggs upp.

– Har man en tandläkartid mitt på dagen eller ska bilen besiktas är det lättare att sköta det då man jobbar på distans. Och det är fullt tillåtet att utnyttja tiden så. Då får man jobba in det senare på dagen.

Ingen egen plats på kontoret

När GTK i Karleby för drygt ett år sedan flyttade till nya utrymmen försvann också folks egna skrivbord. Man har alltså ingen egen plats utan bara egna skåp där man har sina papper.

– Ju mer betydelsefull man är desto fler hyllmetrar fick man, skämtar Boman.

Det finns några rum man kan stänga dörren till om man ska ha videokonferens eller något annat möte. Och så finns ett par små rum för telefonsamtal. För de anställda får bara ta korta samtal i landskapet.

För 30 anställda finns alltså 22 skrivbord. Det är möjligt eftersom så många av de anställda ofta jobbar i fält, men också på grund av att folk jobbar på distans.

– Ekonomiskt sett kan arbetsgivaren vinna på att inte behöva ha så stora utrymmen. Kontoret blir mer ett ställe dit folk sticker sig in i stället för att alla ska ha en egen plats, säger Tuomivaara.

GTK i Karleby.
På GTK i Karleby finns 30 anställda, men enbart 22 skrivbord. GTK i Karleby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,Geologiska forskningscentralen,kontorsarbete,Kontorslandskap,kontor

Alla behöver inte flytta till Helsingfors

Distansjobb påverkar också samhället i stort, enligt Tuomivaara.

– Distansjobb innebär att alla inte behöver flytta till huvudstadsregionen. Och stannar folk hemma i stället för att köra till jobbet blir det mindre trafikstockningar och mindre utsläpp från trafiken.

GTK finns på fyra orter i Finland. Förutom i Karleby också i Esbo, Kuopio och Rovaniemi.

– Min chef finns i Rovaniemi och största delen av de jag jobbar med sitter i Esbo, säger Anton Boman.

För arbetsgivare kan det vara en konkurrensfördel att erbjuda möjlighet till distansjobb, enligt Tuomivaara.

– Rekryteringsområdet blir större och det blir lättare att locka arbetskraft då folk inte behöver flytta med jobbet.

35-åriga män jobbar på distans

Det är oftare män än kvinnor som jobbar på distans. Och de är oftast i åldern 25-45.

I svenska Österbotten uppger fyra kommuner att man har som praxis att anställda får jobba på distans. Det är Vasa, Karleby, Kristinestad och Kaskö.

I Karleby handlar det om 10 personer som jobbar delvis på distans. De finns främst inom förvaltningen och tekniska sidan.

I Vasa kan man inte ge något exakt antal som jobbar på distans. Men distansjobb blir vanligare.

Hittills i år räknar man i Vasa med kring 1700 kalenderdagar som anställda jobbat på distans. Under hela fjolåret var det drygt 1000 dagar.

Distansjobb innebär att alla inte behöver flytta till huvudstadsregionen. Och stannar folk hemma i stället för att köra till jobbet blir det mindre trafikstockningar och mindre utsläpp från trafiken.

Ytterligare några kommuner i svenska Österbotten, till exempel Kronoby och Vörå, uppger att de anställda får jobba på distans. Men det verkar i praktiken ändå vara rätt ovanligt.

– Vi har haft några enstaka fall som med förmannens lov jobbat på distans en tid, säger förvaltningschef Inger Bjon i Kronoby.

Enligt henne är distansjobb en god tanke, men kommunerna har mycket verksamhet där de anställda behöver vara på plats. Det gäller till exempel lärare, småbarnspedagoger och vårdpersonal.

Statens sakkunniga distansjobbar

Nationellt sett är de som oftast jobbar på distans personer i ledande ställning, experter och kontorspersonal. Till och med 50-60 procent av de här grupperna jobbar någon annanstans än på kontoret vissa dagar.

Den största andelen distansjobbare, 44 procent, har staten. Industrin är däremot en bransch som inte har så stora mängder distansjobbare.

– Ska du montera något i en fabrik kanske du inte gör det på distans, säger Tuomivaara.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten