Hoppa till huvudinnehåll

Priset på hö kan stiga till det dubbla – torkan har redan drabbat jordbrukarna hårt

Havreax i motljus
Blötare väder hjälper, men det är osäkert hur mycket. Havreax i motljus Bild: Yle/Amanda Vikman spannmål

Det heta, torra vädret i maj har varit problematisk för jordbrukarna i Åboland. Nu kom regnet, men det är osäkert hur mycket av skörden det räddar.

Peter Lindström odlar bland annat vete, kummin och oljeväxter på Kimitoön. Enligt honom har höstsådd kummin klarat sig bäst, men för spannmålet ser det riktigt dåligt ut.

– Grödan sätter sig på sparlåga när det inte kommer vatten, kärnorna blir inte lika stora eller lika många som vanligt, allt vatten används för överlevnad, säger han.

Även om regnet kommer nu, så kan det inte reparera den skada som drabbade grödorna på våren, men det kan hjälpa det som ännu står att rädda.

– Jag uppskattar att min skörd blir närmare hälften mindre än normalt och man talar just nu om 2,5 miljoner ton skörd för hela Finland, normalt brukar det vara 3,5 eller närmare 4 miljoner ton, säger Lindström.

Han hoppas på en inte allt för regnig sensommar så att nya skott inte ska börja växa. Om det händer blir nämligen kvalitén på skörden lägre då omogna kärnor blandas med de mogna i tröskan.

Jag uppskattar att min skörd blir närmare hälften mindre än normalt― Peter Lindström

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä lovade under jordbruksutställningen Okra någon form av stöd för jordbrukare som har lidit av torkan, men hur det stödet skulle se ut kunde man ännu inte definiera.

Bygger mera hagar på grund av torkan

På Sjölax gård håller jordbrukaren Christer Jägerskiöld nötboskap och bedriver ekologiskt lantbruk. Även för honom har torkan varit påtaglig.

– Att regnet kom för sent kan man säga att stämmer för många grödor, men åtminstone hoppas vi att betena får lite bättre återväxt nu.

Man har också på grund av torkan börjat bygga lite nya betesmarker vid Sjölax gård. Beten som funnits i planerna, men som inte var tänkta att påbörjas i år.

Christer Jägerskiöld stående framför en tegelladugård.
Christer Jägerskiöld. Christer Jägerskiöld stående framför en tegelladugård. Bild: Yle/Amanda Vikman person,christer jägerskiöld

– Vi har en hel del annat som var tänkt att gå före, men som bäst är det några där ute och gärdar in nya betesmarker, säger Jägerskiöld.

Enligt honom märks skillnaderna i markstrukturen tydligt torra år som dessa. De sandiga markerna har torkat ut betydligt snabbare än sanka marker nära havet där han fortfarande har närmast normal tillväxt i hagarna.

Tack vare en del höbalar kvar från förra året tror han att utfodringen klaras av i vinter. Men de bönder som inte har något på lager har åkt ut till avlägsnare marker och många har fått undantagstillstånd för att slå hö på skyddade marker.

Enligt finska Yle uppskattar Tapio Rintala från centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter att priset på hö kan stiga till det dubbla i år.

– Det blir ändå svårt att köpa in hö eftersom torkan har drabbat så stora områden. En del hamnar kanske att bala in lite helsäd som foder. Men det är inget jättebra alternativ bland annat på grund av att den är kort, säger han.

Omogen vete på en åker i mulet väder.
Vattnet var välkommet på åkrarna. Omogen vete på en åker i mulet väder. Bild: Yle/Amanda Vikman vete

Ökat kvävetillskott på konventionella åkrar kan enligt Jägerskiöld ge grödorna djupare rötter snabbare vilket underlättar vattenupptaget.

Procentuellt uppskattar han ändå att torkan drabbar de ekologiska bönderna ungefär lika hårt som de konventionella då de ekologiska i snitt får en mindre skörd per hektar.

Torkan har alltså slagit hårt mot alla jordbrukare i år och enligt Jägerskiöld var det den tryckande hettan kombinerat med torkan i maj som förstörde vallskörden i år.

– Vi har haft många bra år nu med tillräckligt med regn, men när jag var liten så var det vanligt med försommartorka – speciellt här i Åbolands skärgård.

Läs också