Hoppa till huvudinnehåll

Skörden blir sämre, men ändå hyfsad i Österbotten – bevattning underifrån ger bäst skörd

Närbild av gyllene vete.
Närbild av gyllene vete. vete,sädesslag,spannmål,åkerbruk,jordbruk,Åker,höst,Sensommar,Skörd,näringsväxter,föda,Skördetid,säd

Den varma och torra våren och försommaren har på sina håll gått hårt åt grödorna. Reglerad dränering av åkermarken gör att man kan bevattna underifrån under en längre tid.

Österbotten har klarat torkan någorlunda.

Lantbrukare Mikael Bergfors i Västerhankmo i Korsholm tittar dystert ut över sin kornåker. Axen är kortare än vad som vore önskvärt och det är inte så tätt som det borde.

- Nej, jag är inte alls nöjd. Det borde vara tjockare och bättre växt, det här är för glest.

Torkan höll på för länge så grodden fördröjdes. Mikael Bergfors räknar med att skörden blir fyra ton per hektar, men han strävar till att alltid komma över fem ton.

- Under fem ton är det inte lönsamt.

Nu hoppas Bergfors bara att marknadskrafterna fungerar som de ska och att priset höjs så det kompenserar bortfallet.

Midsommarregnet räddade skörden

Ombudsman Fredrik Grannas vid Österbottens svenska producentförbund säger att Mikael Bergfors inte är den enda jordbrukaren som är missnöjd med läget.

- Vi hade en perfekt start på vårbruket. Det var varmt, det var fuktigt i marken och alla var nöjda, säger Grannas. Sen sken solen och bönderna började vänta på regnet, men inget vatten kom och vi väntade och väntade.

På midsommar regnade det äntligen i hela landet.

- Det regnet räddade en del av skörden och utan det hade vi haft en katastrof, säger Grannas. Här i Österbotten är läget nu hyfsat, men på vissa håll i södra Finland är det väldigt besvärligt. Det varierar mycket.

De här axen är rätt små?

- Ja, om vi tittar på axen kunde de gärna vara lite längre. Det är axlängden som är avgörande hur stor skörden blir. Med tanke på de priser vi har i dag borde man alltid prestera en toppenskörd, men det är inte möjligt.

- Vi har torkan i år, vi hade regnet i fjol och året innan, påminner Fredrik Grannas.

Vi befinner oss nu i mitten av växtsäsongen då säden har gått i ax.

- Jordbrukaren lever på naturens villkor – fortsätter det goda vädret kan vi få en god kvalitet. Mängden rår vi inte längre på. Men regnar det under skörden? Det står ännu skrivet i stjärnorna.

Fredrik Grannas, ombudsman för Österbottens svenska producentförbund ÖSP.
Fredrik Grannas. Fredrik Grannas, ombudsman för Österbottens svenska producentförbund ÖSP. Bild: Yle/Jukka Tyni österbottens svenska producentförbund

När det gäller vallen behöver den mycket vatten för att skörden ska bli god. Första skörden är tagen och mängden var betydligt mindre än normalt, men djuren måste få tillräckligt med foder.

- Vi får hoppas på en god andra skörd och kanske en tredje skörd. Har någon en grässlänt som man inte använder kan man ju ge gräset till en mjölkbonde, tipsar Fredrik Grannas.

Läget helt annat på Söderfjärden utanför Vasa

Jordbrukarna Stefan Östman och Arne Lervik bevattnar sina åkrar underfrån med grundvatten med hjälp av reglerad dränering.

- Det ser bra ut, hittills åtminstone, säger Stefan Östman. Där vi underbevattnar finns det fukt i marken.

- Varje år är olika, säger Arne Lervik, så man får följa med naturen och bevattna enligt det. Vi rekommenderar absolut det här.

- Och då man har sett hur skörden ökar, inflikar Östman. Bara genom att tillföra vatten kan du öka skörden med tusen, tvåtusen kilogram per hektar.

Reglerad dränering infördes på 1990-talet på initiativ av Söderfjärdens jordbrukare själva. Rainer Rosendahl är dräneringsexpert vid Svenska Österbottens Lantbrukssällskap och var med om projektet.

Släpp ut vatten eller pumpa in

- Åkern vi står på är täckdikad med ett dräneringssystem vilket betyder att det finns ett dragdike. Så finns det armar eller sugdiken som samlar in vatten eller underbevattnar. Därtill finns det regleringsbrunnar där man kan reglera flödesnivån ur åkern om det är torrt.

Åker vid Söderfjärden.
Söderfjärden. Åker vid Söderfjärden. Bild: Yle/ Malin Hulkki åkerbruk,växthusodling,sädesslag,söderfjärden

- Regnar det mycket håller man brunnarna öppna och dräneringssystemet fungerar normalt, säger Rainer Rosendahl.

- Underbevattningen innebär att vi pumpar vatten ur utfallsdiket in i dräneringssystemet och det sprids ut i åkern och vi får en bättre fuktbalans.

Nere i jorden finns ett sinnrikt rörsystem som sprider vattnet.

- Det här är ett verktyg att reglera fuktbalansen, är det torrt pumpar vi in vatten och sparar nederbörden i marken utan att släppa ut det i utfallsdiket, är det för vått pumpar man ut vattnet i stället.

Österbotten underbevattnar mest

Reglerad dränering är vanligast i Österbotten och ända upp till Uleåborg.

- Man bygger nog i regel kontrollerad reglering, alltså reglerbrunnar på sina åkrar. I inlandet och södra Finland är det inte så vanligt. Men gör man en täckdikning i Österbotten vill nog alla ha en reglerbrunn på sin åker.

man på åker
Rainer Rosendahl man på åker Bild: Yle/Antti Kuusiniemi Skörd,reglerad dränering

Vi befinner oss också på ett område med sura sulfatjordar, som är ett miljöproblem. Dräneringen är ett steg i förebyggandet av sura fosfatjordar.

- Genom regleringen kan man hålla sulfidskiktena i marken syrefria så de inte fäller ut svavelsyra och avger metaller som rinner ut i vattendragen. Så reglerbrunnarna är både en odlingsgärning och en miljögärning.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten