Hoppa till huvudinnehåll

Medborgarinitiativ vill stoppa kalhyggen i statens skogar - "Ingen vill sätta sin fot här på 30 år"

Bernt Nordman, Evo, 4.7.2018
Bernt Nordman, verksamhetsledare vid Natur och Miljö, är oroad över mängden virke som avverkas i skogarna. Han hoppas att nästa riksdag ska sätta stopp för kalhyggen och införa så kallat kontinuitetsskogsbruk. Bernt Nordman, Evo, 4.7.2018 Bild: Antti Haanpää / Yle Slutavverkning,skog,Bernt Nordman,Natur och Miljö

Närmare 40 000 har skrivit under Finlands populäraste medborgarinitiativ om att förbjuda kalhyggen i statens skogar. Men alternativet, att helt övergå till kalhyggesfritt skogsbruk, blir svårt att uppnå menar experter.

Kravet på att stoppa kalhyggen i statens skogar har varit det snabbast växande medborgarinitiativet under sommaren.

Det är kanske inte så konstigt med tanke på att kampanjen drivs av fem stora miljöorganisationer, vana att engagera folk. Kampanjen fick dessutom en extra skjuts då en bild på en uggla vid ett kalhygge spreds på sociala medier.

Bernt Nordman, verksamhetsledare på Natur och Miljö är inte förvånad över populariteten. Han tror att initiativet kan nå de 50 000 underskrifter som krävs för riksdagsbehandling redan i augusti.

- Vi vet att en stor del av finländarna ogillar kalavverkningar. Man skulle helst vilja att skogen ser ut som en skog. Man kan ta ut virke då och då, men de här stora ödsliga områdena vill man inte ha.

kanto, Evo, 4.7.2018
Det är Finlands naturskyddsförbund, Birdlife Suomi, Luonto-Liitto, Greenpeace och Natur och Miljö som står bakom initiativet att stoppa statliga kalavverkningar. kanto, Evo, 4.7.2018 Bild: Antti Haanpää / Yle Slutavverkning,skog

Initiativtagarna samlar underskrifter på sommarens festivaler, bland annat på Ruisrock i Åbo.

Men det är inte bara unga urbana festivalbesökare som går igång på att förbjuda kalavverkning. Initiativet har gett upphov till en stor debatt, både i finsk dagspress och bland forskare.

- Forststyrelsen tycker så klart det är bra att folk är intresserade av hur statens skogar sköts. Initiativet ger oss en bra chans att berätta vad vi gör, säger Kirsi-Marja Korhonen vid Forststyrelsen som förvaltar de statsägda skogarna.

Av Finlands skogar ägs ungefär en tredjedel av staten. De flesta statsägda skogarna ligger i Östra och Norra Finland.

Djurlivet, klimatförändringen och vattendragen i vågskålen

Det finns många orsaker bakom att miljöorganisationerna vill stoppa kalhyggen. Djuren försvinner från skog som jämnas med marken, näringsämnena urlakas och rekreationsvärdet försvinner.

Så har det gått i vid Evois friluftsområde i tavastehus där Forstyrelsen avverkat runt 10 hektar skog trots protester från ortsbor.

- Det här är absolut fel skogsbruksmetod i ett strövområde. En jättestor kal yta. Det kommer att ta 30-40 år innan någon vill sätta sin fot här igen, säger Nordman.

Bristen på blåbär har till exempel kopplats till kalhyggen. Men de som försvarar kalhyggena menar tvärtom att de kala ytorna kan hjälpa naturens mångfald på traven.

avohakkuu, Evo, 4.7.2018
Forstyrelsen avverkade förra året kring 10 hektar vid friluftsområdet Evois i Tavastehus. Ortsbor blev upprörda över avverkningen och sedan dess har Forstyrelsen uppdaterat sin miljöguide för att undvika liknande misstag. avohakkuu, Evo, 4.7.2018 Bild: Antti Haanpää / Yle gran,Slutavverkning,skog

Också klimatfrågan har en betydelse i debatten om kalhyggen.

Orörd skog fungerar som ett kollager. Men då skogen avverkas och slutligen förädlas till papper eller liknande produkter som bränns då de tjänat sitt syfte, frigörs kolen i atmosfären och bidrar till klimatförändringen.

Det mest använda exemplet är toapapper, som har en extremt kort användningstid. Miljöorganisationerna skulle hellre se att en större del av skogarna blev hus och möbler, produkter som lagrar kolen länge.

År 2017 avverkades mera skog än någonsin tidigare, och mest ökade avverkningen av massaved som används för att tillverka produkter med relativt kort livslängd.

- Här är jag lite bekymrad över regeringens strategi att ta ut maximalt med virke ur våra skogar. Jag är rädd att det inte är hållbart, säger Nordman.

Att binda kolen på nytt kan ta 80-120 år trots att skogarna i Finland växer rekordsnabbt. Å andra sidan försvaras kalhyggen med att de nyplanterade träden effektivare binder kol än gamla skogar.

Alternativet: Hugg bara ner de största träden

Istället för kalavverkningar föreslår organisationerna bakom medborgarinitiativet att Forststyrelsen övergår till så kallat kontinuitetsskogsbruk.

Det innebär att skogsägaren istället för att kalavverka och låta skogen växa upp från början efter hand väljer ut de största träden och avverkar dem med 10-20 års mellanrum.

kuusen taimi, Evo, 4.7.2018
Kontinuitetsskogsbruk behöver inga nyplanteringar, som är en vanlig syn på kalhyggen, utan förlitar sig på anturlig förnyelse. kuusen taimi, Evo, 4.7.2018 Bild: Antti Haanpää / Yle gran,plantuppdragning,Slutavverkning,skog

- Vi tycker att staten borde vara en föregångare och ta i bruk kontinuitetsskogsbruk som ändå ger god ekonomisk avkastning och samtidigt är miljövänligt, säger Nordman vid Natur och Miljö.

Tanken är att kontinuitetsskogsbruket både ska ge jämnare inkomster för skogsägaren samtidigt som varken skogen eller djuren som bor i den försvinner.

Kuusen oksa neulasineen
Kontinuitetsskogsbruk kan fungera för granar, som klarar sig med lite solljus. För tallen är metoden mer problematisk. Kuusen oksa neulasineen Bild: Yle/Houman Taleghani Kuusi,Gren,Barr

Dyrt och svårt att helt stoppa kalhyggen

Vid Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund är man ändå inte helt övertygade.

- Att ersätta alla skogar som kalavverkas med det här är inte möjligt enligt min åsikt. Men det är ett bra komplement som redan utnyttjas. Både kunskapen och beredskapen finns, säger skogsombudsman Stefan Borgman vid SLC.

Enligt Borgman är det främst ekonomin som avgör hur skogsbruket ser ut. Just nu ser kontinuitetsbruket helt enkelt inte ut som en god affär.

- Avverkningarna blir dyrare. Man uppskattar att kostnaderna skulle öka med cirka 30 procent.

Skogsmaskin i terrängen i Maxmo.
Vid plockavverkning tas de det beästa virket till vara. Men metoden är utmanande eftersom skogsmaskinerna helst inte ska skada de andra träden under avverkningen. Skogsmaskin i terrängen i Maxmo. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Skogsmaskin,skogsarbete,avverkning

Forststyrelsen idkar redan nu kontinuitetsskogsbruk i vissa skogar i Lappland och metoden blir vanligare varje år. Men det rör sig ändå om några få procent av statens skogar.

- Vi använder oss av ett mycket brett spektrum av avverkningsmetoder. Men ingen avverkningsmetod kan användas i alla skogar under alla förhållanden, säger Kirsi-Marja Korhonen vid Forststyrelsen.

Forststyrelsens skogar ger över 100 miljoner euro vinst åt staten varje år. Att helt övergå till kontinuitetsskogsbruk blir svårt om vinstkravet inte sänks.

- Man måste få in en viss mängd pengar varje år och om man avverkar enligt den här metoden så måste man ta större arealer för att nå samma mängd virke, säger skogsombudsman Stefan Borgman.

pöllikasa, Evo, 4.7.2018
Forstyrelsen behöver avverka mycket skog för att nå upp den vinst vi som väljare kräver. pöllikasa, Evo, 4.7.2018 Bild: Antti Haanpää / Yle Slutavverkning,skog

Det hårda vinstkravet är enligt Bernt Nordman en av orsakerna bakom att Forststyrelsen genomförde en mycket impopulär avverkning vid Evois friluftsområde i Tavastehus.

Sedan den lokala skandalen och medborgarinitiativet mot kalhyggen har Forststyrelsen kommit ut med en ny miljöguide för att undvika liknande misstag i framtiden.

Forskare: Kontinuitetsskogsbruk löser inte alla problem

Taneli Kolström som forskar i skogsvård och skogsbruk vid Naturresursinstitutet Luke, ser både teknologiska och ekologiska utmaningar med att helt övergå till kontinuitetsskogsbruk.

- Metoden marknadsförs som lösningen på allt men metoder har flera utmaningar.

Bland annat måste man vid avverkningen vara noga med att inte skada de närliggande träden. Något som kan vara svårt med stora skogsmaskiner.

hakkuumaa, Evo, 4.7.2018
hakkuumaa, Evo, 4.7.2018 Bild: Antti Haanpää / Yle Slutavverkning,skog

Det finns ändå skogar där metoden kan fungera bra. Till exempel granskogar där träden förnyas på naturlig väg.

Granen klarar sig bra i skuggan och kan växa sig fullstor vid sidan av andra träd. Däremot skulle en total övergång till kontinuitetsskogsbruk kunna leda till att granen tar över, vilket inte heller är bra.

- Granen är utmanande eftersom det är den trädart som är känsligast både för klimatförändringen och olika sjukdomar, säger Kolström.

Eldfängd debatt om skogen

Idén om att stoppa kalhyggen har gett upphov till en tuff debatt, speciellt på sociala medier där miljöaktivister ryker ihop med skogsindustrins intressebevakare.

Stefan Borgman vid SLC ser medborgarinitiativet som ett tecken på att nästa riksdagsval närmar sig. Att kalhyggen väcker känslor hos folk har han ändå förståelse för.

mäntymetsä, Evo, 4.7.2018
mäntymetsä, Evo, 4.7.2018 Bild: Antti Haanpää / Yle Slutavverkning,skog,tall

- Det är klart att det väcker känslor när ett område radikalt ändras. Med dagens maskiner kan skogen vara borta över en natt och man är kanske inte riktigt van med det här.

Bernt Nordman vid Natur och Miljö är ändå hoppfull om att medborgarinitiativet kan gå långt. Kanske genombrottet kommer efter nästa riksdagsval.

- Riksdagen fattar beslut om våra gemensamma skogar. Vi tycker att det skulle vara rätt sätt att få igång kontinuitetsskogsbruk i Finland genom att börja med statens mark.

Att ge sig in i debatten kan vara förvirrande. Till exempel har både de som vill stoppa kalhyggen och de som vill fortsätta kalavverka påstått att blåbären mår bäst av just deras metod.

pöllikasa, Evo, 4.7.2018
pöllikasa, Evo, 4.7.2018 Bild: Antti Haanpää / Yle Slutavverkning,skog

Det finns både de som anser att kalhyggen försämrar mångfalden, de som anser att de skapar mångfald och forskare som menar att en kombination av kalhyggen och kontinuitetsskogsbruk är lösningen.

- Det visar bara att vi inte ännu vet tillräckligt mycket, säger Taneli Kolström vid Naturresursinstitutet.

Han ser de paradoxala påståendena i debatten som ett tecken på att det är svårt att generalisera utgående från den forskning som gjorts. I grunden är det ett gott tecken.

- Forskningen går framåt så länge vi är av olika åsikter och diskuterar. I det skedet då vi alla är överens skulle jag vara mycket orolig.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes